Som synes är utgivningen i Sverige så här långt till stora delar begränsad och nästan uteslutande vänd till pojkar mellan ungefär och år. Detta skiljer sig väsentligt från situationen i Japan, där det ges ut serier för alla åldersgrupper, kön och intresseområden. Att förlagen till en början satsar på de serier som bedöms ha störst kommersiell potential, vilket traditionellt har inneburit serier för yngre pojkar, är dock inte något
I takt med att mangautgivningen växer kommer serier för olika grupper. Här Tokyo Mew Mew, som vänder sig till unga tjejer. Tokyo Mew Mew © Mia Ikumi och Reiko Yoshida.
Det första numret av tidningen Manga Mania.
Nya aktörer på den svenska marknaden poppar hela tiden upp. Här I.N.V.U. från det danskägda förlaget Mangismo. I.N.V.U. av Kang Won Kim ©
Kang Won Kim/
Haksan Publishing Co., Tokyo.
som förvånar. I takt med att manga blir mer och mer populärt lär det komma serier som har andra målgrupper och/eller konstnärliga ambitioner.
Denna redogörelse blev ganska lång, men jag anser det viktigt att förstå vad de svenskar som vill teckna manga har fått sin inspiration ifrån. Man bör ha i åtanke att många när de lär sig engelska börjar läsa manga utgiven i USA, och då får ett mycket bredare utbud att välja från. Redan under passerade man utgåvor med japanska serier i USA per år, och denna siff ra har bara ökat de senaste åren.
Några av alla de manga som ges ut just nu: Emma av Kaoru Mori (Bonnier Carlsen), XXXHolic av CLAMP (Bonnier Carlsen), Inu Yasha av Rumiko Takahashi (Egmont) och Samurai Deeper Kyo av Akimine Kamijyo (Mangismo).
Så långt själva serierna, men min grundfråga handlar om huruvida
manga ger sina läsare impulser att själva teckna. Jag kommer här att redogöra för en del av de indikationer jag kunnat observera de senaste åren på att det är så.
Mangastil
I Japan är seriebranschen gigantisk och många unga japaner drömmer om en karriär som tecknare. Detta har gett upphov till en uppsjö instruktions-böcker, vilka även ges ut på andra språk. Den mest populära bokserien är How to Draw Manga, en till synes oändlig bokserie där
varje volym fokuserar på ett visst ämne som män, kvinnor, kläder, fordon och så vidare. Dessa och de fl esta andra liknande instruktionsböcker utgår från den speciella kommersiella stil som jag tidigare nämnt – lätt igenkännbar på den höga graden av stilisering.
M
How to Draw Manga är en internationellt framgångsrik bokserie, med över volymer,
inriktade på olika spe ci al om rå den.
Att fenomenet med att teckna i mangastil nått Sverige
gårr inte att ta fel på. Så sent som kom den första boken i ämnet: T eckna manga! – en lätt episodisk
instruktionsbok i serieform, vilken utgår från den populära serien Dragon Ball. Boken blev helt tydligt
framgångsrik, då det i rask takt utkom ytterligare tre böcker i denna genre. Så tecknar du manga och Teckna mera manga av den mycket unga Katy Coop – enkla
handböcker i den teckningsstil som många förknippar med manga, samt Teckna Dragon Ball Z – Den kompletta teckningskursen – en mer fullödig teckningshandbok
som återigen tar sitt avstamp i Toriyamas populära
Dragon Ball-serier. Förlaget som gett ut dessa fyra
böcker, Bonnier Carlsen, har fått blodad tand och fl er lär följa.
Även instruktioner i hur man tecknar i mangastil av och med svenska upphovsmän och -kvinnor har börjat dyka upp. När man år gjorde en specialsektion i fl icktidningen Julia om just
manga hade man en »mangaskola« på två sidor av den svenska tecknaren Åsa Ekström. I boken Manga – från Hokusai till Dragon
Ball , som togs fram till en utställning på Östasiatiska
museet i Stockholm hösten , ingick bland annat ett fyrasidigt kapitel med titeln Så gör man en manga. Vid samtal med redaktörerna för de två svenska mangatidningarna Manga Mania och Shonen Jump
på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg, berättade båda att de skulle införa fasta inslag i respektive tidning med just instruktioner om hur läsarna själva kan skapa bilder och serier i mangastil. I skrivande stund har det kommit igång en sådan »mangaskola« i tidningen
Shonen Jump, skriven av Esbjörn Jorsäter och tecknad
av Kwok-Hei Mak. Denna artikelserie har samlats
Teckna Dragon Ball Z, en bok om att teckna i mangastil. © Bird Studios/
Shuiesha/Toei Animation.
Yosh! Teckna manga! av svenska Yosh, den senaste i raden av instruktionsböcker. © Yosh.
i en bok med titeln Teckna manga. Nyligen utkom även boken
Yosh! Teckna manga! av en svensk serieskapare som använder sig
av pseudonymen Yosh.
Serieskolor
I Sverige fi nns det två heltidsutbildningar i serieskapande: en i Hofors och en i Malmö. Båda har elever som är tydligt infl uerade av japanska serier.
Utbildningen i Hofors är den äldre av de två och sorterar
sedan under Högskolan i Gävle som en tvåårig -poängs- utbildning med beteckningen Serie- och bildberättarprogrammet. Johan Höjer,som är kursansvarig, anger att man hade drygt ansökningar senast och tog in elever, varav c:a fem är infl uerade av manga. Samma siff ra gäller förra årets klass.
Två av de mer meriterade tecknarna i mangastil från utbildningen i Hofors är Kwok-Hei Mak, som bland annat illustrerar den ovan omnämnda »mangaskolan« i tidningen Shonen Jump och Jesper Nordqvist, som kontinuerligt publicerar sina serier på nätet. Av dem som är på väg anger Höjer själv Linda Westlund samt Irene
Kwok-Hei Mak är en av de mest framgångsrika svenska illustratör- erna i mangastil. Här ett exempel från serien Bleckmossen Boys, som gick i tidningen Kam rat pos ten. ©
Kwok-Hei
Serien Kishako
– sport re por tern från
tidningen Buster, som illustrerades av Åsa Ekström i en mangainfl uead stil. ©
Pidde Andersson
Nosebleed Studio är en grupp tecknare som träff ades på Se rie sko lan i Malmö /.
Löv som framtidslöften. Löv har till exempel för avsikt att åka till Japan och ansöka om plats som assistent hos en professionell tecknare.
Serieskolan i Malmö är en eftergymnasial heltids-
utbildning med två på varandra följande kurser på vardera ett år. Söker gör man med arbetsprover och varje år tas det in elever till det första året och - till det andra (till vilket enbart godkända elever från första året eller tecknare med motsvarande kunskaper kan söka).
Jag är själv en av de kursansvariga för denna utbildning och har varit det sedan starten . Varje år är det drygt sökande till de platserna på det första året, och ett antal av dem tecknar mer eller mindre tydligt i mangastil. Om man ser till antalet sökande fi nns det en tydlig trend de senare åren att andelen med mangainfl uenser blir fl er och fl er. Vi har inga preferenser vad gäller stil i urvalsprocessen, utan tar enbart in på graden av skicklighet i teckning och berättande. Detta har lett till att varje klass haft mellan två och fem elever som varit inspirerade av japanska serier. För att möta detta intresse har vi sedan en gång om året arrangerat temaveckor om japanska serier, där alla eleverna fått prova på att skapa serier i japansk anda.
Bland de Malmö-elever som synts mest fi nns Liv Lingborn – som haft hand om mangakurserna på Kulturskolan och varit en hel del i Japan, Natalia Batista – som bland annat startat mangastudion Nosebleed, Allan Kamieniarczyk – som vunnit S eriefrämjandets Stora Serietecknartävling och skapat serien Villstrå i tidningen Banzai samt framför allt Åsa Ekström – som var
den första svensk att bli publicerad i en professionell mangatidning, har tecknat en sportserie i mangastil
för tidningen Buster, samt illustrerar bokserien Stall Norrsken.
Stall Norrsken är en hybrid mellan svenskt och japanskt, men även mellan tecknad serie och illustrerad bok. ©
Noomi Hebert,
Lena Ollmark och Åsa Ekström.
Det startas just nu ytterligare två utbildningar, dels i
Vingåker under överinseende av den erfarne tecknaren Reijo Stävenborg, dels på Högskolan i Karlstad. Då
dessa precis startat har jag inte fått någon information om andelen sökande med mangastil.
Mangakurser
Det fi nns numera även ett antal specialkurser som inriktar sig på att lära ut hur man skapar serier i mangastil.
Den första och största svenska mangakursen arrangerades av Kulturskolan i Malmö, som startade sina
kurser i att teckna serier . Detta alternativ blev snart populärt
och kurserna fi ck utökas. I dagsläget fi nns det fyra nivåer som vardera drivs med upp till sex parallella grupper. Då man insåg
att många var intresserade av att just teckna i mangastil startades en specialkurs med denna inriktning som snabbt blev två: en för - år och en för - år. Kurserna leddes initialt av Liv Lingborn och efter ett tag lämnade hon över stafettpinnen till Johanna Skoog, båda tidigare elever på Serieskolan i Malmö. För tillfället (läsåret ⁄) ligger dessa kurser på is, men det beror på Kulturskolans ekonomi och inte på bristande intresse från elevernas sida.
Det fi nns en uppsjö kurser i att teckna i mangastil. Med- borgarskolan i Solna startade en
mangakurs hösten . Kursen är på fem gånger tre timmar, leds av Eddi Mak och vänder sig till elever över nio år. Flera av de
tidigare och nuvarande eleverna på Serieskolan i Malmö har även hållit kurser i att teckna i mangastil runt om i Skåne.
Ut ställ nings ka ta lo gen Manga – från Hokusai till Dragon Ball hade inslag av mangalektioner. © Öst a si a tis ka museet. Tokyo By Night av Åsa Ekström var den första svenska serien i tidningen Manga Mania. Tokyo By Night © Åsa
Framför allt ovan nämnda Liv Lingborn och Johanna
Skoog, men även Åsa Ekström, Natalia Batista med fl era har de senaste åren hållit kurser på skolor, studieförbund, bibliotek med mera. I samband med mangautställningen
Manga – från Hokusai till Dragon Ball på Östasiatiska
museet i Stockholm höll även ett antal av eleverna på Serieskolan i Hofors lektioner i att teckna i mangastil. Fler dyker hela tiden upp och idag fi nns det ett fl ertal personer runt om i landet som ägnar sig åt pedagogisk verksamhet med inriktning på manga.