4 Empiri
4.4 Koncernens projektverksamhet
4.4.2 Bolag med mellanstor projektverksamhet
4.4.2 Bolag med mellanstor projektverksamhet
Telge Återvinning
Telge Återvinning har i uppdrag att tillhandahålla kretsloppsanpassade återvinningslösningar till hushåll, företag och offentlig förvaltning i Södertälje kommun och i regionen. Telge Återvinning samlar in, förädlar och erbjuder avfallshantering på ett miljöriktigt sätt. Deras anläggning är ca 30 hektar och det kommer in ca 200 000 ton avfall per år.
Verksamhetsbeskrivning
Telge Återvinning arbetar med utveckling av möjligheterna att tillvarata resurser genom återanvändning och återvinning. Detta ska genomföras genom att:
• Verka för ekonomiskt och miljömässig hållbar hantering av hushållsavfallet
Portföljhantering Projektmallar Prioritering och
resurser
• Hitta långsiktiga avsättningar av förädlade restprodukter
• Vara den naturliga samarbetspartnern för återvinningsprodukter i regionen
Affärsidén är att vara kundernas personliga återvinningsproffs. Med omtanke och energi förädlar de avfallet till värdefulla resurser. Den service som erbjuds är:
• Samlar in och ta hand om hushållsavfall från Södertälje kommun samt närliggande kommuner
• Göra det enkelt för kunder att sortera sitt grovavfall vid de två återvinningscentraler som finns, såväl privatpersoner som småföretag
• Samla in förpackningar vid återvinningsstationer eller hemma hos villahushållen genom så kallad hemsortering
• Flerfamiljshus erbjuds fastighetsnära lösningar för insamling av förpackningar
• Förutom sopor hämtar de även latrin, slam och farligt avfall
• Till företag och industrier erbjuds skräddarsydda avfallslösningar Projekt som arbetsform
I Telge Återvinning är användandet av projektmetodiken relativt ny, de började arbeta i projektform 2008. Anledningen till att de börja arbeta i projektform var att de märkte att de hade svårt att hålla tid-‐
och budgetplaner. Projekten har blivit ett sätt att strukturera och styra arbetet så att det levererar enligt plan. De flesta projekten sker på anläggningsavdelningen.
Telge Återvinning definierar projekt enligt Propsmodellen. De har i dagsläget fyra projekt, ett av dessa kommer snart att avslutas och senare i år kommer ytterligare tre projekt att startas. De projekt som
Telge Återvinning använder främst interna projektledare. De har idag två projektledare, en med titeln projektledare. Den som har titeln projektledare driver idag fyra projekt och den andra personen driver ett projekt. Ett projekt utförs med interna resurser, resten är inhyrda så projekten drivs främst med externa resurser, se Tabell 10.
Tabell 10. Beskrivning av Telge Återvinnings projektverksamhet.
Nytta Tydlig
Tom Tits Experiment öppnade 1987 och är ett science center som ska öka nyfikenheten och bidra till Södertäljes profil och attraktionskraft genom att vara det ledande utflyktsmålet för lärande upplevelser.
Tom Tits Experiment har mottagit flera prestigefyllda priser och haft besökare från hela världen.
Verksamhetsbeskrivning
Tom Tits uppdrag är att bli ett av Sveriges tio mest besökta utflyktsmål, Sveriges mest besökta Science center och ha flest nöjda kunder. Detta ska genomföras genom att:
• Fokusera på den pedagogiska utställningen och experimenten.
• Utveckla nya utställningsmiljöer.
• Investera 3-‐5 mkr årligen i verksamheten.
• Ha minst 250 000 besökare per år.
Projekt som arbetsform
Projektverksamheten är utspridd i hela organisationen, projekten är ofta enhetsövergripande. Tom Tits har alltid arbetat i projektform. Tom Tits definition på ett projekt är att det är tidsbestämt och att det har en egen budget.
Tom Tits projekt just nu är till exempel:
• Utveckla hemsidan
Tom Tits har ca 10 personer som arbetar som projektledare, samtliga är interna men det har hänt att de behövt rekrytera externa projektledare. Projektledarna har normalt ett projekt i taget. De som utför projekten är både anställda och inhyrda, se Tabell 11.
Tabell 11. Beskrivning av Tom Tits Experiments projektverksamhet.
Nytta Tydlig def.
Telge Bostäder grundades 1948 och är idag Södertäljes största bostadsförmedling. De boendeformer som Telge Bostäder innehar består av 10 300 lägenheter, 800 radhus i 23 olika områden. Samtliga lägenheter är hyresrätter. Andra boendeformer finns också i form av seniorberoende, studentboende, kollektivboende, trygghetsboende och handikappanpassande lägenheter. Bostäderna finns i Södertälje, Järna, Mölnbo, Hölö och Enhörna.
Verksamhetsbeskrivning
Uppdraget för Telge Bostad är att bidra till Södertäljes utveckling genom att skapa bra och sunda bostäder till en rimlig kostnad, uppdraget är:
• Motverka segregation och utveckla en god social gemenskap
• Stärka de boendes inflytande och lokala initiativ som stärker en positiv utveckling av bostadsområdena
• Nyproducera 200 nya bostäder per år
• Tillgodose behovet av senior-‐ och studentbostäder
• Fortsätta moderniserings-‐ och förbättringsarbetet i de bostadsområden som representeras av 60-‐ och 70-‐talsområden som finns
Projekt som arbetsform
Projektverksamheten utförs i olika delar av organisationen beroende på vilken typ projektet har, det finns en teknisk avdelning och en administrativ avdelning. De tekniska projekten rör ombyggnationer eller nybyggnationer och arbetar i uppdrag från förvaltningen. Administrativa projekt rör IT-‐projekt eller verksamhetsutvecklingsprojekt, förändringar av processer och rutiner. Projektarbetsformen har alltid använts på Telge Bostäder.
Någon definition av vad ett projekt är finns inte annat än den definition som finns uttalad i Propsmodellen. Det har varit svårt inom Telge Bostäder att skilja på aktiviteter och projekt, det finns koncerndirektiv som ska börja följas inom kort. Väldigt små aktiviteter som rör sig i tid kring en arbetsvecka och kostar 40 – 50 tusen kronor, behandlas idag som projekt.
I dagsläget drivs aktivt 7 administrativa projekt, antalet tekniska projekt är 9. Sen finns ett antal projekt vilande där ett behov har identifierats men de finns inte resurser i form av projektledare för att genomföra dem just nu. På Telge Bostäder finns det 12 projektledare. Till och från används projektledare ifrån andra affärsområden. Antalet projekt för en projektledare varierar mellan 1-‐5. Se Tabell 12.
Tabell 12. Beskrivning av Telge Bostäders projektverksamhet.
Sammanfattning
Nedan syns en sammanfattande tabell på hur projektverksamheten hos bolag med mellanstor projektverksamhet ser ut, se Tabell 13.
Tabell 13. Beskrivning av projektverksamhet hos bolagen med mellanstor projektverksamhet.
Nytta Tydlig
Ett av bolagen med mellanstor projektverksamhet har sin projektportfölj uppdelad i två delportföljer, de gör denna delning efter typ av projekt. Samtliga bolag har en person som har överblick och är ansvarig för projektverksamheten. Ett av dem har dock två personer med delvis överblick. De olika personerna hade överblick över varsin delportfölj, och alltså inte fullständig överblick.
Visualiseringen av projektportföljen ser väldigt olika ut, ett bolag använder SharePoint och en egen tavla, ett bolag använder sig av excellistor och ett visualiserar inte sin projektportfölj.
Två av bolagen har en aktiv styrning för att uppfylla bolagets strategi, för ett bolag är projekt deras sätt att uppfylla sina mål. Det andra kopplar projektens mål direkt till strategin. Det sista bolaget har ingen direktstyrning till bolagets strategi.
Projektmallar
Endast ett av bolagen använder projektmodellen Props, ett av de andra använder Props på några enstaka projekt. Detta bolag använder istället en egen modell som liknar Propsmodellen. I det sista bolaget är det upp till projektledaren hur projektet drivs.
Det bolag som använder Props använder modellens beslutsunderlag samt ett business case innan projektstart. Bolaget med den egna modellen har inga krav på dokumentation vid projektstart. Bolaget som saknar projektmodell har en egen mall som beslutsunderlag vid projektstart.
Samtliga bolag gör uppföljning på projekten genom en tavla och/eller genom RAG.
Prioritering och resurser
Två av bolagen har mallar eller arbetssätt för att prioritera mellan projekten. På ett av dessa bolag är det den som har den övergripande synen över projekten som gör detta. Bolagen som prioriterar gör detta
vid projektstart, de har dock inga mallar eller verktyg för detta. Det tredje bolaget prioriterar vid behov men inte på ett systematiskt sätt.
Det finns ingen med överblick över resurserna på bolagen, utan detta sker på avdelningsnivå. Det är även avdelningscheferna som har ansvaret över sin personals beläggning.
Kunskapsåterföring
Det bolag som använder Props skriver en slutrapport. De har ambitionen att använda dessa när liknande projekt startas men de har ännu inte hunnit avsluta så många projekt för att genomföra detta. Ett bolag har slutmöten, men detta görs inte systematiskt.
På två av bolagen finns ingen kommunikation mellan de projekt som drivs samtidigt, dock drivs de flesta projekt i ett bolag av samma person. Det tredje bolaget använder sig av tavelmöten där projekten kommuniceras.
Sammanställning
Nedan syns en sammanställning på portföljstyrningen och kunskapsåterföringen i bolagen med mellanstor projektverksamhet, se Tabell 14.
Tabell 14. Sammanställning av portföljstyrning och kunskapsåterföring i bolag med mellanstor projektverksamhet.