Av språkskäl har jag inte tillgång till så mycket information om hur man ser på läsarnas eget skapande i relation till manga i ursprungslandet Japan. Ett par indikationer på att man är medveten om kopplingen har jag dock funnit. Ett tydligt tecken är att det japanska utbildningsdepartementet på senare år börjat uppmärk- samma mangans betydelse i pedagogisk verksamhet. kom ett förslag från departementet om att »…använda populärkultur (manga, illustrationer, foto, video, datorer) för att uttrycka studenternas tankar/idéer om vad de vill vara«. Detta förslag
för gymnasienivå, som infördes , var den sjunde reformen av utbildningssystemet i Japan sedan andra världskriget. Det var dock första gången man uttalat tog hänsyn till elevernas preferenser när det
gäller ämnesval i den
estetiska utbildningen. Att manga utpekas är kanske inte förvånande med tanke på denna konstforms popularitet i Japan.
Som svar på denna reform har lärare i estetiska ämnen börjat leta efter utbildnings- system som inkorpo- rerar manga på olika sätt. Izumiya föreslår till exempel ett test
av visuell förståelse som första steget i att implementera manga i bildundervisningen på gymnasienivå. Detta test skulle innefatta att rita saker från minnet, för att kommunicera ett vanligt ämne eller en situation till en annan person.
Nyligen tillkännagavs även att den låga nativiteten i Japan lett till problem med att upprätthålla antalet elever på högskolor och universitet, och att man därför bland annat lagt större vikt vid manga som ett inslag i undervisningen. Kyota Seika University blev det första universitet som startade en hel mangafakultet, men fl er lär följa. Runt om i Japan rapporteras också hur populära serieskapare kopplas in som såväl föreläsare som professorer i den akademiska världen.
Jag har också under hösten personligen besökt och intervjuat representanter för seriefakulteterna på University of Arts i Osaka och Amusement Media Academy i Tokyo. Båda berättade om ett ökat intresse från akademiskt håll för att på olika sätt föra in manga i undervisningen, inte minst för att locka till sig elever i en tid av ständigt minskande nativitet.
En klass som studerar se rie ska pan de på University of Arts i den japanska staden Osaka.
En tanke som tidigt inställde sig var huruvida det inte är det
faktum att manga är serier, eller ens att de är från Japan som är avgörande för det intresse de genererar, utan kanske snarare att de är en extremyttring av populärkultur specifi kt riktad till unga mottagare.
NE definierar förledet populär- som betydande »folklig,
lättillgänglig, ofta i motsats till fackmässig eller avancerat konstnärlig«.
Denna lätt nedsättande tolkning mildras något under uppslags- ordet populärlitteratur: »Gränsen mellan populärlitteratur och s.k.
högre litteratur anses numera fl ytande och de fl esta verk företer drag av såväl den förra som den senare.«
Att defi nitionen av detta begrepp är milt sagt omdiskuterad kan man till exempel se i följande citat, från Magnus Perssons bok
Populärkulturen och skolan:
”Populär” kan signalera både positiva och negativa egenskaper beroende på vem som använder begreppet och i vilket
sam man hang. Populär kan betyda omtyckt av många, det kan be ty da någonting ”folkligt”, och det kan förknippas med ut slät ning, något där den minsta gemensamma nämnaren styr både pro duk tio nen och mottagandet av kulturella texter.
I den pedagogiska och akademiska världen verkar man ofta försöka skilja på populärkultur och så kallad »fi nkultur«, något som bland annat uppmärksammats av Aulin-Gråhamn och Thavenius:
Med begrepp som hög kultur och låg kultur, fi nkultur och po pu lär kul tur har man i kulturforskningen försökt visa att kultur och estetik kan se olika ut och användas med olika syften och i olika sociala sammanhang.
Oavsett hur man ser på detta begrepp är det tydligt att manga kan klassifi ceras som populärkultur. En forskare som också kopplat samman dessa fenomen är, åter igen, Toku:
Nowadays, it is impossible to ignore the infl uence of pop-culture in children’s artistic development regardless of the culture; the visual attraction of mass media including TV, movies, and computer games are omnipresent.
Toku avfärdar denna tes i förhållande till manga lite senare i sin text, då han anser sig kunna bevisa att det är specifi ka egenskaper hos mangan, och inte enbart det faktum att det rör sig om populärkulturell underhållning, som fascinerar:
Put simply, the complexity and drama of the story is the reason young people are strongly attracted to manga.
Att det dock ligger en hel del i detta synsätt framgår om man läser alla de skrifter som framför allt Aulin-Gråhamn och Thavenius har producerat i samband med projektet Kultur och skola ( KOS) på Malmö Högskola. De ägnar populärkulturen en
hel del uppmärksamhet, och lyfter bland annat fram begreppet
Hela denna estetik, som formas nära knutet till ka pi tal in tres sen, kallar vi marknadsestetik. Det här kan man som enskild person
rycka på axlarna åt, svepas med i eller förhålla sig av stånds ta gan de till. Vad man än gör så är man en del av det hela, på gott och ont. Skolan bör däremot inte rycka på axlarna, svepas med eller vara fördömande avståndstagande.
Aulin-Gråhamn och Thavenius fortsätter med att fundera över den inbyggda motvilja som fi nns mot att inkorporera populärkulturella yttringar i undervisningen i det pedagogiska systemet:
De kulturprojekt i skolan som söker och får pengar handlar ofta om att introducera och utveckla arbetet med de etablerade konst ar ter na men den vardagliga pedagogiska praktiken med små barn drar relativt ofta in de populärkulturella fenomenen.
Denna attityd har jag ofta stött på när jag hållit föredrag om serier och/eller manga på skolor och bibliotek. Fördomen om serier som en inkörsport till »riktig« litteratur dyker tyvärr fortfarande upp allt som oftast.
Fotnoter
http://spraakdata.gu.se/saol/saol.html
Lev Semënovic Vygotskij, Fantasi och kreativitet i barndomen, Daidalos , s. Ibid, s. ff
Ibid, s.
Lena Aulin-Gråhamn och Jan Thavenius, Kultur och estetik i skolan, Malmö Hög sko la , s. ff
ibid, s.
J. Piaget, Språk och tanke hos barnet, Ekstrands Tryckeri AB , s. xx
Lev Semënovic Vygotskij, Fantasi och kreativitet i barndomen, Daidalos , s. Ibid, s. f
Ibid, s. f Ibid, s. f
Harry Järv, kultur, NE vol. , Bokförlaget Bra böcker , s.
SABOs hemsida: http://g.spraakdata.gu.se/saob/
Sven Sandström, estetik, NE vol. , Bokförlaget Bra Böcker , s.
Sven Sandström, konst, NE vol. , Bokförlaget Bra Böcker , s. Ibid
Hans-Christian Christiansen, Tegneseriens aesteik, Museum Tusculanums for lag , s.
Lev Semënovic Vygotskij, Fantasi och kreativitet i barndomen, Daidalos , s.
Ingrid Lindahl, Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet, Lä rar ut bild ning en Malmö Högskola , s. ff
Ibid Ibid
Scott McCloud, Serier – den osynliga konsten, Epix
ibid, s. ff
Simon Lundström, Manga är speciellt..., i Manga från Hokusai till Dragon Ball, Östasiatiska Museet/Bonnier Carlsen , s.
Marita Lindqvist, Kawaii, Atlas
Paul Gravett, Manga – Sixty Years of Japanese Comics, Laurence King , s.
Herbert Read, Uppfostran genom konsten, Natur och Kultur
Maria Bendroth Karlsson, Bildskapande i förskola och skola, Studentlitteratur , s.
Ingrid Lindahl, Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet, Lä rar ut bild ning en Malmö Högskola , s. ff
V. Lowenfi eld, Alla barn kan måla, Rabén & Sjögren
Herbert Read, Uppfostran genom konsten, Natur och kultur , s. f H. Gardner, Art Education and Human Development, The Getty Center for
Education in the Arts
J. Davis, The ”U” and the Wheel of ”C”: Development and Devaluation of Graphic
Symbolization and the Cognitive Approach at Harvard Project Zero, The National Art
Education Association
Masami Toku, What is Manga?: The Infl uence of Pop-culture in Adolescent Art, i The
Journal of National Art Education Association mars
Lena Aulin-Gråhamn & Jan Thavenius, Kultur och estetik i skolan, Mal mö Hög sko la , s.
Grundskolan: kursplaner och betygskriterier, Statens skolverk Scott McCloud, Serier – den osynliga konsten, Epix , s. f
http://www.skolverket.se/ki/front.aspx?sprak=SV&ar=&infotyp =&skol
form=&id=&extraId=
Britt Isaksson, Bilder och ord, i Superhjältarnas vara eller inte vara..., Bib li o teks tjänst , s. f
Gert Z. Nordström, bilaga till Barnstugeutredningen, SOU :- Läroplan för grundskolan: Lgr , Skolöverstyrelsen
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fri tids hem met – Lpo
, Skolverket
Bild – Nationella utvärderingar av grundskolan , återfi nns på www.skolverket.se/ publikationer?id=
Frederik L. Schodt, Manga! Manga! – The World of Japanese Comics, KodanshaInternational , s.
Paul Gravett, Manga – Sixty years of Japanese Comics, Laurence King Publishing , s.
Fredrik Strömberg, SPX , i Bild & Bubbla /, Seriefrämjandet , s.
Masami Toku, What is Manga?: The Infl uence of Pop-culture in Adolescent Art, i The
Journal of National Art Education Association mars
Ibid
Brent Wilson, Empire of Signs Revisited: Children’s Manga and the Changing Face
of Japan, i Lars Lindström (redaktör), The Cultural Context – Comparative Studies of Art Education and Children’s Drawings, Stockholm Library of Curriculum
Studies nr , s. Ibid, s. f
Masami Toku, What is Manga?: The Infl uence of Pop-culture in Adolescent Art, i The
Journal of National Art Education Association mars
T. Izumiya, Bijyutsushitsu de no manga no tsukiakata [How to Work with Manga in the Art Room], i Art Education , The Society for Art in Education Greg Stump, Japanese universities turning to manga, The Comics Journal ,
Fantagraphics, s.
populär-, i NE , Bra böcker förlag , s.
Dag Hedman, populärlitteratur, i NE , Bra Böcker , s.
Magnus Persson, Populärkulturen och skolan, Studentlitteratur , s. Lena Aulin-Gråhamn och Jan Thavenius, Kultur och estetik i skolan, Malmö
Hög sko la , s.
Masami Toku, What is Manga?: The Infl uence of Pop-culture in Adolescent Art, i The
Journal of National Art Education Association mars
Ibid
Lena Aulin-Gråhamn och Jan Thavenius, Kultur och estetik i skolan, Malmö Hög sko la , s.