Som visats ovan, i avhandlingens andra kapitel, utgörs texturvalen i de sex läroböckerna i Blickpunktsserien i huvudsak av svenska texter, det vill säga texter ursprungligen författade på svenska. Detta uteslu-ter självfallet inte att läroböckernas texuteslu-ter kan behandla olika kultu-rella och etniska perspektiv och uppmärksamma att Sverige är ett mångkulturellt samhälle, som präglas av mångfald och att Sverige är en del av ett större sammanhang – en global värld. Som också visats ovan är det dock ett fåtal texter som gör detta. I Blickpunkt bygg,
Blickpunkt el och Blickpunkt fordon berörs dessa perspektiv inte alls. I
de tre övriga Blickpunktsböckerna är det möjligt att urskilja ett mång-kulturellt perspektiv i en eller ett par texter, men de förmedlar alltid att det finns något problem med att tillhöra andra kulturer än väster-ländska och traditionellt svenska.406 Ett exempel på hur detta också kommer till uttryck i läroböckernas uppgiftsmaterial är en uppgift som riktas mot ett utdrag ur Dilsa Demirbag-Stens Stamtavlor.
Demirbag-Sten skildrar människor som lever i en kurdisk kultur, det vill säga en annan än en traditionellt svensk kultur. Det är endast
405 Se kapitel 2 ovan, under avsnittet ”Texturval ur ett globalt perspektiv”, där jag tar upp varför begreppet mångkultur och begreppet mångfald kan vara problematiska att använda. Jag väljer att använda begreppen för att kunna diskutera och analysera läroböckerna utifrån ett globalt perspektiv och utifrån hur det svenska samhällets etniska och kulturella heterogenitet kommer till uttryck i de läroböcker jag undersöker.
406 Ett mångkulturellt perspektiv uppmärksammas främst i Blickpunkt barn och fritids texter och uppgifter. I
149 till denna text som läroboken också presenterar mer utförliga fråge-ställningar som inkluderar ett sammanhang. Detta görs dock genom att vissa föreställningar om omvärlden presenteras som tänkbara sanningar:
Inom förskolan är det viktigt att ha kontakt med föräldrar för att be-skriva barnets utveckling. I vissa kulturer ser man kanske inte försko-lan som en pedagogisk inrättning utan mer som hjälp med barnpass-ning. Det blir därför inte viktigt för föräldrar att gå dit, utan man kanske låter ett äldre syskon lämna och hämta barnet. Som framgår i texten är det vanligt att hela familjen hjälper varandra.
Hur kan personalen agera för att etablera en god kontakt med föräld-rarna?407
Till en början slår uppgiftsinstruktionen fast att det är betydelsefullt att föräldrar lämnar och hämtar sina barn på förskolan. Därefter un-derstryks att detta inte är självklart i vissa kulturer. Utgångspunkten här är således skillnader mellan kulturer. Hänvisningen till De-mirbag-Stens text, att alla familjemedlemmar hjälps åt, underförstått även med barnen, ger signaler om att det finns en motsättning och implicit att det är problematiskt att familjen hjälps åt med barnpass-ning. Med andra ord antyds att föräldrar med annan kulturell bak-grund än den traditionellt svenska kan tycka att det inte är viktigt att lämna och hämta sina barn utan låter syskon göra det. Mot detta ställs textens innehåll, att det är vanligt att hela familjen hjälper varandra inom den kurdiska kulturen. Uppgiftsinstruktionen tycks helt bortse från detta faktum. Istället blir den svenska normen den
rätta och underförstått bör problemet lösas utifrån den svenska
mo-dellen.
Här menar jag att det tydligt framgår att vissa kulturer inte innefat-tar den svenska. Med andra ord är synen på det mångkulturella sam-hället inte att vi ska lära av varandra utan att det främmande synsät-tet ska förändras. Med andra ord manar knappast uppgiften till för-ståelse för andra kulturer och knappast till att bearbeta Demirbag-Stens text. Snarare kan den bidra till att skapa eller förstärka redan existerande negativa fördomar. I uppgiften framträder en
150
sare som inte antas känna sig hemma i de vissa kulturer som upp-giftsinstruktionen hänvisar till.
Uppgiften ovan kan sägas marginalisera andra kulturer än den traditionellt svenska. Detta går stick i stäv med det som Gustavsson menar är en förutsättning i en globaliserad värld: ”öppenhet inför det som är oss själva olikt och främmande”.408 Gustavsson diskute-rar människans tendens att göra sin egen värld och det man själv omfattar till universellt allmängiltigt och att detta hänger samman med makt: ”Makt utövas när man gör gällande att den egna tron, de egna värderingarna och normerna, den egna kunskapen ska gälla alla människor”.409 Utifrån Gustavssons resonemang kan man i de läro-böcker jag undersöker finna inslag som kan sägas stå för ett slags dolt maktutövande, som understryker den svenska normens giltighet och exkluderar alla andra. Så sker i uppgiften ovan. Ytterligare ett exempel på det är instruktionen nedan om att skriva ett brev:
Du arbetar på en förskola i ett invandrartätt område. Du ska skriva ett brev till föräldrarna och informera om ’mulleverksamheten’. Tänk då särskilt på att du tydligt måste förklara vad ’mulleverksamheten’ inne-bär. Tänk också på att alla kulturer inte har samma syn på vikten av att vistas ute. Inställningen ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” existerar inte överallt. Du kan också välja att presentera aktivi-teten på ett föräldramöte.410
Även i denna uppgift fokuseras skillnader. Att synen på utevistelse är kulturbunden kan ifrågasättas. Instruktionen tenderar att förmedla en negativ syn på andra kulturer, det vill säga andra än den tradition-ellt svenska, som inte har ”samma syn på vikten av att vistas ute”. Intressant är också att det är kulturer som har olika synsätt på ute-vistelse och inte individer.
Uppgiften att skriva ett brev till föräldrar i ett invandrartätt om-råde riskerar därmed att skapa eller befästa negativa fördomar istället för att framkalla nyfikenhet och tolerans för det som är främmande. Dessutom tillskrivs såväl den svenska som andra kulturer speciella egenheter. I uppgiftsformuleringen är det möjligt att urskilja en kun-skapssyn, som förutsätter att människor från andra kulturer, ska
408 Bernt Gustavsson, Utbildningens förändrade villkor: Nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati, Stockholm, 2009, s. 25.
409 Ibid. s. 24.
151 simileras till det svenska samhället. Jag benämner den en etnocent-risk orienterad kunskapssyn. Den betonar skillnader framför likheter och utgår inte från att möten mellan olika perspektiv kan ge upphov till nya kunskaper. Tvärtom går uppgiften ut på att klargöra det svenska implicit rätta sättet att förhålla sig till utomhusaktiviteter. Här blir en modelläsare synlig, som förutsätts känna sig svensk och som betraktar andra människor och kulturer utifrån ett svenskt perspek-tiv.
I Blickpunkt barn och fritid presenteras texten ”Jag springer för Rin-keby”.411 Den är skriven av Martin Mutumba. I texten finns ett färg-fotografi av honom och intill det finns också en kortfattad person-beskrivning. Texten inleds med att berättarjaget, den 17-årige Martin Mutumba från Rinkeby, berättar att hans mål i livet är att bli fram-gångsrik inom fotboll.412 Han vill lyckas i livet för att kunna hjälpa sina vänner och sina föräldrar, som inte talar så bra svenska och har svårt att få arbete. Det finns ytterligare en anledning till att han vill göra karriär som fotbollsspelare:
Alla lyssnar nämligen på den som är framgångsrik. Man blir mer svensk också om man lyckas.413
Berättarjaget ger uttryck för att han inte känner sig helt svensk. Nå-got senare signalerar han att han anser sig vara svensk när han säger att han är ”glad och stolt över att Sverige tagit emot så många in-vandrare” och att han uppskattar att hans föräldrar ”fick komma hit”.414 Här uttrycks en kluvenhet. Genom en refererad händelse an-tyds varför:
Mina kusiner bor i ett svenskt radhusområde. När jag var där på val-borgsmässoafton för att titta på majkasen blev vi uttittade. Det var bara jag och min kusin som inte var svenskar. Eller, rättare sagt, inte såg ut som svenskar. För vi är ju födda här. Mina föräldrar är från Uganda, men jag är svensk. Jag sjunger ’Du gamla du fria’ med stolt-het, ibland halvt på skämt med mina kompisar och ibland med ett
411 Blickpunkt barn och fritid, s. 10–13.
412 Den faktiska författaren och jaget i texten har samma namn, Martin Mutumba. Jag använder begreppet
berättarjag då det aldrig går att bortse från att en text, helt eller delvis, kan vara fiktiv.
413 Blickpunkt barn och fritid, s. 10–11.
152
sprängande hjärta – som när vi har landskamp och jag står där i blågul dräkt. Då är jag stolt över att vara svensk.415
En möjlighet är att det är hans utseende, att Mutumba är mörkhyad, som är anledningen till att han känner en ambivalens kring sin svenskhet – eller kanske snarare hans medvetenhet om att han inte blir betraktad som svensk. Själv verkar han utgå från att man är svensk om man är född i Sverige. Mutumba är svensk men inte hans föräldrar. De är från Uganda, ett land som han bara besökt en enda gång.
Berättarjaget har också en identitet som Rinkebybo. I Rinkeby finner han värme och gemenskap, vilket han önskar att svenskar kan upptäcka. Han pekar också på att det finns stora problem i Rinkeby, bland annat med stölder och droger, vilket han vill verka för att för-ändra. I texten framkommer också en bestämd uppfattning om hur svenskar är: De drar ofta alla över en kam, många svenskar tror att det bara finns kriminalitet, droger och problem i orter som Rinkeby och de samtalar aldrig spontant med personer de inte känner.416 Här distanserar sig berättarjaget från det han menar är typiskt svenskt.
I texten uppmärksammas således sådant som handlar om fördo-mar, tolerans, identitetsskapande, etnicitet och kulturell tillhörighet, det vill säga komplexa aspekter i ett mångkulturellt samhälle, som fordrar reflektion och diskussion. Till texten finns frågor som inte utmanar till det:
– Varifrån kommer Martin och hans familj?
– Hur har Martin blivit behandlad i sitt gamla hemland och i Sverige?
– Rinkeby betyder mycket för Martin. Vad har du för känslor för din hemtrakt, ditt område där du bor?417
Den första frågan fokuserar på nationalitet och förmedlar implicit att Martin Mutumba och hans familj ska ses som en enhet, det vill säga en familj från Uganda. Jämförelsen mellan Martins ”gamla hemland” och Sverige, i den andra frågan, förstärker detta. Hur han
415 Ibid. s. 11.
416 Ibid. s. 12.
417 Ibid. s. 14. De två första frågorna finns under läromedlets uppgiftskategori Få grepp om texten, den sista under läromedlets uppgiftskategori Dina funderingar.
153 skulle kunna ha ett gammalt hemland när han är född i Sverige kan ifrågasättas.
Genom uttrycket ”gamla hemland” markeras också en olikhet, som tar avstamp i nationalitet och bortser från ett kulturellt och et-niskt perspektiv. Uppgifter som går ut på att göra jämförelser med det ”gamla hemlandet” verkar för övrigt också vara vanligt före-kommande i läroböcker i svenska som andraspråk och svenska för invandrare.418 Vidare problematiserar ingen av de övriga frågorna som ställs till Mutumbas text vad svenskhet kan vara – det som tex-ten handlar om. Uppgifterna kan således sägas ignorera det svenska samhällets etniska heterogenitet. Samtidigt ger de uttryck för vad Ajagán-Lester kallar ett dikotomiskt tänkande då det främmande ställs mot det svenska.419 Den modelläsare som konstrueras förvän-tas således inte reflektera över att det finns olika sätt att se på värl-den.
Vid de få tillfällen någon av Blickpunktsböckerna uppmärksammar att Sverige är ett mångkulturellt samhälle sker det alltså utifrån vad kan kallas en kulturkrocksproblematik och med ett fokus på olikhet-er. Därmed osynliggörs och marginaliseras kulturer och etniciteter som inte kan föras till majoritetssamhället.
Kapitlet i komprimerad form
Hos dagens läromedelsförfattare finns en tydlig strävan att adaptera och didaktisera i syfte att göra läsningen mer begriplig och lättill-gänglig och inlärningen mer effektiv, vilket tydligt avspeglas i upp-gifterna. Min analys pekar på att det går att tala om ytterligare ett bakomliggande syfte då uppgiftsmaterialet i mitt undersökta lärome-del generellt uppvisar en tydlig tendens att betona ett kommande yrkesliv framför läsning och tolkning av litteratur. Uppgiftsmateri-alet förmedlar på så sätt en kunskapssyn som framhåller en nytto- aspekt kopplad till arbetsmarknadens behov, såsom vad näringsliv
418 Jfr Mattlar, 2008, t.ex. s. 105. Mattlar finner också att perspektivet i läroböcker i svenska som andraspråk ofta är nationalitet och att termen hemland används som utgångspunkt för olikhet. Se även Marie Carlson, ””Vi” och ”våra invandrare” – Normer och värderingar i några sfi-läromedel/svenska för invandra. I: Marie Carlson & Kerstin von Brömssen (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter. Genus, etnicitet och andra
kat-egoriseringar, Lund, 2011, s. 222.
154
och ekonomiska krafter efterfrågar. Min tolkning är att uppgifts-materialet generellt också föringar litteraturens värde i sig. Flera av läromedlets egna kategorier av uppgifter kan sägas förmedla en litte-ratursyn som marginaliserar texten. Jag kallar den en marginali-serande litteratursyn eftersom många uppgifter fjärmar läsaren från texten.420
Tre läroböcker utmärker sig, de för El- och Byggprogrammet, då deras uppgiftsmaterial fokuserar mer på texterna och då de ställer högre krav på skrivandet, och läroboken för Fordonsprogrammet då den knappast ställer några krav alls på skriftlig kommunikation. Detta är ett exempel på att de olika läroböckerna konstruerar delvis olika modelläsare.
I min mer djupgående analys av Blickpunkt barn och fritid,
Blick-punkt el och BlickBlick-punkt fordon framträder tre olika modelläsare. I
läro-boken för Elprogrammet konstrueras en modelläsare, som visserli-gen antas ha ett intresse för ett kommande arbetsliv, men som också i någon mån antas utveckla sitt skrivande och tolka texter från andra perspektiv än utifrån en blivande elektrikers. Uppgifterna är mer va-rierade och inte lika förutsägbara som i de två andra läroböckerna. Här finns, till skillnad från de två övriga böckerna, skrivuppgifter som syftar till att utveckla skrivandet. De lyfter till exempel fram språk, stil och relaterar till det lästa. Uppgifter av det här slaget väljer jag att kalla språk- och stilrelaterade uppgifter. Här finns också det jag kallar tolkningsrelaterade uppgifter som uppmärksammar det outsagda och kontextrelaterade uppgifter, vilka betonar textens sammanhang. Det kommande arbetslivet är således inte lika närva-rande i Blickpunkt el, som i Blickpunkt barn och fritid och i Blickpunkt
fordon. Det svenskämne som Blickpunkt el förmedlar väljer jag att
be-nämna ett svenskämne med yrkesprägling. Det har vissa likheter med L-G Malmgrens svenska som ett färdighetsämne då läromed-lets egen indelning av uppgifter uttrycker en bakomliggande ämnes-syn som utgår från att svenskämnets innehåll kan delas upp i olika moment som tränas var för sig.
420 Detta gäller i hög grad för det uppgiftsmaterial som finns i Blickpunkt barn och fritid och Blickpunkt fordon under uppgifterna Skrivförslag, Dina funderingar, och Gå vidare.
155 Den modelläsare som konstrueras i Blickpunkt barn och fritid och i
Blickpunkt fordon antas ha en annan relation till läsning och litteratur
då uppgifterna sällan för läsaren tillbaka till texten. När uppgiften ändå relaterar till texten går den ofta ut på att redogöra för det egna tyckandet eller att jämföra innehållet med ett yrke. Uppgifter av det här slaget kallar jag värderande yrkesrelaterade uppgifter. Vidare är uppgifter som syftar till att producera texter påtagligt inriktade på den skriftproduktion som programinriktningens framtida yrkes-bransch kan komma att kräva. Dessa definierar jag som yrkesrelate-rade uppgifter. Texternas huvudsakliga syfte blir således att förbe-reda för ett framtida yrkesliv.
Frågor som berör den värdegrund som skolans läroplan vilar på såsom demokrati, jämställdhet mellan könen och tolerans i ett mångkulturellt samhälle berör Blickpunktsböckerna sporadiskt och på ett ytligt plan. Ett exempel på det är att ett genusperspektiv kan skönjas i Blickpunkt fordon genom frågor om manliga respektive kvinnliga sporter och att mångkulturella aspekter tas upp från ett snävt svenskt perspektiv i Blickpunkt barn och fritid. Min tolkning är att läromedlet förmedlar en etnocentriskt orienterad kunskapssyn, som konstruerar föreställningen att ett likriktat svenskt sätt att be-trakta verkligheten är det enda rätta.
Vissa delar av uppgiftsmaterialet kan också sägas förmedla det jag kallar, en passiv och reproducerande kunskapssyn, till exempel ge-nom läromedlets egen kategori av uppgift Förklara orden, som går ut på att finna olika ords och uttrycks betydelse och som är möjlig att lösa utan att läsa den tillhörande texten.421 Trots att orden och ut-trycken finns i ett sammanhang, i en text, betonas ändå en isolerad färdighetsträning, ordkunskap. Jag menar att uppgiften förutsätter en modelläsare som förväntas lära in ett förutbestämt stoff istället för att betrakta texter ur olika perspektiv och på så sätt skapa egna kunskaper om språk och texter. Uppgiften går snarare ut på att ge-nomföra ett rutinmässigt arbete och är ett exempel på det jag kallar disciplinerande faktauppgifter. Uppgifterna handlar många gånger om att relatera texten till den egna verkligheten, den egna
421 Syftet med Förklara orden är dock att bearbeta den text som uppgiften riktas mot genom att förklara ord i texten. På så sätt är den textrelaterad även om den är möjlig att utföra utan att läsa texten.
156
heten och eget tyckande. Jag menar att text och verklighet samman-blandas i uppgiftsmaterialet, vilket är uttryck för det jag benämner en okritisk litteratursyn.
I Blickpunkt barn och fritid och Blickpunkt fordon får de discipline-rande faktauppgifterna ett stort utrymme, allra störst i den senare. I
Blickpunkt el däremot finns ett fåtal, vilket stärker tesen om att
mo-delläsaren i läroboken för Elprogrammet förväntas utföra mer avan-cerade uppgifter som kräver självständigt tänkande.
Det är inte bara uppgifterna under Förklara orden som håller isär språk och litteratur. I Blickpunkt barn och fritid och Blickpunkt fordon karaktäriseras uppgifterna av att leda bort uppmärksamheten från texten, det lästa. Därför kan sägas att det finns en uppgiftskultur som förutsätter det svenskämne som Malmgren kallar färdighets-ämne och som bland annat kännetecknas av att undervisningen hål-ler isär språk och litteratur och som inte ser litteratur som ett viktigt innehåll. Detta ser jag inte som förenligt med kursplanen för svens-ämnet i Lpf 94 eftersom den explicit säger att språk och litteratur ska behandlas som en helhet.
Mot bakgrund av uppgifternas tydliga betoning på en framtida yrkesverksamhet blir det generellt svårt att tala om ett svenskämne i
Blickpunktsböckerna då det snarare verkar vara arbetsmarknadens krav
på kunskaper inom olika yrken som styr uppgiftsmaterialets utform-ning än kursplanen i svenska.
157
4. Texturval i Bra Svenska för Gy
2011 – en fråga om vad
Det finns inga studier som innehåller en grundlig granskning av läroböcker i svenska, som revideras i samband med införande av en ny läroplan. Det här kapitlet handlar om hur basböckerna i serien
Bra Svenska, de läroböcker som utges för att täcka en hel kurs i
svenska, har omarbetats i samband med införandet av Gy 2011. Som sagts ovan revideras inte Blickpunktsserien som hör samman med basböckerna, men de fortsätter att ingå i förlagets utbud flera år ef-ter det att den nya gymnasiereformen träder i kraft hösten 2011 och blir möjliga att använda tillsammans med den reviderade Bra Svenska
1.422 Därför görs även vissa kopplingar till Blickpunktsböckerna här. Fokus ligger på läromedlets texturval, det vill säga det innehåll som rör sig om litteratur, om litteraturläsning och om att bearbeta det lästa, det vill säga ett stoff motsvarande det traditionella litteratur-antologier för skolbruk tar upp. Här förs en diskussion om och en analys av vilka sätt att se på kunskap, ämnet svenska och litteratur