I Blickpunkt barn och fritid och Blickpunkt fordon avslutas varje kapitel med uppgiften Gå vidare, som innehåller upp till åtta respektive tolv olika uppgifter. I de båda läroböckerna samlas många, ett trettiotal, uppgifter under Gå vidare. Den inledande instruktionen är alltid for-mulerad på samma sätt: ”Uppgifterna i Gå vidare kan lösas enskilt, parvis eller i en mindre grupp om 3–4 personer”.387 I boken för Fordonsprogrammet finns ett tillägg: ”Redovisning kan ske muntligt i grupp eller genom en skriven text.”388 Ordvalet kan signalerar att det är möjligt att välja redovisningssätt och/eller att det inte spelar någon roll hur redovisning sker.
I Blickpunkt el finns ingen övergripande instruktion och uppgiften förekommer inte i alla kapitel. Det totala antalet uppgifter under alla
Gå vidare innehåller betydligt färre uppgifter, totalt sex stycken.389
Även här, som flera gånger tidigare i min undersökning, särskiljer sig alltså läroboken för Elprogrammet från de övriga vilket är ett tecken på att det ställs olika krav på modelläsaren i Blickpunktssböckerna.
386 Ibid. s. 90.
387 Blickpunkt barn och fritid, s. 16, 34, 56, 77, 92.
388 Blickpunkt fordon, t.ex. s. 12. Här kan nämnas att Blickpunkt hotell och restaurang och Blickpunkt omvårdnad har ett mer informativt tillägg i den inledande instruktionen: ”Till vissa uppgifter finns förslag på redovisningssätt. Övriga uppgifter kan redovisas på valfritt sätt.” Se t.ex. s. 59 respektive 87.
389 I Blickpunkt bygg finns inte heller någon övergripande instruktion och här finns totalt tolv uppgifter under
143 Under Gå vidare i Blickpunkt barn och fritid ingår alltid momentet att intervjua en person som arbetar med barn och ungdomar eller att fråga någon om något som är relaterat till barn till exempel om barndomsminnen. Det ingår också alltid ett uppdrag som innebär att en undersökning ska göras och att information om ett specifikt ämne ska samlas in, såsom att ta reda på vilka sånger som är popu-lära på praktikplatsen och att söka information om olika stadier i barns språkutveckling.390 I dessa typer av uppgifter sägs det lite eller ingenting om hur arbetet ska redovisas.
Det förekommer, som sagt, att redovisningsformer förs på tal, som i kapitlet ”Barndom: En blick i backspegeln” i Blickpunkt barn
och fritid där det uttryckligen sägs att en uppgift under Gå vidare ska
redovisas i form av en bok:
Intervjua fem till tio personer om vad som är deras starkaste barn-domsminne. Se till att ni talar med människor i olika åldrar. Om era ”intervjuoffer” samtycker, ta då en bild, skriv ned minnet och sätt ihop en liten bok om Barndomsminnen.391
Här är det alltså människans barndom som står i centrum. Vidare kan noteras att uppgiften inte har någon förbindelse med de texter som kapitlet tar upp och att arbetet med intervjuerna följaktligen är möjliga att utföra utan att läsa någon av kapitlets texter. I samma kapitel finns dock en uppgift, i vilken en av texterna i kapitlet om-nämns:
Martins föräldrar kommer från Uganda. Vilka olika nationaliteter finns på din skola och på din praktikplats? Vilka olika språk talas? Är dessa språk släkt med svenska språket?
Tips! Använd din lärobok i svenska och slå upp avsnittet om olika språks släktskap. Där kan du säkert hitta det indoeuropeiska språkträ-det.392
Texten som uppmärksammas, ”Jag springer för Rinkeby”, handlar om en pojke, vars föräldrar är födda i Uganda och den lyfter inte fram språkfrågor.393 Vidare kan noteras att hänvisningen till ”din
390 Blickpunkt barn och fritid s. 56 och s. 77.
391 Ibid. s. 17.
392 Ibid. s. 18.
393 En längre resumé av texten och en analys av uppgifter till den finns nedan i det påföljande avsnittet nedan, ”Ett underrepresenterat perspektiv – kulturkrock som utgångspunkt”.
144
lärobok i svenska” syftar på någon av de två basböckerna. Hänvis-ningen är dock föga användbar. I Bra Svenska A finns ingenting om olika språks släktskap. I Bra Svenska B finns en sida där två träd översiktligt illustrerar indoeuropeiska och finskugriska språk.394 Ru-brik och förklarande text saknas. Uppgiften ovan blir således också möjlig att utföra utan att läsa ”Jag springer för Rinkeby” eller någon annan av kapitlets texter.
Som sagts, inledningsvis i detta avsnitt, rymmer uppgiften Gå
vi-dare ett omfångsrikt uppgiftsmaterial. Exempelvis finns många
upp-drag i kapitlet ”Sagor och lek: I en annan värld…”: Två av uppgif-terna innehåller fem uppgifter, varav en ska väljas och redovisas in-för klassen eller in-för tvärgrupper. Vidare ska roliga rim och ramsor och ett sånghäfte produceras. Därutöver ska en sång framföras och en tidskrift presenteras inför klassen. Sedan ska en berättelse läsas högt för barn och slutligen ska en bokmässa ordnas för en viss ål-dersgrupp.395 Alla uppgifter förbinds på något sätt med det tema som kapitels texter rör sig inom, det vill säga med sagor och lek.
Som också sagts tidigare, är det enligt förlaget tänkt att texter och uppgifter i en Blickpunktsbok kan ersätta texter och uppgifter i en basbok, i första hand Bra Svenska A.396 Tipset att använda läroboken i svenska för att finna det indoeuropeiska släktträdet måste syfta på läroboken Bra Svenska B eftersom det inte finns något om språk-historia i Bra Svenska A. Detta är i linje med kursplanens intentioner eftersom språkhistoria explicit nämns i B-kursen, men inte i A-kursen.
Ingen uppgift under Gå vidare för läsaren tillbaka till någon av lär-obokens texter. De allra flesta förbinds med ett kommande yrkesliv. Jag finner därför att uppgifterna under Gå vidare främst är, vad jag kallar, yrkesrelaterade uppgifter, det vill säga sådana som även före-kommer frekvent under lärobokens egen kategori Skrivförslag.
Sammanfattningsvis är det uppgiftsmaterial som Blickpunkt barn
och fritid presenterar under Gå vidare de facto omfångsrikt och varje
uppgift i sig kan ses som ett större projekt som ska genomföras.
394 Bra Svenska B, s. 176. Sidan med släktträden ligger insprängd mellan en sida som tar upp en checklista för skrivande (s. 176) och en sida med rubriken ”Svenska språkets historia i korthet” (s. 177).
395 Blickpunkt barn och fritid, s. 77–79.
145 Konstateras kan också att uppgifterna inte manar till skrivande. Med tanke på att de mer tydligt skrivriktade uppgifterna, Skrivförslag, kan tolkas som just förslag och inte heller kräver skrivande som ett me-del att framföra åsikter och utreda tankar kring läst litteratur ges skrivande en obetydlig roll i Blickpunkt barn och fritid. Fram tonar en modelläsare som inte behöver skriva och som i huvudsak sysselsät-ter sig med aktivisysselsät-ter som anknysysselsät-ter till ett framtida yrkesliv inom barn- och skolomsorg.
I Blickpunkt fordon är uppgifterna under Gå vidare utformade på liknande sätt. De går nästan alltid ut på att göra något som är kopp-lat till ett förmodat intresse för bilar och de yrken som Fordonspro-grammet utbildar till. Jag definierar dessa som yrkesrelaterade upp-gifter. Som exempel kan nämnas de som finns under Gå vidare i ka-pitlet ”Branschkunskap: Bilar förr och nu”: De innefattar att be-skriva bilismens utveckling muntligt, göra en årtalslista, svara på frå-gan om vilka för- och nackdelar det finns med vänster- respektive högertrafik, intervjua en person som var med vid högertrafikens in-förande, rekommendera en bil, presentera ett bilmärke, studera bil-reklam, söka fakta om Ferdinand Porsche och Henry Ford, förklara 21 fackord, göra ett billexikon, förklara bakgrund till bilars namn och svara på frågan om vilka olika dialekter som finns i Sverige och vad som är utmärkande för dem.397
Under Gå vidare i Blickpunkt fordon finns totalt två uppgifter som kräver att någon av lärobokens texter ska läsas och användas. En av dem finns i kapitlet ”Branschkunskap: Bilar förr och nu”:
Använd Svenska årtal som bas när du beskriver bilismens utveckling i Sverige. Du plockar själv ut lämpliga fakta från texten och komplette-rar med att fördjupa dig i något årtal/någon händelse. Uppgiften är lämplig att redovisa muntligt.398
Uppgiften riktas mot texten ”Svenska årtal”, som innehåller fakta i punktform om aspekter som rör bilism. Den koppling som görs till texten är svag då uppgiften inte kräver att texten tolkas eller analyse-ras.
397 Blickpunkt fordon, s. 34–35.
146
Den enda uppgift under Gå vidare som kräver en textbearbetning går ut på att finna temat i Tage Danielssons ”Sagan om busschauf-fören som tänkte att va fan”:
Du har läst inledningen till Sagan om busschauffören som tänkte att va fan av Tage Danielsson. Läs resten av berättelsen. Vilket är temat i ’sa-gan’? Varför kallas berättelsen för en ’saga’? Kan något liknande hända i verkligheten?399
Som jag tidigare har exemplifierat kan frågeställningarna i
Blick-punktsböckerna många gånger betecknas som slutna. De signalerar att
det bara finns ett rätt svar.400 Frågan om vilket temat är, i uppgiften ovan, kan betecknas som sluten. Ett inflikat kan vara, det vill säga vilket tema som är möjligt att finna i sagan skulle däremot vara en mer öppen fråga. Vidare avslutas instruktionen med en fråga som kan besvaras med ett ja eller ett nej. Den modelläsare som konstrue-ras här utmanas således inte att göra egna reflektioner.
I Blickpunkt barn och fritid innehåller, som sagts, alla Gå
vidare-uppgifter en uppmaning att göra en intervju. I Blickpunkt fordon finns
en sådan uppgift, att intervjua en person som varit med om höger-trafikens genomförande.401
Det finns således stora likheter men också vissa skillnader mellan läroboken för Fordonsprogrammet och den för Barn- och fritids-programmet. Gemensamt är dock att läromedlets egen uppgiftskate-gori Gå vidare innehåller ett uppgiftsmaterial som handlar om att just gå vidare och lämna texten långt bakom sig. I det här sammanhanget sticker dock läroboken för Elprogrammet ut. Till att börja med finns inte Gå vidare i alla kapitel. Den förekommer fyra gånger och inne-håller totalt sex uppgifter, vilket ska jämföras med att de två andra läroböckerna presenterar ett trettiotal uppgifter under samma kate-gori. Vidare är det ofta tydligt hur uppgifterna är tänkta att redovi-sas.
De sex uppgifterna som Blickpunkt el tar upp under Gå vidare är följande: 1) att presentera en känd uppfinnare eller vetenskaps-man/kvinna genom att spela upp en intervju för klassen, 2) att
399 Ibid. s. 100.
400 Se ovan under avsnittet ”Förklara orden – och lämna texten”.
401 Blickpunkt fordon s. 33. I boken finns också en kategori av uppgift, Gör en intervju, som bara förekommer en gång vardera i böckerna för Fordonsprogrammet och för Byggprogrammet. I Blickpunkt fordon innebär inter-vjuuppgiften att tio frågor ska ställas till någon som är aktiv inom en motorsport.
147 föra språket i en vetenskaplig artikel med språket i en populärveten-skaplig artikel och också jämföra språket i de läroböcker som an-vänds på programmet 3) att skriva om en text till ett pjäsmanus, 4) att läsa högt ur en egen vald text som innehåller mystik, 5) att på APU-platsen vara uppmärksam på om människor upplever det som ett mysterium när elektriker löser problem åt dem och 6) att skriva en debattartikel om eget valt ämne.402 Till uppgiften att skriva en de-battartikel finns en utförlig anvisning om hur den kan utformas. Uppgifterna är varierande och kan betecknas som traditionella svenskämnesmoment. Med andra ord är de inte lika tydligt knutna till vald studieinriktning som de är i de läroböcker som vänder sig till Barn- och fritidsprogrammet och Fordonsprogrammet.
I Blickpunkt el är det möjligt att urskilja en modelläsare som kan utföra olika moment som är kopplade till programmets inriktning, men som i viss mån även kan arbeta med ett svenskämnesinriktat innehåll. En likhet med de övriga läroböckerna är dock att uppgif-terna under Gå vidare inte syftar till att bearbeta lärobokens texter, vilket också uppgiftsrubriken antyder.403 Därför vill jag hävda att läroböckerna i Blickpunktsserien generellt signalerar, vad kan kallas, en
marginaliserande litteratursyn.404
I Blickpunkt barn och fritid och Blickpunkt fordon är, som visats ovan, uppgifterna tydligt orienterade mot ett framtida arbetsliv. Detta im-plicerar en ämnessyn som utgår från att elevens val av yrke och (förmodade) intresse för arbetslivet ska vara styrande för innehållet och upplägget i svenskämnet. Den kunskapssyn som läroböckerna förmedlar betraktar kunskap som något på förhand givet och be-stämt för olika grupper i samhället. I boken för Elprogrammet för-medlas en ämnessyn som inte är lika tydligt orienterad mot arbetsliv då det även förekommer uppgifter som är mer inriktade på att ut-veckla kunskaper utifrån ett svenskämnesperspektiv.
402 Blickpunkt el, s. 25, 29, 73 och 91.
403 Ibid. s. 73. Här finns dock ett undantag då uppgiften att skriva om en text till ett teatermanus kräver en bearbetning av det lästa. I Blickpunkt omvårdnad finns en uppgift under Gå vidare, som kräver att en av lärobo-kens texter läses (skriva frågor till text på s. 13). Ingen uppgift under Gå vidare i böckerna för programmen, Barn- och fritid, Bygg samt Hotell- och restaurang syftar till att bearbeta någon av lärobokens
texter.
404 Tilläggas kan att de uppgifter som finns under Gå vidare i de övriga läroböckerna i serien, Blickpunkt bygg,
Blickpunkt hotell och restaurang, och Blickpunkt omvårdnad, inte heller uppmärksammar det antologimaterial som
148
I min redovisning av vilka uppgifter läroböckerna i
Blickpunktsse-rien presenterar har jag fokuserat på olika innehåll som faktiskt finns
i läroböckerna. Intressant är dock också aspekter som marginaliseras eller inte tas upp alls. I avsnittet nedan, ”Ett underrepresenterat per-spektiv – kulturkrock som utgångspunkt”, redovisas och diskuteras hur ett mångkulturellt perspektiv behandlas i läromedlets uppgifts-material. Jag fortsätter här med att fokusera på Blickpunktsböckernas uppgiftsmaterial.405 Hur ett mångkulturellt perspektiv behandlas i basböckerna redovisas i avhandlingens femte kapitel under avsnittet ”Uppgiftsmaterialet och Sveriges heterogenitet”.