Byggnaden:

Författarna till rapporten utgick främst från kapitel ”3.1.1 Konceptet för ett hem”, ”3.3.1 Ungas krav på boende”, ”3.3.2 Olika bostadsformer för studenter”, samt ”3.4.3 Passivhus” Där det viktigaste aspekterna som användes från teorin var:

 Att unga vuxna ofta lever i temporära hem, där målet ofta är att flytta

till något större som kommer att bli deras permanenta hem. Kopec (2006)

 Att unga eftersträvar en hög kvalitet, men att deras ekonomiska

situation inte klarar av det idag. De ser sitt boende som ett verktyg för arbete och kontakter med likasinnade. Inga Britt Werner (2007)

 Att det idag är för kostsamt att ha en utsmyckning på fasaden för att

skapa en identitet, istället standardiseras tillverkningen av hus för att bli mer ekonomisk. Kopec (2006)

 Att genom en reducering av köldbryggor åstadkommer man det mest

effektiva sättet att spara energi. Undvika kanter och hörn i byggnaden. IPHA (2010)

 Att en luftsluss reducerar energiförlusterna vid entréer. Andrén och

Tirén (2010)

 Att de som bor på en högre våning upplever sitt rum och huset som

mindre befolkat och är mer nöjda med sina individuella rum. Kopec (2006)

Litteraturstudien i kombination med analysen av enkäterna resulterade i en byggnad som bygger på höjden och har 2 våningar i betongstomme samt 6 våningar med kostnadseffektiva trävolymer alternativt träkomponenter samt ett ventilerat förråd högst upp i byggnaden, plan 9. En byggnad med en form som har reducerats från onödiga hörn och kanter. En byggnad som har två entréer med varsin luftsluss. En byggnad som skapar en identitet via färgsättningen på fasaden.

Nedan visas situationsplan, fasadelevationer samt 3D-vyer över byggnaden, planritningarna och sektionerna samt skalenliga ritningar av de infogade bilderna nedan ligger i avsnitt 8.2.1 A-ritningar.

Figur 8.17. Situationsplan.

Figur 8.19. 3D-vy från nordöst.

Figur 8.21. 3D-vy från sydväst sent på kvällen.

I figur 8.19 ses tydligt det utstickande överhänget över parkeringen. Den ger en illusion att huset ser lättare och nättare ut samtidigt som en tydlig entré från mot centrum möjliggörs och att det inte ligger några lägenheter längst ner med insyn och trafik utanför fönstret. Under huset finns även parkeringsplatser för alla boende studenter.

Figur 8.20 visar tydligt den spegelblanka solpanelsväggen. Denna hjälper inte enbart till med energiförsörjningen utan ger även huset en känsla av

nytänkande. Den befintliga gångvägen kompletteras med en avstickare som leder studenterna från och till tunnelbanan från studenthuset.

I figur 8.21 ser man hur byggnaden uppför sig på kvällen. Den ska ge trygghet till området och skogen genom att dra uppmärksamhet, lysa upp och ge sken av inbjudande värme.

8.2 Byggnadshandlingar

8.2.1 A-ritningar

För A-ritningar se BILAGA 3 i rapporten.

8.2.2 K-ritningar

Konstruktionsritningarna visar på principlösningar och konceptet om passivhus med ett lufttätt skal med en reducering av köldbryggorna. Konstruktionen består av två våningar i betongstomme, 6 våningar trästomme och ett ventilerat tak med trästomme. Konstruktionsritningarna visar på ett väggsnitt på den östra väggen med en ritning för varje våningsplan för att visa väggens uppbyggnad samt anslutning till grundbjälklag och takbjälklag. Konstruktionsritningarna behandlar också principlösningar för takanslutningen i söder, horisontella väggsnitt, fönsteranslutning, grundbjälklaget samt ingången i norr.

Figur 8.22. Sektion på kortsidan som visar hur det lufttäta skalet är uppbyggt enligt den orangea linjen i sektionen.

8.3 Energiberäkningar

Energiberäkningarna är som tidigare nämnt utförd med en grov uppskattning, i

PHPP 2007, av det specifika värmebehovet kWh/(m2a). Där endast

kalkylbladen: U-värden, Areor, Fönster, Ventilation, mark och skuggning är beräknade. Energiberäkningen är uppdelad efter ursprungsorten Stockholm samt Kiruna i norr och Lund i söder.

Inmatningen i kalkylbladen har skett med följande antaganden och värden:

- U-värden: Inmatning av de yttre skalens uppbyggnad, d.v.s. Yttervägg, Grund samt tak enligt författarnas principlösningar för konstruktionen. - Areor: Referensarea(BOA, lägenheter och gemensamma utrymmen har

beräknats med 100 % av arean, korridorer med 60 % samt trappor, hissar och förråd med 0 %), ytterväggarnas area, takarea(utan förråd samt med förråd), grund(platta på mark samt pelarburen platta). Förrådet beräknas med 0 % då det är beläget utanför klimatskalet. Förrådet avskiljs med en passivhusdörr i vindsvåningen för att behålla klimatskalet.

- Fönster: Fönsterarea i respektive väderstreck. Passivhusfönster med U-

värde för glas 0,53 W/m2K samt karm 0,80 W/m2K.

- Ventilation: I Ventilationsbladet har det antagits att byggnaden har ett centralaggregat beläget på vindsvåningen/takplan, alltså utanför klimatskalet.(OBS: utrymme för aggregatet finns ej med på ritningarna). Aggregatet står i ett isolerat rum med en antagen temperatur på 10 C°. Aggregatet har en återvinningsgrad på ca 80 % och kompletteras med en jordvärmeväxlare som förvärmer luften under vintertid, och kyler under sommartid. Då aggregatet är beläget på vindsvåningen antas kanalernas längd till den varma sidan av klimatskalet vara 5 m. Ventilationen har också en antagen fuktstyrning (18 timmar standard, 6 timmar minimum.) Luftomsättningen vid provtryckningen antas vara gränsvärdet för ett passivhus, d.v.s. 0,6 oms./h.

- Mark: Då byggnaden delvis har platta på mark sker värmeförluster. Här har arean av plattan på marken beräknats samt att författarna har antagit att marken består av berg.

- Skuggning: Då byggnaden ligger bredvid/jämsides en befintlig byggnad kommer den att skuggas av den befintliga byggnaden. Här har författarna antagit att byggnaden som kommer att skugga Studentboendet ligger 34 meter bort samt är 34 meter hög. Lägenheterna är försedda med jalusier som de boende kan styra inifrån lägenheten med fjärrstyrning. Detta för att undvika att ta hål i det lufttäta skiktet vid varje lägenhet. Dessa jalusier kommer att skugga lägenheterna med en antagen längd på 0,8 meter när de är uppfällda samt att de ligger alldeles ovanför fönstrets karm.

På efterföljande sidor kommer resultatet från Energiberäkningarna i Stockholm, Kiruna och Lund att redovisas med bladet ”verifiering” från PHPP 2007. För en fullständig energiberäkning för ursprungsorten Stockholm se BILAGA 5 i rapporten.

9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER