De läroböcker jag undersöker är producerade i ett samhälle som präglas av stora omställningar. Historiskt sett har det tagit lång tid innan samhälleliga förändringar avspeglas i skolans verksamhet. Ex-empelvis har det tagit lång tid för samtidens litteratur att ta sig in i läroböcker. Detta sker först på 1970-talet. Min studie pekar på att det har skett en förändring då läroböckerna domineras av texter till-komna efter 1950-talet. I läroböckerna i Blickpunktsserien är alla texter skrivna mellan 1990 och 2007. I basböckerna Bra Svenska dominerar texter tillkomna under den andra hälften av 1900-talet och i början på 2000-talet.
Mycket pekar på att litteratur och litteraturläsning tillmäts ett lågt värde. För det första anges inte, med undantag av Blickpunkt bygg, fullständiga källor till de texter som läroböckerna presenterar. För det andra får texturvalet ett begränsat utrymme, speciellt i Bra
Svenska A där det tar upp en tredjedel av utrymmet. För det tredje är
textavsnitten i regel korta, i snitt runt två sidor, och utgörs oftast av utdrag ur längre texter såsom noveller och romaner. För det fjärde spelar det, enligt förlaget, inte någon roll vilka eller hur många texter i en basbok som kan ersättas med texter från en Blickpunktsbok. För det femte legitimeras texterna främst utifrån en tanke om att de kan ligga till grund för samtal om den egna verkligheten, språklig
färdig-107 hetsträning och med att de kan väcka läslust. Också lärarhandled-ningarna ger uttryck för att textens huvudsakliga funktion är att väcka igenkänning, skapa läslust och i viss mån bidra till kunskap om texter och olika epoker. Med andra ord är det inte texters språk-liga och estetiska kvaliteter som ligger till grund för urvalet. Visserli-gen motiveras texterna i Bra Svenska B också med att de kan ge litte-rära kunskaper om litteratur och litteraturhistoria, men lärobokens litteraturhistoriska upplägg är oorganiserat och svårt att följa.
Generellt förmedlar läromedlet det jag kallar en okritisk litteratur-syn som främst ser texten som ett hjälpmedel att väcka igenkänning. Enligt denna litteratursyn blir gränsen mellan vad som är fiktion och fakta diffus. Det svenskämne som läroböckerna kan sägas konstru-era betonar träning av olika färdigheter framför läsning och tolkning av litteratur, ett ämne som påminner om det L-G Malmgren definie-rar som svenska som ett färdighetsämne, ett ämne som präglas av att litteraturen får ett litet utrymme och skiljs från träning av färdighet-er. Tanken att språket kan utvecklas genom isolerad träning av bas-färdigheter tyder också på att läromedlet förmedlar en kunskapssyn som ser kunskap som något redan givet och bestämt.
Texturvalet i de sex olika Blickpunktsböckerna som vänder sig spe-ciellt till programmen Barn- och fritid, Bygg, El, Fordon, Hotell- och restaurang och Omvårdnad utmärks av att innehållsförteckning-ar, textrubriker och textinnehåll ger associationer till det yrkesval som är förknippat med respektive program. Det finns dock en skill-nad mellan läroböckerna då de för Bygg- och Elprogrammet inte signalerar en lika stark koppling mellan texturval och programinrikt-ning. I dessa läroböcker finns fler skönlitterära texter som kan väcka tankar om annat än den kommande yrkesrollen som till exempel ett utdrag ur Lo-Johanssons Elektra kvinna år 2070 (El). Blickpunkt el har också högst andel skönlitterära texter. I dessa förmedlas en något annorlunda syn på litteratur då textens syfte är något mer än att väcka igenkännande. Den modelläsare som förutsätts i Blickpunkt
bygg respektive Blickpunkt el antas visserligen intressera sig för
yrkes-val och arbetsliv, men också att någon gång fundera över allmän-mänskliga frågor. I dessa läroböcker förväntas därför modelläsaren närma sig texter på ett delvis annat sätt då texter placeras i ett sam-manhang, exempelvis med hjälp av författarpresentationer.
108
I de båda basböckerna Bra Svenska A och Bra Svenska B, som vänder sig till alla yrkesinriktade program är inte yrkesval lika fram-trädande, men en bakomliggande strävan efter att läsaren ska känna igen sig förmedlas genom att texter ofta handlar om ungdomar.
Gemensamt för alla Blickpunktsböcker är att texturvalet är snävt västerländskt och mycket svenskt då mellan drygt 80 och 100 pro-cent av texturvalets sidor fylls av svenska texter, det vill säga sådana som ursprungligen har skrivits på svenska.
Ett mångkulturellt perspektiv berörs i en handfull texter och uti-från en svensk norm. Människor uti-från andra kulturer än de tradition-ellt svenska skildras inte utifrån en egen samhällelig eller social kon-text. Följaktligen kan det hävdas att mångkulturella aspekter margi-naliseras. På så sätt förmedlar läromedlet vad jag benämner en
etno-centriskt orienterad kunskapssyn där en provinsiell inställning till
om-världen framskymtar. Detta kan sammankopplas med en kunskaps-syn som bortser från att möten mellan olika perspektiv kan ge upp-hov till nya kunskaper. De olika modelläsare som konstrueras i de olika läroböckerna har således gemensamt att de känner tillhörighet med en traditionellt svensk kultur och att de inte behöver rikta blicken ut mot den övriga världen. I en faktisk undervisningssitua-tion blir således möjligheterna att, med hjälp av enbart läromedlet, få ta del av ett annat kulturarv än det traditionellt svenska ytterst be-gränsade.
Officiellt har inte det svenska skolväsendet enkönade klasser, men valen till gymnasiet är fortfarande könsstereotypa. De böcker som riktas mot de kvinnodominerade programmen, Barn- och fritid och Omvårdnad, innehåller en betydligt högre andel sidor författade av kvinnor, 55 procent respektive 49 procent. Detta kan jämföras med de båda basböckerna Bra Svenska A och Bra Svenska B, som vänder sig till alla yrkesinriktade program och i vilka andelen sidor författade av kvinnor är 32 procent.
Den kvinnliga dominansen är dock inte lika hög som den manliga dominansen i böckerna för de mansdominerade programmen, Bygg, El, och Fordon. Med andra ord antas modelläsarna i Blickpunkt barn
och fritid och Blickpunkt omvårdnad vara kvinnliga läsare som
företrä-desvis läser texter skrivna av kvinnor, men som även kan inspireras av texter skrivna av båda könen, samtidigt som Blickpunkt bygg,
Blick-109
punkt el och Blickpunkt fordon förutsätter manliga modelläsare som
främst låter sig inspireras av skrivande män. Dessa förutsättningar kan inte betraktas som gynnsamma i en faktisk undervisningssitua-tion. En könsmässigt homogent sammansatt elevgrupp, som dess-utom läser texter som innehållsmässigt kretsar kring ett för gruppen framtida yrke, främjar inte ett klassrumsklimat där olikheter synlig-görs och diskuteras utifrån olika synvinklar, vilket rimmar illa med läroplanens demokratiska värdegrund.
111
3. Uppgifter i Blickpunkt för Lpf 94 –
en fråga om hur
Frågor och olika slag av uppgifter spelar en central roll i den väster-ländska undervisningstraditionen. Att undervisa med hjälp av frågor och svar går tillbaka till antiken. I spåren av de senaste 80 åren av reformpedagogik, som utgått från en konstruktivistisk syn på lä-rande, och i John Deweys anda, har också arbetsuppgifter, som ele-ven förutsätts lösa självständigt, kommit att bli ett viktigt inslag i undervisningssammanhang.316 Att lösa uppgifter formar och styr undervisning i så hög grad att flera forskare talar om hela skolan som en uppgiftskultur.317 Olika slags uppgifter finns också i de flesta läromedlen för skolans olika ämnen, men karaktären på dem skiljer sig då ämnen har utvecklat olika undervisningstraditioner. Skolans ämnen har helt enkelt olika uppgiftskulturer.
Skjelbred understryker att uppgifter i läroböcker är en viktig källa när eleverna försöker skaffa sig en uppfattning om vad som är viktig kunskap i ämnet och att uppgifter har förväntningar som styr hur eleven läser lärobokstexten.318 På så sätt synliggör de både kunskaps-syn och ämne. En lärobok kan alltså sägas ha en inneboende upp-giftskultur som ger uttryck för olika förväntningar på hur texter ska läsas och bearbetas och är således i hög grad styrande. I läroböcker för svenskämnet har litteratur, såsom skönlitterära texter, länge haft en central plats. Uppgifter till litteratur förmedlar också sätt att se på litteratur.
I alla basböcker i serien Bra Svenska och i alla Blickpunktsböcker, de så kallade programanknytningsböckerna, finns ett uppgiftsmaterial som riktas mot läroböckernas texturval, det vill säga studiefrågor och arbetsuppgifter.319 I detta kapitel fokuseras Blickpunktsseriens lär-oböcker och vad deras uppgiftsmaterial säger om modelläsaren. Uppgiftsmaterialet i basböckerna i serien Bra Svenska tas upp i
316 Jfr Dagrun Skjelbred, ”Lesing og oppgaver i lærebøker”. I: Susanne V. Knudsen, Dagrun Skjelbred & Bente Aamotsbakken, Lys på lesing: Lesing av fagtekster i skolen, Oslo, 2009, 271–274.
317 Jfr Ullström, 2009, s. 122. Ullström lyfter speciellt fram Sigmund Ongstad.
318 Skjelbred, 2009, s. 279–280.
319 I basboken Bra Svenska A förekommer även att frågor är insprängda i den skönlitterära texten. Se Bra
112
tel 5.320 Där görs också en mer omfattande redovisning och analys av olika kategorier av uppgifter som jag finner i läromedlets upp-giftsmaterial.
I avsnittet ”Uppgifter – en översikt” nedan inleder jag med att göra en översiktlig presentation av läromedlets egen kategorisering av uppgifter. Därefter koncentrerar jag mig på ett urval av dessa uppgifter. Eftersom uppgiftsmaterialet i Blickpunktsserien är mycket likartat utformat, med återkommande uppgiftsrubriker, delar jag in läroböckerna i tre olika grupper. Därefter gör jag en mer genomgri-pande analys av en lärobok från varje grupp, vilket redovisas i de fyra efterföljande avsnitten ”Förklara orden och lämna texten”, ”Skrivförslag och skrivande”, ”Gå vidare – långt från texten” och Dina
funderingar om texten och annat”. Läromedlets egen kategorisering av
uppgifter ligger på så sätt till grund för kapitlets disposition. Påpekas bör dock att jag även relaterar resultatet till mina egna kategorier av uppgifter. I samband med att jag redovisar mina resultat relaterar jag dem också till en faktisk skolkontext och didaktiska spörsmål.
Kapitlets näst sista avsnitt, ”Ett underrepresenterat perspektiv – kulturkrock som utgångspunkt”, belyser hur och i vilken omfattning ett globalt perspektiv förmedlas i läroböckernas uppgiftsmaterial. Avslutningsvis, under avsnittet ”Kapitlet i komprimerad form”, finns en koncentrerad sammanställning av kapitlets innehåll.