De innehållsförteckningar som inleder varje kapitel i de äldre läro-böckerna ersätts, i den reviderade Bra Svenska 1, med att ett utdrag från ämnesplanen i svenska.451 Detta skapar en skillnad mellan de
450 Bra Svenska A, baksidestext och Bra Svenska1, baksidestext.
451 Kapitelinledningarna tar upp en sida och utgörs av ett färgfotografi som, med undantag av kapitel 2, 5, 12 och 13, är nya, d.v.s. att de inte förekommer i de äldre upplagorna. De fotografier som är tagna från de äldre upplagorna är förstorade, vilket innebär att de inte återges i sin helhet och vid första anblicken kan tolkas som nya. Alla citat har vit teckenfärg och är placerade inne i ett färgfotografi. Text och bild går alltså in i varandra, vilket gör att texten inte framgår tydligt mot bakgrunden. Detta försvårar för övrigt avläsningen. Se t.ex. SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). < http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Laromedel1/Grafisk-form/ >[2014-07-23]. De flesta elever har nytta av en tillgänglig grafisk form, vilken bl.a. kännetecknas av att text och bild är åtskilda och att texten framgår tydligt mot bakgrunden. Se även Margareta Wallin Wictorin, ”Bilder i läroböcker”. I: Niklas Ammert (red.), ”Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik, Lund, 2011, s. 225.
166
olika upplagornas modelläsare. Modelläsaren i den nya upplagan an-tas således vilja eller behöva sammankoppla innehållet i läroboken med läroplanens mål och riktlinjer. Utdragen från ämnesplanen är genomgående hämtade från de nio punkter i kursplanen för Svenska 1, som anger det centrala innehåll som ska behandlas i den kurs som läroboken sägs täcka:
1) Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Fak-torer som gör en muntlig presentation intressant och överty-gande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge re-spons som är anpassad till kommunikationssituationen. 2) Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande
och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
3) Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumen-terande text.
4) Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
5) Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
6) Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
7) Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt be-rättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
8) Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
9) Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bak-grund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.452
Det finns inga kommentarer till citaten ur kursplanen, men en rimlig tolkning är att de förutsätts ha en liknande funktion som de tidigare innehållsförteckningarna, det vill säga att de har en informativ roll om kapitlens innehåll och om vad som är viktigt där. Citaten
167 lerar också att läroboken följer läroplanens krav. Det är därmed möjligt att skönja en modelläsare som gör kopplingar mellan det som sker i undervisningen och det som står i styrdokumenten.
Bra Svenska 1 är, likt tidigare upplagor, tematiskt indelad. En
när-mare granskning visar att mer än hälften av kapitelrubrikerna är hämtade från innehållsförteckningarna i de äldre upplagorna.453 Det finns 13 numrerade kapitel och ett onumrerat avsnitt med rubriken
Resurssidor. Alla inleds alltså med citat hämtade från de nio punkter,
som anger de centrala momenten i kursen Svenska 1.454
Kapitelrubrikerna korresponderar ofta med citatens innehåll. Ex-empelvis är det andra kapitlet, ”Skönlitteratur” sammankopplat med det centrala innehåll som kursplanen presenterar under punkt sex: ”Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.”455 Vidare finns flera exempel på att kursplanens nio centrala moment inte återges i sin helhet. Ett exempel är citatet som inleder kapitel 13 i Bra Svenska 1:
KAPITEL 13
PÅ VÄG UT I LIVET ………..
Skriftlig framställning av texter för kommunikation.
ur Centralt innehåll för Svenska 1 Gy2011456
Endast en del av det centrala innehåll som kursplanen tar upp under punkt två refereras. Den mening som citeras återges inte i sin helhet, vilket inte är markerat. Den avslutande delen, ”för lärande och re-flektion”, är inte medtagen, vilken för övrigt anspelar på och kan sä-gas svara på den didaktiska frågan om hur kursinnehållet ska tilläg-nas. Frågan uppkommer om det i en faktisk undervisningssituation alls är möjligt att producera texter för kommunikation utan att sam-tidigt lära och reflektera. Det hänger ihop, vilket kursplanen också explicit markerar genom att föra samman aspekterna kommunika-tion, lärande och reflektion.
453 Se Bra Svenska A och Bra Svenska B: innehållsförteckningar. I den reviderade Bra Svenska 1 återkommer samma huvud- eller underrubriker till kapitel 1, 4, 5, 8, 10, 11, 12, 13, samt till det onumrerade kapitlet ”Re-surssidor”.
454 Se Bilaga 17 som visar vilka citat från kursplanen som kopplas till lärobokens olika kapitel.
455 Punkt 6 i kursplanens centrala innehåll.
168
Ett annat exempel på att källhanteringen i läroboken inte följer gängse normer är det kursplanecitat som presenterar kapitlet ”Re-surssidor”:
Bearbetning av text…samt vanliga stildrag i fiktivt berättande….457
Citatet är en sammanblandning av fragment från två olika punkter i kursplanen, vilket inte är markerat. Vidare har ett ”samt” tillfogats, vilket inte finns i ursprungskällan.
Som tidigare sagts, förutsätts modelläsaren, vilja eller behöva ha ett fokus på det som står i styrdokumenten, företrädesvis på kurs-planens centrala innehåll. Samtidigt pekar lärobokens ofullständiga källhantering på att modelläsaren inte förväntas kontrollera ur-sprungskällan, det vill säga kursplanen, för att ta ställning till hel-heten.
Lärobokens bitvis fragmentariska presentation av kursens cen-trala innehåll kan återigen tolkas som uttryck för en kunskapssyn som betraktar kunskap som något redan givet och bestämt. Lärobo-ken verkar vara organiserad utifrån tanLärobo-ken att kursens centrala mo-ment kan gås igenom och studeras var för sig. På så sätt förmedlas en kunskapssyn som till sin natur är atomistisk. Jag benämner den passiv och reproducerande kunskapssyn. Således träder en modell-läsare fram, som saknar vilja eller möjlighet att påverka kursens in-nehåll och form.
Ett belägg för att citaten från ämnesplanen är tänkta att infor-mera om innehållet i lärobokens olika kapitel finns i förlagets läro-medelskatalog:
Bra Svenska 1– välkänd favorit i ny upplaga!
Bra Svenska är ett av våra populäraste läromedel – därför är det extra roligt att presentera de reviderade upplagorna Bra Svenska 1 och Bra Svenska 1 som andraspråk. Bra Svenska 1 är helt anpassad till Gy 2011, boken går systematiskt igenom ämnesplanens olika arbetsområ-den och bygger stegvis upp elevernas språkliga förmåga. Stoffet är väl avgränsat, och det finns ett tydligt yrkesfokus bland såväl texter som övningar.458
457 Bra Svenska 1, s. 106.
458 Gy&Vux 2013: Svenska, Engelska, Moderna språk, Gleerups, 2013. <http://www.gleerups.se/sok?q=bra%20svenska%20a> [2014-07-04].
169 Här framhålls lärobokens anpassning till den nya läroplanen, vilket särskilt förbinds med svenskämnets språkliga moment. Vidare fram-hävs att läroboken genomsyras av ett yrkesperspektiv. En kontroll av innehållet i texturvalet visar dock att endast en handfull texter väcker associationer till en yrkesverksamhet eller viss bransch.459 Här finns således en skillnad jämfört med läroböckerna i Blickpunktsserien, vars texter har ett tydligt yrkesfokus. Vidare sägs ingenting specifikt om den litteratur som Bra Svenska 1 tar upp.
De olika kombinationer av utdrag ur kursplanens nio punkter, som inleder lärobokens kapitel, är övervägande sådana som i första hand anknyter till svenskämnets språkliga del. Mest frekvent är cita-tet ”Skriftlig framställning av text”.460 De citat ur kursplanen som kan förknippas med litteratur och litteraturläsning finns represente-rade i fyra av lärobokens fjorton kapitel.461 I Skolverkets kommenta-rer till ämnesplanen i svenska i Gy 2011 betonas att svenskämnet be-står av en språklig och en litterär del och att fördelningen mellan språkliga och litterära moment ska vara ungefär lika.462 Med ut-gångspunkt i kursplanecitaten, som alltså fungerar som presenta-tioner av lärobokens olika kapitel, verkar fördelningen mellan språk-liga och litterära moment vara ojämn i Bra Svenska 1.
Enligt Skolverket preciserar det centrala innehållet ”undervis-ningsmoment som är obligatoriska”.463 Greppet att referera till äm-nesplanen för att informera om kapitlens innehåll kan ses som en försäkran om att läroboken stämmer överens med läroplanen. De flesta obligatoriska momenten finns också representerade i de citat som inleder varje kapitel. Två saknas dock: ”Grunderna i den reto-riska arbetsprocessen”, som tas upp under kursplanens fjärde punkt, samt den avslutande delen i punkt fem, ”Grundläggande källkritik”.
I läroboken nämns inte explicit termen retorisk arbetsprocess, men det finns inslag som kan associeras till den, till exempel ett kort
459 Jag finner följande texter som möjligtvis kan ge associationer till en yrkesverksamhet och bransch som gymnasiets yrkesinriktade program utbildar för: ”Du kunde ha fått köra en Larson” (fordon), s. 123–125, ”ur Mannen och pojken” (fordonsbransch), s. 127–128, ”Bygg en bod” (byggbransch), s. 223–224, ”Vid spisen med Tina” (hotell- och restaurangbransch), s. 225–226, ”Fri rakning” (frisörbransch), s. 234–236, och ”An-ställningsintervjun” (arbetssökande), s. 239–243.
460 Citatet förekommer i kapitel 1, 6, 12, och 13.
461 Kapitlen ”Skönlitteratur”, ”Motivkretsar”, ”Film och teater” och ”Resurssidor”. Se Bilaga 17.
462 Se Skolverket, Kommentarer till ämnesplanen i svenska i Gy 2011, under rubriken ”Om ämnet svenska”.
170
avsnitt i det sjunde kapitlet, ”Skriva steg för steg”, som handlar om att skrivande är en process och där det finns ett kort avsnitt om re-toriska begrepp, vilka lyfts fram i anslutning till momentet muntlig kommunikation.464 Avsnitten kommer från de äldre upplagorna.465 I Skolverkets kommentarer till Gy 2011 understryks att den retoriska arbetsprocessen har stora likheter med processkrivande och att det primära är att eleverna ska kunna tillämpa den.466 Med andra ord verkar det finnas ett innehåll i läroboken som handlar om den reto-riska arbetsprocessen.
I den nya upplagans nionde kapitel, som behandlar massmedier och reklam, finns också ett kort avsnitt som berör källkritik och som kortfattat uppmärksammar hur internet bör granskas med en kritisk blick. I kapitel åtta finns också ett längre avsnitt om referatteknik. Dessa kommer också från en äldre upplaga av läroboken.467 Hela avsnitt om den retoriska arbetsprocessen och om källkritik från äldre upplagor har alltså förts över till den nya upplagan.
Vid en första anblick tycks den nya upplagan av Bra Svenska pre-sentera ett innehåll som är förankrat i skolans styrdokument. Den verkar ta upp de obligatoriska momenten för kursen Svenska 1. Det saknas dock kopplingar till övriga delar i ämnesplanen för svensk-ämnet. I Skolverkets kommentarer till Gy 2011 poängteras att hela ämnesplanen ska beaktas:
De olika delarna i ämnesplanen hänger ihop på ett tydligt sätt. Det går till exempel inte att bara läsa det centrala innehållet eller kunskapskra-ven utan att sätta in dem i ämnesplanens hela sammanhang.468
464 Bra Svenska 1, s. 133–134 och s. 181–182.
465 Bra Svenska A, s. 92 återkommer i stort sett i sin helhet i den reviderade Bra Svenska 1 på s. 133–134.Ett kort tillägg om mottagaranpassning har tillkommit och två meningar är omformulerade. Avsnittet om muntlig kommunikation kommer från Bra Svenska B, s. 244–245. Förändringarna i den reviderade upplagan är att de retoriska begreppen har fetmarkerats och att en faktaruta med definitioner av begreppen ersatts av en punkt-lista. Dessutom har en bild, ett fotografi föreställande en festtillställning, som täcker en halv sida tagits bort.
466 Skolverket, Kommentarer till ämnesplanen i svenska i Gy 2011, under rubriken ”Begrepp i ämnets syfte och mål” och underrubriken ”Den retoriska arbetsprocessen”.
467 Bra Svenska 1, s. 162–163. Det är samma text, som finns i Bra Svenska A i kapitlet ”Resurssidor”, s. 130. Ett tillägg finns dock, en länk till Skolverket, för att ”få fler tips och hjälp med källkritik”. Länken ersätter <http://www.gleerups.se/entree/brasvenskaen>. Den sidan är ej möjlig att kontrollera då den upphört [2014-06-27]. Avsnittet om referat är hämtat från Bra Svenska A, s. 105–109 och finns på s. 141–145. Ett stycke om att det finns bestämda regler för referat har tillkommit och webben uppmärksammas. En mening om hur man skriver referat för hand är borttagen. En anvisning om längd på referat till samma text har änd-rats från 200 ord till 125 ord.
468 Skolverket, Kommentarer till ämnesplanen i svenska i Gy 2011, under rubriken ”Strukturen i gymnasiesko-lans ämnesplaner”.
171 Utöver centralt innehåll och kunskapskrav anger ämnesplanen också syfte och mål för svenskundervisningen. I läroboken görs dock inga explicita kopplingar mellan kursens innehåll och kursens syfte och krav på kunskaper. I inledningen till det första kapitlet finns emel-lertid ett råd att titta på den aktuella ämnesplanen för att ta reda på vad som ska studeras i kursen och vilka mål som ska nås.469 I lärar-handledningen till Bra Svenska 1 finns också förslag på hur ämnes-planen kan tas upp i undervisningen:
Det är viktigt att börja kursen med att läsa ämnesplanen i Svenska samt det som gäller för Svenska 1. En lämplig inledande gruppuppgift i samband med detta kan vara att arbeta med följande frågeställningar:
1. Sammanfatta det som står under rubriken ÄMNETS SYFTE i fem meningar.
2. Skriv två frågor till ÄMNETS SYFTE – Är det något du und-rar över som inte är tydligt och klart i texten?
3. Jämför punkter som talar om vad du ska utveckla med kun-skapskraven. Du kan använda kunskapskraven för betyget A. Vad kommer du fram till?
4. Läs texten som heter centralt innehåll. Den talar om vad ni ska göra i kursen. Diskutera med klasskamrater och lärare vad de olika punkterna kan betyda?
5. Vilka delar av det centrala innehållet kommer de olika kapitlen i Bra Svenska 1 att ta upp?
6. Vad förväntar du dig av detta ämne? 7. Vilken är din målsättning?470
Både läroboken och lärarhandledningen betonar sålunda vikten av att ämnesplanen gås igenom vid kursstarten. Det är dock bara i lä-rarhandledningen, i den tredje uppgiften ovan, som olika delar av ämnesplanen förs samman genom sammankopplingen mellan syfte och kunskapskrav. Vidare kan noteras att kursens centrala innehåll främst kopplas till vad som ska göras och att inga av de föreslagna frågorna och uppgifterna explicit manar till tankar om hur arbetet ska gå till. Här finns en stor skillnad jämfört med de äldre
469 Bra Svenska 1, s. 7. Inledningen är den samma som i Bra Svenska A förutom att det talas om ”ämnesplan” istället för ”kursplan” och att en hänvisning till en hemsida ersatts av ”webben till Bra Svenska”.
470 Bra Svenska 1: Lärarwebb, 2013. Mappen ”1 KLARA, FÄRDIGA”, under mappen ”Lärarmaterial”, pdf-filen ”Kapitelpresentation 1 [1]”.
172
ledningarna som inledningsvis ägnar flera sidor åt ”metodiska tips”, det vill säga hur kursen kan planeras och genomföras.471 Där talas bland annat om ett flexibelt arbetssätt, ett flexibelt lärande, elevens ansvar för sina studier och om portfoliometodik.472 I den reviderade lärarhandledningen tas inte dessa aspekter upp.
Undervisningen i skolan styrs inte bara av ämnes- och kursplaner. De ingår i en läroplan, som bland annat tar upp övergripande mål och riktlinjer såsom att all undervisning ska utgå från en demokra-tisk värdegrund.473 Ingen av läromedlets olika upplagor av lärarhand-ledningar och läroböcker lyfter fram den överordnade läroplanen.