Den allra sista frågan gick ut på att kursdeltagarna skulle rita en bild eller en serie på baksidan av papperet som förklarade varför det är kul att teckna i mangastil. Detta var utan tvekan den fråga som gav roligast svar. Alla teckningar som illustrerat detta kapitel kommer från dessa svar.
För de yngre kursdeltagarna var detta helt tydligt en svår uppgift, och många ritade enbart en mangainspirerad bild. De lite äldre eleverna gjorde ofta fi gurer som berättade varför manga är roligt och en del lyckades faktiskt med att göra en serie på temat, trots tidsbristen.
En fråga jag ville ha svar på var i hur hög grad bilderna visade en tydlig infl uens av mangastilen. Inte förvånande var det nästan samtliga. Några få som tecknades av de allra yngsta eleverna såg mer ut
Ett gott betyg till utbildningen, om än inte till inredningen.
Just intresset för att rita var na tur ligt vis dominerande i klasserna.
som traditionella svenska barnteckningar, men alla
andra hade drag som kan härledas till japanska serier. Detta gällde allt från att de tecknat av existerande mangafi gurer som Naruto, till att de tecknat av sig själva i mangastil.
En annan fråga som kändes relevant var hur många som lyckades skapa en serie, det vill säga mer än en bild i sekvens. Sammanlagt sex av de svaren utgjordes av serier. Att dessa uteslutande kom från kurserna i Helsingborg visar nog bara på att kurserna i Malmö fi ck för lite tid på sig för att besvara denna fråga. Om jag tar pratbubblor som kriterium för att svaren utgör serier ökar dock andelen markant. Hela av svaren innehåller fi gurer som talar i pratbubblor.
Den viktigaste var dock naturligtvis den fråga som ställdes: »...varför är det så kul att teckna manga?« Av självklara skäl liknade svaren här dem som angavs i den tidigare rena textfrågan med samma innebörd. Här fanns allt från enkla svar som »Kul att rita!« och »Man lär sig snabbt & det är kul...«, till mer avancerade svar som kombinerar ord och bild på ett sådant sätt att det är svårt att beskriva dem enbart i text. Därav att jag återgivit så många i detta kapitel.
Genomgående för dem som förutom en bild även inkluderade någon form av text för att svara på frågan var att de fl esta fokuserade på mangastilen, och angav att den var häftig, cool, enkel att lära sig etc. Detta är naturligtvis inte underligt, eftersom svaren tillkom samtidigt som eleverna var fokuserade på att teckna, men ger ändå en indikation på varför de valt att gå på en mangakurs. Av alla svar var nog
min favorit en tjej som bara ritade ett par ögon. Vid en jämförelse av svaren på denna sista bildfråga med textfrågan med samma innebörd tidigare i enkäten är det en viktig skillnad som framträder. De fl esta svarade mer
Ett porträtt av en av bipersonerna i serien Dragon Ball. Svett-droppen indikerar emotionell på frest ning. Ett självporträtt i mangastil.
välartikulerat och genomtänkt på frågan när de fi ck kombinera
ord och bild. De som på textfrågan svarade enstavigt lät helt plötsligt sina fi gurer berätta i fl era meningar om sin fascination för japanska serier. De som tog sig tid att teckna en hel serie kom med denna historia genomgående en bra bit längre på vägen att kommunicera vad som dragit dem till manga, jämfört med deras svar på textfrågan. Om detta beror på att de blev mer inspirerade av att få lov attt teckna och göra serier, eller om det är något med själva serieformen som för dessa elever gör det lättare att uttrycka sig vet jag inte, men resultatet talar sitt tydliga språk.
En elev som förstått att man i manga ofta överdriver känslor.
Ett av författarens favoritsvar på frågan om vad som fascinerar med manga. En tecknare som inte tvekar om vad det är med manga fångar läsarna.
I manga överdrivs ofta känslor, för att tydligt kommunicera deras betydelse.
I likhet med fokusgruppsdiskussionen bekräftade en del av
resultaten mina tankar, men även en del av de hypoteser som framkastades av fokusgruppen.
Resultat
Den kanske mest intressanta tanken från fokusgrupps- diskussionen som kunde verifi eras av enkätresultaten var
vikten av den sociala dimensionen, som helt tydligt vägde in när eleverna valde att gå på de olika mangakurserna. Att träff a likasinnade var en viktig faktor, om än inte angiven i lika stor utsträckning som att teckna. Detta är dock inte förvånande, då det rör sig om frivilliga
teckningskurser.
S
Ännu en fö re språ ka re för man gasti len.
Även fokusgruppens tankar om att det i den ålderskategori
som eleverna på mangakurserna utgjorde mest är mangastilen som fascinerar, får sägas vara bevisade. Det samma gäller distinktionen mellan fristående bilder och serier, där de yngre tecknarna helt
tydligt helst ägnade sig åt det förra. En elev som insett att det enkla med
att teckna manga är bedrägligt.
Naturligtvis är fyra klasser på i genomsnitt
c:a tio elever vardera ett mycket litet urval, som inte borgar för statistiskt säkerställbara resultat, vilka kan extrapoleras för att gälla hela befolkningen. Mina undersökningar skall istället ses som fallstudier, vars syfte är att belysa ett fenomen i dagens ungdomskultur och dess relation till den pedagogiska
sfären.
Det stora problemet var dock bitvis att de yngre eleverna hade svårt med enkätfrågorna. Detta trots att jag försökt hålla dem så enkla som möjligt, samt att både jag och de ordinarie lärarna gick runt och hjälpte till under tiden som kursdeltagarna fyllde i enkäten. Inte minst hade de svårt att förstå meningen med den sista uppgiften, som gick ut på att de skulle rita något som visade på varför det var kul att teckna i mangastil. Många,
K
En underbar teckning av en elev som helt tydligt förstått att manga är en visuellt baserad konstform.
framför allt i Kulturskolans klasser som bara hade minuter långa
lektioner, verkade också uppleva det som stressigt att behöva teckna något med detsamma. Ett bättre upplägg hade varit att ge denna del separat, som en hemuppgift till nästa lektionstillfälle. Då hade alla haft tid att fundera igenom vad de skulle göra, och inte behövt stressa fram något.
En teckning av en elev som tagit fasta på att manga ofta bygger på starka och väl de fi nie ra de fi gurer.
Fotnoter
Jan Trost, Enkätboken, Studentlitteratur , s.
Jan Hartman, Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori, Stu dent lit te ra tur , s. f
Jan Trost, Enkätboken, Studentlitteratur ,s.
Jan Hartman, Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori, Stu dent lit te ra tur , s. f
Jan Trost, Enkätboken, Studentlitteratur ,s. ff
Ibid, s. f
Jan Hartman, Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori, Stu dent lit te ra tur , s. f