Basböckerna Bra Svenska A och Bra Svenska B är så kallade allt-i-ett-böcker för yrkesinriktade gymnasieprogram. De utges för att vara heltäckande för kurserna Svenska A respektive Svenska B enligt Lpf
94. Detta uttrycks bland annat i baksidestexten till Bra Svenska A:
När du är färdig med den här boken har du erövrat nya kunskaper i svenska. Du har genomfört A-kursen och fått en trygg grund för dina fortsatta studier.171
Här kan också noteras att baksidestexten, genom ett personligt du-tilltal, vänder sig direkt till någon som antas läsa en gymnasiekurs i svenska. Detta förekommer också frekvent i läroböckernas baksi-destexter.172 I förord och baksidestexter finns inga avsnitt som expli-cit riktas till en lärare. Med andra ord gör baksidestexter och förord det uppenbart genom att de apertis verbis förutsätter att modelläsaren är en elev.
Bra Svenska A innehåller ett texturval, som upptar drygt en
tred-jedel av lärobokens utrymme och som utgörs av 38 främst korta tex-ter.173 Genomsnittslängden är 2,1 sidor.174 Texturvalet i Bra Svenska B
171 Bra Svenska A, baksidestext.
172 I baksidestexterna, som i Bra Svenska A och Bra Svenska B utgörs av sex meningar, förekommer ett du-tilltal fem gånger i de båda läroböckerna.
63 är till omfånget större, och innehåller också fler texter, 59 stycken.175
Även här rör det sig dock främst om korta texter med en genom-snittlig längd på 2,4 sidor.176 Den korta genomsnittslängden hör samman med att texturvalen i de båda läroböckerna framförallt ut-görs av utdrag ur längre texter som till exempel romaner.
Dahl menar att förordet är en nyckeltext och poängterar dess in-formativa funktion då det bland annat introducerar och anger vilka perspektiv som prioriteras, litteraturdidaktiska förhållningssätt och eventuella kopplingar till styrdokument i ett läromedel.177 På så sätt är förordet en av nyckeltexterna i en lärobok.
Baksidestexter och förord i Bra Svenska A antyder att litteratur-läsning och bearbetning av litteratur ges en nedtonad roll:
174 Se Bilaga 4. Texturvalet tar upp 79,5 av lärobokens 218 sidor.
175 Bilaga 2.
176 Ibid. Texturvalet i Svenska B tar upp 142,2 av lärobokens 305 sidor, d.v.s. knappt hälften av lärobokens utrymme.
177 Dahl, 2015, s. 27, s. 57 och s. 59. Dahl utgår från Gérard Genettes begrepp paratext, som kan ses som ”ett slags gränssnitt mellan läsare, författare, förlag, media och huvudtext, vilka ger läsaren information om hur ett litterärt verk ska tolkas”. Ibid. s. 57. Förord är således ett exempel på en paratext.
64
FÖRORD
Bra Svenska A är boken främst för dig som studerar på de
yrkesinrik-tade programmen. Den innehåller sex kapitel eller teman. Syftet med dessa är att bygga upp språkliga färdigheter genom arbete med både skönlitterära texter och faktatexter. Du kommer att få möta författare som J.R.R. Tolkien, Liza Marklund och Stephen King men även ar-beta med yrkesspråk, praktikrapporter och tidskrifter.
Varje kapitel inleds med en översikt av innehållet och i slutet av alla delkapitel finns en lista där du kan bocka av vad du har gjort. Avsikten är att du hela tiden ska kunna planera och utvärdera dina studier. Du får också tips om hur du kan reflektera över det du arbetat med i en speciell loggbok.
I bokens mitt ligger resurssidorna. Här får du bland annat författar-tips, biblioteksinformation, skrivråd och förslag på ordböcker som du har användning för under hela A-kursen. Dra nytta av sidorna och återvänd ofta till dem!
Vi hoppas att Bra Svenska A ska ge dig läslust och hjälpa dig att an-vända språket i många olika sammanhang. Vi hoppas också att du ska finna lust och motivation att gå vidare i ämnet svenska, som erbjuder oceaner att ösa ur.
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin.178
Inledningsvis lyfter förordet fram att syftet med läroboken är att bygga upp språkliga färdigheter genom arbete med olika slags texter. Därpå ges exempel på författare som finns representerade i lärobo-ken följt av ett men och ett betonande av att arbete med yrkesspråk, praktikrapporter och tidskrifter är centrala moment. Därefter följer ett avsnitt om hur arbetet med läroboken är tänkt att utföras. Slut-ligen uttrycks en förhoppning om att läroboken ska väcka läslust och motivation att läsa ämnet svenska. Texturvalet motiveras myck-et kortfattat och legitimeras främst med att läsning kan utveckla språkliga färdigheter och ge läslust. I förordet konstrueras sålunda en modelläsare som inriktar sig på att öva upp sina språkliga färdig-heter. Vidare rör sig modelläsaren i det populärkulturella och läser för nöjes skull.
65 Att språkliga färdigheter framhävs och att litteraturläsning ges en undanskymd roll signaleras också i lärobokens innehållsförteckning, i valet av totalt sex huvudrubriker:
Klara, färdiga ... gå Ta kontroll!
Resurssidor Att tala
I sällskap med språken Media179
Lärobokens sex huvudkapitel är i sin tur försedda med sammanlagt 71 underrubriker, vilka domineras av formuleringar som anknyter till svenskämnets språkliga innehåll som följande exempel:
Om ordklasser Adjektiv Yrkesspråk Dialekter Substantiv Gruppspråk Verb Synonymer Språkets melodi
Skrivregler – skiljetecken, stor bokstav Skrivregel – sammansättningar
Skrivregler – skiljetecken, avstavning Yrkesspråk
Förkortningar Konjunktioner180
Endast ett tiotal underrubriker väcker associationer till momentet litteraturläsning exempelvis ”Du är halva boken”, ”Sagor” och ”Pre-sentera boken”.181
179 Bra Svenska A, innehållsförteckning, s. 4–5.
180 Ibid.
66
Förordet till den andra basboken inleds med exakt samma formu-leringar och är i stora stycken identiskt med förordet i Bra Svenska A. Ett undantag är att Bra Svenska B även lyfter fram momenten skriva ”argumenterande och utredande texter”, ”litterära kunskaper” och att arbete med lärobokens innehåll förbereder för det nationella provet.182 Avslutningsvis uttrycks förhoppningen att ”du efter avslu-tad kurs känner dig väl rusavslu-tad att möta yrkeslivets krav på goda svenskkunskaper” och att ”du ska finna glädje och nöje i att fort-sätta utforska och ta del av litteraturens rika skatt.”183 I Bra Svenska B uppmärksammas således litteraturläsning och litteraturstudium i större utsträckning, vilket också ligger i linje med kursplanernas in-tentioner. I kursen Svenska B fokuseras litterära och andra texter tydligare som kunskapskällor.184
Till de två basböckerna finns två lärarhandledningar, en för Bra
Svenska A och en för Bra Svenska B. De inleds båda med
informat-ionen att läroböckerna är heltäckande och att de främst vänder sig till ”elever på de yrkesförberedande programmen”.185 Det som uppmärksammas vad gäller läroböckernas texturval är att de får ”vara utgångspunkt för olika tal- och skrivövningar” och att de ”har valts för att de ska engagera, ge möjlighet till identifikation och där-med stimulera till samtal och diskussioner”.186 Lärarhandledningar-nas presentationer av de två läroböckerna är identiska med undantag av att den för Bra Svenska B tar upp ”litteraturhistorien” och motive-rar texturvalet med att ”eleven ska få ta del av texter från olika litte-rära epoker”.187 Det är således svenskämnets språkliga del och undervisningssätt, som lärarhandledningarna lägger särskild vikt vid. Likt läroböckernas förord och baksidestexter ges på så sätt den del av svenskämnet som handlar om litteratur och litteraturläsning en undanskymd roll.188
182 Bra Svenska B, förord. Lärobokens baksidestext och innehållsförteckning tar också upp momenten littera-turhistoria och argumentation.
183 Ibid.
184 Lpf 94.Kursplan för ämnet svenska, under rubriken ”Ämnets karaktär och uppbyggnad”.
185 Bra Svenska A: Lärarpärm under avsnittet ”Bra Svenska A – en introduktion”, s. 1 och Bra Svenska B:
Lärar-pärm, under avsnittet ”Bra Svenska B – en introduktion”, s. 1.
186 Bra Svenska A: Lärarpärm under avsnittet ”Bra Svenska A – en introduktion”, s. 1–2 och Bra Svenska B:
Lärarpärm, under avsnittet ”Bra Svenska B – en introduktion”, s. 1–2.
187 Bra Svenska B: Lärarpärm, s. 1
67 Ett första intryck av läroböckerna är således att svenskämnets språkliga del ges stort utrymme. Litteraturläsning legitimeras fram-förallt med att den skapar förutsättningar för att träna språkliga fär-digheter och med att den kan ge läslust. I förord, baksidestexter och innehållsförteckningar antyds en ämnessyn, som lägger tonvikten på träning av isolerade färdigheter som ”kan bockas av”, vilket också antyder en kunskapssyn som betraktar kunskap som något redan gi-vet och i förväg bestämt.189 Med andra ord framträder en modell-läsare som fokuserar mer på undervisningens mål, det vill säga att klara av ett visst moment, än på vägen till målet, det vill säga den process som leder fram till kunskap.
I Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella
vändningen studerar Magnus Persson hur litteraturläsning legitimeras i
kursplaner och läromedel. Han menar att legitimeringarna som förs fram i stort sett korresponderar med varandra och att de ”känne-tecknas av att de är explicita, svaga, positivt formulerade och indivi-dualistiskt präglade”.190 Persson finner också att legitimeringar av litteraturläsning i grundskolans och gymnasiets kursplaner i stort sett överensstämmer och att de flesta, som sagts, också återfinns i läro-medlen där de dock utrycks på olika sätt.191 Han finner följande legi-timeringar av litteraturläsning:
(1) ger upplevelser (2) ger kunskap
(3) är språkutvecklande
(4) utvecklar och stärker den personliga identiteten (5) stärker den kulturella identiteten
(6) ger förtrogenhet med kulturarvet
(7) ger kunskap om och därmed förståelse/sympati för kulturell mångfald
189 Bra Svenska A och Bra Svenska B, förord. I förord till läroböckerna uttrycks explicit att det som gjorts i varje kapitel kan bockas av i en lista.
190 Persson, 2007, s. 156–157.
68
(8) främjar goda läsvanor
(9) motverkar odemokratiska värderingar och
(10) skapar empatiska, toleranta och demokratiska elever
(11) ger kunskaper om litteratur, litteraturhistoria och litterär termino-logi – och sådana kunskaper gör eleven till en bättre läsare192
Ett första intryck är att litteraturläsning i Bra Svenska A och Bra
Svenska B främst legitimeras med det som ryms under den tredje,
åt-tonde och i viss mån den elfte punkten ovan, det vill säga att läsning av litteratur är språkutvecklande, att den främjar goda läsvanor och med att litteraturläsning ger kunskap om en litterär kanon. Den syn på litteratur som förmedlas i läromedlet verkar således betrakta litte-ratur främst som ett medel att uppnå glädje med läsning, att få kun-skap om litteratur och att utveckla språklig kompetens. Detta pekar på att modelläsaren i de två basböckerna förväntas läsa litteratur för en viss nyttas skull och inte i första hand för litteraturens egen skull. Samtidigt kan påpekas att texturvalet ofta handlar om ungdomar, vilket kan tolkas som en bakomliggande önskan om att läsaren ska känna igen sig. Detta kan möjligen tolkas som att litteraturläsning även legitimeras med att den, som Persson uttrycker det, utvecklar och stärker den personliga identiteten.