Temat för forskningsgenomgången nedan är läromedelsstudier, framförallt sådana som handlar om läroböcker i en nordisk kon-text.122 Forskning om läroböcker och andra läromedel kan beskrivas på olika sätt, men vanligen delas den in i tre kategorier eller forsk-ningsansatser: ett användarorienterat som intresserar sig för hur läro-medlet används i en faktisk undervisning, ett processorienterat som rik-tar uppmärksamheten mot vad som sker innan läromedlet börjar användas i undervisningen och ett produktorienterat som fokuserar på analys av innehållet.123 De användar- och processorienterade under-sökningar är mer sällsynta än den vanligare produktorienterade läromedelsstudien.124
I det här avsnittet följer först en översiktlig tillbakablick på forsk-ning om läroböcker. Syftet med detta är att ge en bakgrund till var-för läroböcker och läromedel studeras. Avsikten är också att placera min avhandling i ett historiskt och samtida sammanhang.
Efter tillbakablicken ges exempel på studier som har en annan forskningsinriktning än föreliggande avhandling, sådana som jag de-finierar som användar- och processorienterade. Den forskning som lyfts fram här handlar även om läroböcker och läromedel i andra ämnen än svenska för både grund- och gymnasieskola, men har re-levans för min studie genom att de anknyter till vissa aspekter såsom
122 Som redan sagts ovan, presenteras övrig svenskdidaktisk forskning och övrig litteratur som berör kun-skaps-, ämnes- och litteratursyner i anslutning till mina analyser. Se ovan under avsnitten ”Syfte och forsk-ningsfrågor” respektive ”Tillvägagångssätt”.
123 B. Englund, 2006, s. 19–20. Englund utgår från Johnsen, 1993 och Juhlin Svensson, 2000. Niklas Ammert talar om en annan indelning, vilken utgår från ett analytiskt och didaktiskt perspektiv och som formuleras som olika perspektiv i en kommunikationskedja: ett processuellt perspektiv, ett strukturellt perspektiv och ett
funktionellt perspektiv. Se Niklas Ammert, ”Om läroböcker och studiet av dem”. I: Niklas Ammert (red.), Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik, Lund, 2011, s. 25–41. Utifrån en indelning av Alain Choppin
delar Staffan Selander in läromedelsforskning i fyra kategorier: 1) System- och processanalys, 2) Produktana-lys, som innefattar ämnesdidaktik, kritisk diskursanalys och historiska studier, 3) Receptions- och läsforskning och 4) Design, som handlar om analys och som syftar till utveckling. Se Staffan Selander, 2003a, s. 212–217.
124 Monica Reichenberg, Forskning om läromedel: 2010 års upplaga sammanställd av professor Monica Reichenberg, Stockholm, 2010. <http://www.slff.se/global/forskningsbibliografi/forskningsbibliografi_2010.pdf> [2016-02-23]. Att få studier har ett processinriktat perspektiv kan bero på att läromedelsförlag oftast inte lämnar ut försäljningssiffror.
49 hur läromedel väljs och hur uppgifter fungerar i en faktisk undervis-ningssituation.
Därefter övergår jag till att referera till forskning som är oriente-rad mot samma inriktning som min avhandling, det vill säga produk-torienterade undersökningar. Jag börjar med studier av läroböcker i olika ämnen och för olika stadier, som behandlar delvis samma per-spektiv. Därpå behandlas forskning om svenskämnets läroböcker för gymnasieskolan. De presenteras kronologiskt utifrån den tid som läroböckerna representerar. Fokus ligger på undersökningar där lit-teraturstudiets roll står i centrum. Här lyftes även fram några studier som inte handlar om läromedel, men som berör skolans litteratur-läsning. Forskningsgenomgången tar således avstamp i det för-gångna och det allmänna för att landa i det mer specifika och sam-tida.
När det gäller det förgångna är det centrala att ett intresse för forskning om läromedel, och då företrädesvis om läroböcker, väck-tes efter första världskriget. Norden (Danmark, Norge, Sverige samt Finland och Island) låg i framkant och strävade tidigt efter samver-kan och förståelse över nationsgränser. En orsak till det ökade in-tresset för läroböcker var att de sågs som förmedlare av värderingar och negativa fördomar om länder.125 Efter första världskrigets slut 1919 bildades Föreningen Norden i Danmark, i Norge och i Sverige. Kort därefter inleds Föreningarna Nordens historieläroboksrevision, som innebar att nationerna granskade varandras historieböcker, vil-ket kom att pågå ända fram till 1970-talet.126Syftet var att lyfta fram det gemensamma och rensa bort krig, motsättningar och nedlåtande framställningar om varandras folk och historia.127
Efter andra världskriget och i svallet av historieläroboksrevision-en påbörjades också historieläroboksrevision-en granskning av läroböcker i geografi.128
Undersökningar av historia, geografi- och samhällskunskapsböcker är för övrigt fortsatt vanliga. Det var dock först efter andra världs-krigets slut, i samband med bildandet av UNESCO, som ett bredare internationellt samarbete kring läroboksforskning i fler ämnen – och
125 Falk Pringel, UNESCO, Guidebook on Textbook Research and Textbook Revision, Hannover, 1999, s. 9.
126 Henrik Åström Elmersjö, Norden, nationen och historien: Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision
1919–1972, Diss. Lund, 2013, s. 13.
127 Jfr Långström, 1997, s. 20.
50
om andra läromedel – inleddes.129 Ett grundläggande syfte var, och är fortfarande, att motarbeta negativa stereotyper i läroböcker och att uppmuntra till mångfald i undervisning.130
Ett exempel på en användarorienterad studie, som har berörings-punkter med den här avhandlingen, är en norsk avhandling av Ann Charlotte Torvatn. Hon undersöker läroböckers användning i en faktisk klassrumsundervisning och finner att lärobokstexter i allra högsta grad påverkar elevers sätt att läsa och tillägna sig kunskap.131
Hur utformningen av lärobokstexter påverkar förståelsen av dem är också utgångspunkten i Monica Reichenbergs avhandling, Röst och
kausalitet i lärobokstexter: En studie av elevers förståelse av olika textversion-er.132 Hon studerar första- och andraspråkselevers förståelse av läro-bokstexter och huruvida förståelsen förändras när läroläro-bokstexter förses med variablerna röst och/eller kausalitet. Reichenbergs resul-tat visar att informationstäta texter som förses med ett personligt berättande tilltal och/eller omformuleras så att samband framgår, blir lättare att förstå.
Till de processorienterade studierna kan man föra Anna Johnsson Harries avhandling, Staten och läromedlen: En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991.133 Utifrån utbildningshi-storia, statsvetenskap och läromedelsforskning studerar hon hur den svenska statliga förhandsgranskningen påverkade läromedel under fem decennier. Hon menar att staten kan styra skolans form, men har svårare att styra undervisningens innehåll. Johnsson Harrie fin-ner dock exempel på att den statliga läromedelsgranskningen påver-kade läromedel, det vill säga att den statliga styrningen nådde ända in i klassrummet. I andra senare undersökningar intresserar sig hon sig också för de allt vanligare så kallade sponsrade läromedel, som är
129 Pringel, 1999, s. 9. Sedan början av 1990-talet anordnar ett nordiskt initierat och vitt förgrenat internation-ellt forskningsnav, IARTEM (The International Association for Research on Textbooks and Educational Media), konferenser och ger ut publikationer om läroboks- och läromedelsforskning. Vidare ger Egil Børre Johnsens sammanställning av läroboksforskning, i Textbooks in the Kaleidoscope: A Critical Survey of Literature and
Research on Educational Text, en god överblick av internationell forskning fram till 1990-talet. Se Johnsen, 1993.
130 Svenska Unescorådet. < http://www.unesco.se/ny-kunskapssatsning-hur-undviker-man-stereotyper-i-larobocker-och-undervisning/> [2014-01-12]. Att motverka ojämlikheter mellan könen ingår också. Se UNESCO, 2009.
131 Anne Charlotte Torvatn Tekststrukturens innvirkning på leseforståelsen: En studie av fire læreboktekster for
ungdomst-rinnet og sju elevers lesing av dem, Diss. Elverum, 2004, s. 266.
132 Reichenberg, 2000.
133 Anna Johnsson Harrie, Staten och läromedlen: En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel
51 billiga eller gratis och ofta producerade av olika företag i näringsli-vet.134 Resultaten från Johnsson Harries studier är relevanta för före-liggande avhandling eftersom de handlar om externa krafters påver-kan av skolans innehåll och form, vilket diskuteras i avhandlingens avslutande kapitel.
Flera forskningsansatser kan naturligtvis kombineras. Ett exem-pel är Ann-Christine Juhlin Svenssons avhandling, Nya redskap för
lärande: Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan.
Den är inriktad på ett användarperspektiv i undervisningen samtidigt som processorienterade aspekter studeras.135 Juhlin Svensson under-söker hur läroböcker används i undervisningen men också hur gym-nasielärare väljer läromedel, det vill säga vad som sker innan läro-medel börjar användas i undervisningen. Hon finner att den enskilda läraren inte har så stor frihet och att ämneskonferenser och ekonomi styr valet av läromedel. Det senare stämmer för övrigt väl överens med mina egna erfarenheter från ett trettioårigt lärarliv.
De användar- och processorienterade undersökningar är mer säll-synta än den vanligare produktorienterade läromedelsstudien.136 Att få studier har ett processinriktat perspektiv kan bero på att lärome-delsförlag oftast inte lämnar ut försäljningssiffror. En möjlighet att få kunskap om läromedelsbranschen och läromedelsförfattare är att göra intervjuer. En studie, som utgår från intervjuer och som kan betecknas som processorienterad, är Sture Långströms avhandling,
Författarröst och lärobokstradition: En historiskdidaktisk studie.137 Han un-dersöker hur läromedelsförfattare i historia skriver, deras bakgrund och varför de skriver och kommer fram till att den enskilda författa-ren och dennes livsvärld, att kommersiella villkor och traditionens makt påverkar upplägg och utformning av läroböcker.
I en annan senare undersökning, som också inriktar sig på att in-tervjua personer i läromedelsbranschen, tar Caroline Graeske av-stamp i tiden efter genomförandet av Gy 2011 och fokuserar på
134 Anna Johnsson Harrie, ”Sponsrade läromedel i samhällskunskap”. I: Anna Johnsson Harrie & Hans Albin Larsson (red.) Samhällsdidaktik – sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning, Linköping, 2012. <http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:555949/FULLTEXT01.pdf> [2016-02-22].
135 Juhlin Svensson, 2000.
136 Monica Reichenberg, Forskning om läromedel: 2010 års upplaga sammanställd av professor Monica Reichenberg, Stockholm, Sveriges Läromedelsförfattares Förbund – SLFF, 2010.
<http://www.slff.se/global/forskningsbibliografi/forskningsbibliografi_2010.pdf> [2016-02-23].
52
gor om hur läromedelsutvecklare och läromedelsförfattare förhåller sig till styrdokument, kunskap och fiktionsläsning.138 Hon intresserar sig speciellt för svenskämnet. Hennes resultat pekar också på att läromedelsförfattare har stor inverkan på läromedelsutformning-en.139 Graeske studerar också läroböcker i svenska utifrån ett pro-duktorienterat perspektiv med ett fokus på fiktioner, det vill säga hur litteratur behandlas. Hennes undersökningar är relevanta för den här avhandlingen då de delvis uppmärksammar samma aspekter såsom hur kvinnor, män och olika etniciteter representeras i läro-böckers texturval och uppgifter.140 Hon visar att läromedel för yrkes-inriktade och studieyrkes-inriktade program ställer olika krav på sina läsare och att de förmedlar olika sätt att se på litteratur. Graeske har dock inget direkt fokus på vilken kunskapssyn och ämnessyn som läro-medel förmedlar.
Produktorienterade studier, till vilka föreliggande avhandling kan föras, fokuserar på en eller flera aspekter såsom skolämne, årskurs, språk, genre, litteratur, kanon, ideologi, kunskap, multimodalitet, ge-nus, etnicitet och förhållande till styrdokument. Alain Choppin skil-jer också mellan synkroniska och diakroniska studier där de förra ser till produktionen vid en viss tidpunkt och de senare undersöker produktionen under en längre tid för att kartlägga en utveckling.141
Luis Ajagán-Lesters avhandling, ”De Andra”: Afrikaner i svenska
pedagogiska texter (1768–1965), är ett exempel på en
produktoriente-rad diakronisk undersökning. Han undersöker processer av ideolo-giska förskjutningar, som har skett i diskursen om afrikaner i svenska läroböcker i geografi under perioden 1768–1965 och finner att diskursen om afrikaner under den senare tidsperioden tenderar
138 Caroline Graeske, Fiktionernas mångfald: Om läromedel, läsarter och didaktisk design, Lund, 2015, s. 85–112. Se även Graeske, 2013a.
139 Graeske, 2015, s. 107–108.
140 Ibid. Se även Caroline Graeske, ”Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska”. I: TFL: Tidskrift för litteraturvetenskap, Nr. 3-4, 2010. Caroline Graeske, ”Intryck, omtryck, avtryck: Om genus och värdegrund i läromedel i svenska”. I: Eva Heggestad, Anna Williams & Ann Öhrberg (red.),
Fält i förvandling: Genusvetenskaplig litteraturforskning, 2013b. Caroline Graeske, ”Verktyg i en redskapsbod?
Fikt-ioner i läroböcker efter gymnasiereformen 2011”. I: Judith-Ann Chrystal & Maria Lim Falk (red.) Tionde
nat-ionella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Genre, Stockholm, 2013c. Caroline Graeske ”Vidgade
kun-skapsklyftor? – Fiktionernas funktioner i läromedel efter gymnasiereformen 2011”. I: Utbildning och lärande, Vol. 7, 1/2013d.
141 Alain Choppin, ”EMMANUELLE ett program för forskning om läroböcker”. I: Spov 21, Härnösand, 1993, s. 3–4.
53 att fokusera mer på likheter än på skillnader.142 Inriktningen på hans studie berör ett av de perspektiv jag anlägger på mitt material, som jag kallar ett globalt perspektiv, och som handlar om i vilken om-fattning och hur olika geografiska områden, nationer, kulturer och etniciteter behandlas. Det handlar också om hur läroböcker förhåller sig till det som kan betecknas som främmande och obekant i relat-ion till det bekanta.
En annan produktorienterad och diakronisk läroboksstudie som behandlar delvis samma perspektiv som min avhandling gör är Jör-gen Mattlars Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska
som andraspråk (1995–2005). Mattlar intresserar sig för ett
närlig-gande ämne till svenska, svenska som andraspråk. Utgångspunkten är att läroböcker finns på en fri läromedelsmarknad som präglas av ideologisk maktkamp. Utifrån parametrarna kön, etnicitet och klass kartläggs vilken ideologiproduktion som kommer till uttryck i läro-böckerna. Syftet är att finna vilka förväntningar läroböckerna har på målgruppen och hur läroböckerna återspeglar samhällets kulturella mångfald.143 Avhandlingen visar att läroböckerna ger uttryck för skilda ideologiska värderingar, samtidigt som de ger en tämligen samstämmig bild av det svenska samhället, i vilket de Andra förut-sätts assimileras.
Ajagán-Lesters och Mattlars studier har beröringspunkter med Angerd Eilards, Modern, svensk och jämställd. Om barn, familj och omvärld
i grundskolans läseböcker 1962–2007.144 Eilard kartlägger representat-ioner av genus, etnicitet och generation i läseböcker för grundsko-lans svenskämne. Hennes studie pekar på att det kan diskuteras om läroböcker generellt uppfyller läroplanens intentioner. Studien visar bland annat att läroböcker reproducerar stereotypa könsmönster och föreställningar om människor från andra länder.
I det här sammanhanget ska också Dagrun Skjelbreds & Bente Aamotsbakkens rapport från projektet, Det flerkulturelle perspektivet i
142 Luis Ajagán-Lester, ”De Andra”: Afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768–1965), Diss. Stockholm, 2000.
143 Jörgen Mattlar, Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995–2005), Diss. Uppsala, 2008
144 Angerd Eilard, Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007, Diss. Malmö, 2008. Eilard riktar således blicken mot ett annat skolstadium än vad jag gör.
54
lærebøker og andre laeremidler, lyftas fram.145 Bakgrunden till rapporten är nedläggningen av den norska statliga läromedelsgranskningen år 2000 och inrättandet av en handlingsplan mot rasism och diskrimi-nering, vilket skapade ett behov av en vetenskaplig granskning av hur det flerkulturella perspektivet behandlas i läroböcker. Deras forskning pekar på att läroböcker och läromedel marginaliserar ett flerkulturellt perspektiv.
Skjelbred och Aamotsbakken är verksamma i den norska forsk-ningsmiljön Senter for pedagogiske tekster og læreprosesser. Inom den bedrivs, sedan början av 2000-talet, en livaktig forskning om läroböcker och andra läromedel vilket redovisats i olika publikation-er som är relevanta för min avhandling. Skjelbred och Aamotsbak-ken står som redaktörer för en rad publikationer såsom Kartlegging av
læremidler og Laæremiddelpraksis, Tekst i vekst: teoretiske, historiske og analy-tiske perspektiver på pedagogiske tekster,Tekst som flytter grenser. Om Staffan Selanders ’pedagogiske tekster’ och Teoretiske tilnærminger til pedagogiske tek-ster.146 Andra forskare som är knutna till Senter for pedagogiske teks-ter og læreprosesser och som jag hänvisar till är Susanne V. Knud-sen och Staffan Selander.
Knudsens forskning är intressant för mig eftersom hon använder modelläsarbegreppet, men också för att hon utgår från intersektion-ella aspekter som genus och etnicitet, vilka är jämförbara med det jag kallar ett genusperspektiv och ett globalt perspektiv.147 Här ska Selander nämnas, som i huvudsak är verksam i forskargruppen Di-daktikdesign vid Stockholms universitet och som står bakom en mängd publikationer om teoretiska perspektiv på läromedelsana-lyser. Han använder också modelläsarbegreppet.148
145 Dagrun Skjelbred & Bente Aamotsbakken, Det flerkulturelle perspektivet i lærebøker og andre laeremidler, Slutrap-port, Høgskolen i Vestfold, 2003. < http://www-bib.hive.no/tekster/hveskrift/rapport/2003-16/rapp16-2003.pdf > [2014-04-03].
146 Dagrun Skjelbred, Trine Solstad & Bente Aamotsbakken, Kartlegging av læremidler og Laæremiddelpraksis, Vest-fold, 2005. <http://www-bib.hive.no/tekster/hveskrift/rapport/2005-01/rapp1_2005.pdf> [2010-02-02]. Susanne V. Knudsen, Dagrun Skjelbred & Bente Aamotsbakken (red.), Tekst i vekst: Teoretiske, historiske og
analytiske perspektiver på pedagogiske tekster, Oslo, 2007. Susanne V. Knudsen & Bente Aamotsbakken (red.), Tekst som flytter grenser: Om Staffan Selanders ’pedagogiske tekster’, Oslo, 2008. Knudsen & Aamotsbakken, 2010. Se
även Norunn, Askeland, Eva Maagerø & Bente Aamotsbakken (red.) Læreboka: Studier i ulike læreboktekster, Trondheim, 2013.
147 Knudsen, 2007. Hennes artikel ”Intersektionalitet – teoretisk inspiration til analyse af minoritetskulturer og identiteter i lærobøger, eksemplificeret ved samerne i en norsk lærobog” diskuteras ovan i avsnittet ”Modellä-saren”.
55 Litteraturstudiets roll är central i min avhandling. Ett framträ-dande och vanligt inslag i alla läroböcker är uppgifter av olika slag. Så även i läroböcker i svenska och deras litteratururval. Uppgifter till litteratur har tidigare undersökts av Sten-Olof Ullström. Han talar om olika uppgiftskulturer och föreslår olika begrepp för att tala om uppgifter: uppgifter som läskontroll, uppgifter som flykt från texten och
upp-gifter för att dikta vidare. Dessa används när jag diskuterar mina
resul-tat.149 Jag tar också hjälp av en analysmodell som Lars Wolfs använ-der på uppgifter till lyrik och som utgår från att en dikt rymmer olika skikt, det vill säga fler dimensioner än vad den explicit förmedlar.150
När det gäller undersökningar av läromedel för gymnasiets svenskämne ska Lars Brinks, Annica Danielssons, Boel Englunds avhandlingar framhållas. De är alla inriktade mot litteraturläsningens innehåll och roll. Deras huvudmaterial utgörs av läroböcker för stu-dieinriktade program. Tillsammans täcker de perioden 1910–1980.151
I Gymnasiets litterära kanon: Urval och värderingar i läromedel 1910–
1945 undersöker Brink läroböcker, litteraturhistorier och antologier,
som faktiskt har använts i undervisning, under perioden 1910– 1945.152 I fokus står hur och varför litterär kanon bildas och föränd-ras. I Brinks studie framkommer det att kanonförskjutning är en långsam process och att det är några få litteraturvetare som står bakom litteraturhistorier och antologier under första hälften av 1900-talet. Här kan inflikas att en jämförelse med Brinks kanondis-kussion kan göras med Aamotsbakkens artikel ”Kanon på grensen – det svenske i det norske og det norske i det svenske”, i vilken läro-böcker och styrdokument i den svenska och norska skolan
149 Sten-Olof Ullström, ”Läroboken som lärare. ”Uppgiftskulturer i läromedel för gymnasieskolan”. I: Anders Sigrell (red.), Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Tala, lyssna, skriva, läsa, lära -
moders-målsundervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå, 2007. Se även Ullström, 2009. Vidare kan tilläggas att Ullströms
avhandling ger en inblick i 1900-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan med utgångspunkt i hur August Strindberg och hans verk togs emot. Han utgår från styrdokument, studentuppsatser och i läroböcker. Se Sten-Olof Ullström, Likt och olikt: Strindbergsbildens förvandlingar i gymnasiet, Diss. Stockholm, 2002.
150 Lars Wolf, Läsaren som textskapare, Lund, 2002.
151 När det gäller undersökningar av gymnasiets läroböcker brukar Karin Tarschys avhandling, Svenska språket
och litteraturen: En studie över modersmålsundervisningen i högre skolor, tas upp som ett pionjärarbete. Den kan ses
som en första svenskämneshistorisk eller svenskdidaktisk studie. Avhandlingen belyser, den vid hennes tid så kallade, modersmålsundervisningen och läromedel i ett historiskt perspektiv, men också från både ett språk-didaktiskt och ett litteraturspråk-didaktiskt perspektiv (innan man börjat tala i de termerna). Se K. Tarschys, 1955.
152 Brink, 1992. Brink utgår från de tidigare obligatoriska årsredogörelserna och skolkatalogerna, vilka fortfa-rande ger information om vilka läroböcker som tagits upp i undervisningen.
56
ras.153 Artikeln pekar på att förhållningssättet till grannlandets kano-niserade litteratur är olika i de båda länderna.
Danielssons Tre antologier – tre verkligheter: En undersökning av
gymna-siets litteraturförmedling 1945–1975 täcker in de tre påföljande
decenni-erna.154 Utifrån ett tematiskt och litterärt perspektiv undersöker hon vilken bild av världen och vilka värderingar som förmedlas i de mest använda litteraturantologierna för gymnasieskolan under perioden 1945–1975. Hon finner stora skillnader mellan vilka teman som dominerar i de olika läroböckerna. Hennes studie pekar på att sam-tida litteratur får lättare att ta plats efter andra världskriget: ”Littera-turen blir ’trendkänslig’ på ett förut okänt sätt”.155
Delar av Danielssons material, Natur och Kulturs Dialogserie, kommer ut i nya upplagor och ingår i Boel Englunds Skolans tal om
litteratur: Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt