Ett genreperspektiv relaterar till frågor om litteraturens samman-hang, innehåll och form. I den här avhandlingen handlar genreper-spektivet om vilka olika slags texter som läroböckerna presenterar och om hur begreppet genre behandlas.201 Hur litteratur kan delas in i olika genrer, det vill säga i olika slag av litteratur, är dock förknip-pat med en rad problem. Det är för övrigt inte självklart vad som avses med litteratur eller hur litterära texter kan skiljas från andra (icke-litterära) texter. Vad som är litteratur hänger samman med både form och innehåll. Form och innehåll samexisterar alltid, men det är alltjämt en öppen fråga om det finns några specifikt litterära egenskaper av språkliga eller innehållsliga slag. Av den anledningen kan man aldrig betrakta den gängse indelningen av texter i litterära respektive icke-litterära som given på förhand.202 Däremot konstate-rar Björn Larsson att det råder en viss konsensus om ”att litteratur har något med fiktion att göra, att litteratur på det ena eller andra
201 Nedan följer en introduktion som lyfter fram olika infallsvinklar på genreperspektivet. En annan intro-duktion av genreperspektivet tas också upp i kapitel 4 nedan, under avsnittet ”Texturval ur ett genreperspek-tiv”, d.v.s. i avsnittet som handlar om den omarbetade Bra Svenska.
202 Jfr Björn Larsson, ”Vad är det för mening med litteratur... och med vetenskap om litteratur?”. I: Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson (red.), Litteraturens offentligheter, Lund, 2009.
72
sättet är ’lögn och förbannad dikt’ även om det finns stora skillnader i graden av fiktionalitet mellan olika texter”.203
I allmänhet brukar man med litteratur mena poesi, dramatik och berättarkonst i romaner och noveller, sådant som också brukar be-nämnas skönlitteratur.204 Skönlitteratur associeras gärna till engels-kans fiction, det vill säga till något uppdiktat eller påhittat. Skönlittera-tur, lyrik, dramatik och film omnämns därför också ofta som fik-tioner eller fiktionstexter.205
Att genrebestämma texter är således problematiskt men vanligt är att begreppen fiktion och fakta tolkas utifrån deras förhållande till verkligheten och som varandras motsatser. Som Christina Olin-Scheller påpekar är en texts relation till verkligheten ”också en tolk-ningsfråga”, men faktatexter uppfattas ofta som sådana som ger upplysningar, till exempel en instruktionsmanual, nyheter från en myndighet eller dagstidning, medan fiktion lämnar ”frågan om tex-tens relation till verkligheten öppen”.206
När det gäller problematiken att skilja fiktionstexter från icke-fiktiva texter är Peter Hallbergs resonemang om Per Olov Enquists
Legionärerna intressant. Hallberg lyfter fram att Enquist, i förordet,
presenterar sin text som en roman om baltutlämningen, men att han också ger utrymme för en annan tolkning då han tillägger att
Legion-ärerna också kan ses som ett reportage eller en bok.207 Hallberg häv-dar att Enquist, på ett estetiskt sätt, förmedlar en dynamisk bild av en verklig historisk händelse, byggd på noggrant genomgångna hi-storiska källor, men att texten, det vill säga Legionärerna, till syvende och sist ändå är författarens rekonstruktion av en verklighet. Därför bör Legionärerna betraktas som fiktion, det vill säga som litteratur och som en skönlitterär roman.208 Hallberg menar att det sätt man för-håller sig till ämne och framställningssätt är avgörande för hur en
203 Ibid. s. 234.
204 Peter Hallberg, Litterär teori och stilistik, Göteborg, 1979, s. 1. Det är relativt sent, under 1700-talet, som begreppet skönlitteratur börjar likställas med litteratur. Se t.ex. Bengt Landgren, ”Vad är en litterär text?”. I: Staffan Bergsten (red.), Litteraturvetenskap – en inledning, Lund, 2002, s. 21–22.
205 Kopplingen fiktion – skönlitteratur är inte heller oproblematiskt då det finns skönlitterära genrer som sällan har en inneboende fiktionalitet som t.ex. essän och reseskildringen.
206 Christina Olin-Scheller, Såpor istället för Strindberg? Litteraturundervisning i ett nytt medielandskap, Stockholm, 2008, s. 10. Olin-Scheller utgår från ett vidgat textbegrepp och inkluderar, förutom skönlitteratur, även text-typer som teveserier, datorspel och film i fiktionsbegreppet.
207 Hallberg, 1979, s. 3.
73 text ska kategoriseras och att hänsyn måste tas till det inflytande som samhällsutveckling utövar. Hallbergs diskussion visar att det finns texter som befinner sig i ett gränsland mellan fiktion och fakta. Till-läggas kan också att det idag även talas om faktioner, det vill säga tex-ter som innehåller en kombination av fakta och fiktion såsom dra-madokumentären och doku-såpan gör.209
Med utgångspunkt från resonemangen ovan kan konstateras att det inte är oproblematiskt att kategorisera och genrebestämma tex-ter. Det handlar inte bara om att ta ställning till kriterier som rör in-nehåll och form. Tidsaspekten och samhälleliga förändringar påver-kar också. Ett bra exempel på en svårdefinierad text är William Sha-kespeares Romeo och Julia. Här blandas högt (tragedin) och lågt (ko-medin) inte minst vad gäller den språkliga utformningen. Dessutom skiljer sig det engelska språk, som talades och skrevs i Shakespeares samtid, väsentligt från det språk som används i England i våra dagar.
Ett exempel på att genrer också förändras över tid är krönikan, som under medeltiden syftar på berättelser i kronologisk ordning om vad som hänt och som med tiden glider över till att bli en allmän översikt över aktuella tider utan krav på kronologiskt berättande.210
Det är sålunda inte möjligt att en gång för alla slå fast ett genre-system eftersom tidsaspekten, olika tolkningar av innehåll och form påverkar sättet att se på texter. Dessutom uppstår nya genrer. Den brittiske genreteoretikern Alastair Fowler drar frågan om genrebe-stämning till sin spets: ”Definitions of genre can hardly be stated, before they are falsified.”211 I praktiken blir således genrebegreppet förgängligt.
Mot bakgrund av resonemanget ovan väljer jag att göra en grov indelning av det som presenteras i läroböckernas texturval. Jag utgår från ett nutidsperspektiv när jag delar in dem i två kategorier. Den ena kategorin av texter betecknar jag som skönlitteratur. Dessa tex-ter har drag av fiktion och här finner man exempelvis diktex-ter, novel-ler, romanutdrag och utdrag ur dramer. Till den andra kategorin för
209 Annette Årheim, Misery Lit, Lund, 2012, s. 65. Framväxten av faktioner har sin grund i att grupper som skulle förmedla fakta började fiktionalisera verkligheten. Se även Ingrid Mossberg Schüllerqvist & Christina Olin-Scheller, Fiktionsförståelse i skolan: Svensklärare omvandlar teori till praktik, Lund, 2011, s. 54.
210 Olle Josephson, ”Krönikor”. I: Språktidningen, September, 2009. <http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor> 2014-12-18.
74
jag texter, som jag karakteriserar som sakprosa. Dessa är fakta-inriktade och kan sägas göra anspråk på att förmedla något verkligt, något faktiskt. De representeras till exempel av tidningsartiklar, po-pulärvetenskapliga artiklar och recept, men även av personligt hållna texter som syftar till att informera och/eller roa.212 Jag är medveten om att det finns gränsfall som kan diskuteras, men min bedömning är att den grova indelningen kan säga något om vad läroböckernas texturval presenterar och om vilka kunskaps-, ämnes- och litteratur-syner som de olika läroböckerna förmedlar.
I de läroböcker jag undersöker finns skillnader när det gäller för-delning mellan skönlitterära texter och sakprosa, vilket pekar på att det kan finnas olikheter mellan läroböckernas modelläsare. Mest utmärkande är texturvalet i basboken Bra Svenska B, som sägs täcka en hel kurs. I den utgörs nästan hela texturvalet, 95 procent, av sidor med texter av skönlitterär karaktär. I den andra basboken, Bra
Svenska A, är den procentuella andelen sidor skönlitteratur 76
pro-cent.213 Här finns spår av kursplanens anvisningar enligt Lpf 94, som indikerar att olika innehåll fokuseras i kurserna Svenska A- och B. Exempelvis visar en jämförelse mellan de mål eleverna ska ha upp-nått efter respektive kurs att olika slags texter betonas. I båda kur-serna ska olika litterära texter från olika tider och kulturer behandlas, men under mål för A-kursen, och inte för B-kursen, tas sakprosa upp explicit då eleverna efter avslutad kurs ska kunna ”göra egna bedömningar vid läsning av saklitteratur”.214 I motsvarande passage för B-kursen sägs det ingenting om saklitteratur. Här talas det istället
212 Sakprosa kan också definieras som facklitteratur. Jfr Boel Englund, Per Ledin & Jan Svensson, ”Sakprosa – vad är det?”. I: Boel Englund & Per Ledin (red.), Teoretiska perspektiv på sakprosa, Lund, 2003, s. 51–53. Min indelning bygger också på vilken funktion texten får i sitt sammanhang, d.v.s. i läroboken. Många texter är utdrag ur längre texter och det förekommer att partier ur utdragen är strukna. Detta påverkar både textens innehåll och form – och därmed också uppfattningen genretillhörighet. Jfr också Englund, Ledin & Svensson, 2003, s. 35–37 och s. 42. De står för en icke-essentialistisk syn på sakprosa: Sakprosa ses som en kategorise-ring tillkommen i en viss historisk kontext, som påverkar uppfattningen om samhällets texter. Texter relateras till den sociala kontext, den institution och kulturella praktik som de är en del av. Med andra ord kan det innebära att texters karaktär förändras när de placeras i ett annat sammanhang såsom t.ex. när de lyfts in i en lärobok.
213 Se Bilaga 4. Antalet sidor i texturvalet som utgörs av skönlitteratur i Bra Svenska A och Bra Svenska B är 60,8 sidor av totalt 79,5 sidor respektive 135,8 sidor av totalt 142,2 sidor. Vid en beräkning som istället utgår från antalet texter skönlitteratur och sakprosa sjunker det procentuella antalet skönlitterära texter med några procentenheter till 74 procent resp. 92 procent. Skillnaden är således marginell.
214 Lpf 94. Kursplan för ämnet svenska, under rubriken ”Mål” som gäller Svenska A. Kursplanens val av termen ”saklitteratur” kan ifrågasättas då den inte problematiserar litteraturbegreppet, men min tolkning är att den kan översättas med begreppet ”sakprosa”.
75 om att ”jämföra och se samband mellan litterära texter” och här be-tonas också kunskap om verk, författarskap och epoker, det vill säga ett litteraturhistoriskt perspektiv.215
I Blickpunktsseriens läroböcker, de som alla riktar sig till ett enda program, finns också skillnader när det gäller fördelningen mellan skönlitterära texter och sakprosa. Det procentuella antalet sidor skönlitterära texter varierar mellan 51 procent och 71 procent, lägst i
Blickpunkt hotell och restaurang och högst i Blickpunkt el.216 En orsak till den låga andelen skönlitterära texter i Blickpunkt hotell och restaurang är att den innehåller många recept och artiklar från fackböcker och tid-ningar. Speciellt flitigt hämtas texter från boken Golvmoppen &
Pep-parkvarnen, som Hotell- och restaurangfacket står bakom. När det
gäller de skönlitterära texterna, anknyter de i första hand till restau-rangbranschen. Med undantag av texten ”Det manuella hotellet” handlar alla om mat, matlagning och tillfällen när mat förtärs. Ett exempel är ett utdrag ur Moa Martinsons roman Kungens rosor, som försetts med rubriken ”Den obeskrivliga röran”. I den är handlingen förlagd till ett restaurangkök där matlagning pågår. Den modelläsare som förutsätts i Blickpunkt hotell och restaurang förväntas vara intresse-rad av mat, matlagning och restaurangverksamhet och antas vilja läsa fiktiva berättelser som handlar om människor i andra tider och verk-samheter i liten omfattning.
I Blickpunkt barn och fritid är andelen sidor skönlitteratur 61 pro-cent.217 Även här är kopplingen mellan texturvalets innehåll och in-riktningen på det program som läroboken vänder sig till påtaglig. I läroboken finns fyra skönlitterära texter, som kan kategoriseras som barnlitteratur: ett utdrag ur Astrid Lindgrens Pippi Långstrump, ett ut-drag ur Finn Zetterholms Katja Katja, ett utut-drag ur Katarina Mazettis
Tarzans tårar och ett utdrag ur Kompisprovet av Carolina Lundgren.
Totalt upptar de 12,2 av lärobokens 54 textsidor, det vill säga 23
215 Lpf 94. Kursplan för ämnet svenska, under rubriken ”Mål” som gäller Svenska B.
216 Se Bilaga 16. Vid en beräkning som, istället för antalet sidor, utgår från antalet texter blir andelen skönlitte-ratur generellt några procentenheter lägre. I Blickpunkt bygg och Blickpunkt fordon sjunker dock andelen skön- litterära texter med hela 14 resp. 15 procentenheter, vilket i huvudsak beror på att de är ensamma om att presentera skönlitterära texter på mer än sju sidor.
76
procent av texturvalet.218 Här kan också noteras att protagonisterna, i den barn-litteratur som läroboken presenterar, är flickor.
Som sagts ovan under avsnittet ”Blickpunkt – ett första intryck” finns skillnader mellan läroböckerna i Blickpunktsserien när det gäller vilka genrer som framhålls i baksidestexter och förord. Alla sägs in-nehålla noveller, romanutdrag och dikter. Förutom dessa sägs också varje bok innehålla ytterligare ett slag av text. I Blickpunkt el, fordon,
hotell och restaurang och omvårdnad lyfts faktatexter fram. I Blickpunkt barn och fritid ersätts faktatexter med debattexter och i Blickpunkt bygg
talas om artiklar istället för faktatexter.219 Termen faktatext har en vid betydelse. Debattartikel och artikel har en snävare betydelse och kan snarare ses som exempel på faktatexter. Frågan om varför
Blick-punkt barn och fritid och BlickBlick-punkt bygg fokuserar på denna typ av
fak-tatexter och varför just de lyfts fram är intressant och pekar på att det ställs olika krav på modelläsaren i de olika Blickpunktsböckerna.
Eftersom urvalet av texter verkar vara styrt av att det ska anknyta till ett framtida yrke kan slutsatsen dras att modelläsaren i Blickpunkt
barn och fritid, i högre grad än modelläsare i övriga Blickpunktsböcker,
förväntas ha ett större behov av att läsa debattexter, det vill säga ar-gumenterande texter där egna åsikter förs fram. Bakom detta anta-gande finns en föreställning om att olika yrkesgrupper har olika be-hov av att försvara sina uppfattningar. Detta kan ses som en strävan att programanpassa innehållet, för vilket det också finns stöd i kurs-planen:
Eleverna skall ges tillfälle att fördjupa sig inom något område i ämnet svenska efter egna behov och vald studieinriktning. En sådan för-djupning kan t.ex. gälla att utveckla sin uttrycksförmåga i tal eller skrift, att sätta sig in i ett fackspråk eller ett visst slags texter som ank-nyter till studieinriktningen.220
Enligt kursplanens intentioner ska alltså svenskämnets innehåll del-vis anpassas efter programval, vilket kan ske genom att val av texter grundar sig på vilka texter olika yrkeskategorier förmodas ha behov av att behärska. Kursplanen ger således uttryck för att innehållet i
218 Ibid. Se även Bilaga 9. Om man istället beräknar det utrymme som barnlitteratur får utifrån antal texter så kan 4 av 21 texter, d.v.s. 20 % definieras som barnlitteratur, d.v.s. ungefär en lika stor andel.
219 Se baksidestext i de sex programanknytningsböckerna i serien Blickpunkt, samt förordet till Blickpunkt bygg.
77 svenskämnet delvis ska väljas med hänsyn till vilka krav arbetsmark-naden ställer på sina medarbetare. Här är det också möjligt att göra tolkningen att kursplanen samtidigt förespråkar en erfarenhetspeda-gogisk undervisning, som tar avstamp i elevers intressen och behov.
Blickpunkt barn och fritid och Blickpunkt bygg utmärker sig, som
nämnts, genom att lyfta fram andra sakprosatexter, det vill säga de-battartiklar och artiklar. Min bedömning är dock att det är svårt att finna tydliga exempel på debattexter i Blickpunkt barn och fritid. De flesta texterna är utdrag och återges inte i sin helhet och därmed blir det svårt att följa en argumentation i dem. Det blir exempelvis svårt att tolka ett utdrag ur Ellen Keys Barnets århundrade som en debattext med argumenterande inslag. Det utgörs av en sida fragmentarisk text eftersom delar av mittpartiet är borttaget.221 Däremot är det lättare att finna texter som kan betecknas som artiklar i Blickpunkt bygg då det finns hela eller delar av olika tidningsartiklar och artiklar, häm-tade ur tidningar som Illustrerad vetenskap, Populär Historia, Dagens
Ny-heter, Vi i Villa och Byggnadsarbetaren.
Med tanke på att de läroböcker som ingår i mitt undersökta läromedel, med undantag av Blickpunkt bygg, inte redovisar sina tex-ters källor fullständigt blir det svårt eller ibland omöjligt att finna ur-sprungstexten. Därför kan läroböckernas val av termen faktatexter diskuteras eftersom termen signalerar att det rör sig om texter som förmedlar fakta, vilket gärna associeras och likställs med sanningar. När den ursprungliga texten inte går att hitta kan till exempel inte ett avsändarperspektiv beaktas, vilket begränsar möjligheten att kritiskt värdera texten. Här framträder en modelläsare som förhåller sig okritisk till läroböckernas faktatexter.
I Blickpunktsseriens läroböcker uppmärksammas genrer i ringa ut-sträckning. Det är endast i Blickpunkt bygg och el som texters olika genretillhörighet lyfts fram vid flera tillfällen.222 Detta sker i textpre-sentationer, som ibland finns i anslutning till läroböckernas texter. Begreppet genre problematiseras dock inte då det uteslutande ges information om eller slås fast att en text är en dikt, en novell eller ett
221 Blickpunkt barn och fritid, s. 22.
222 I Blickpunkt omvårdnad finns tre textpresentationer, men de tar inte upp genretillhörighet. Här omnämns t.ex. en roman som ”boken” (s. 49 och 66). I Blickpunkt hotell och restaurang vidrörs genrebegreppet vid ett tillfälle i samband med att texten ”Kräftor” presenteras som en novell (s. 50).
78
romanutdrag. Med andra ord behandlas frågor om texters genretill-hörighet bara på ett ytligt plan.
Det finns också exempel på genrebestämning som kan ifrågasät-tas såsom att Blickpunkt el introducerar Peter Englunds essä ”Om mörker och ljus” som en novell i boken Förflutenhetens landskap.223 Ett annat exempel är att i Blickpunkt hotell och restaurang presenteras Au-gust Strindbergs novell ”Måste” som en novell med titeln ”Kräftor” och utan att det anges att det endast är inledningen som återges i läroboken, det vill säga ett utdrag ur en novell.224 Den text som läro-boken presenterar kan inte sägas representera novellgenren.
Den litteratursyn som förmedlas här ser alltså utdraget som ett fristående objekt som kan betraktas utan att fästa avseende vid hel-heten. Modelläsaren som tonar fram förväntas således inte få en känsla för vad som kan vara kännetecknande för en novell.
I lärarhandledningarnas presentation av de båda basböckerna, Bra
Svenska A och Bra Svenska B, presenteras texturvalet som ”en
bland-ning av noveller, dikter, romanutdrag och facklitteratur”.225 Här åter-finns således inte begreppet faktatext, som tas upp i Blickpunktsserien, och här ges inga exempel på vad sakprosa eller facklitteratur skulle kunna innefatta för slags texter. I Bra Svenska A och Bra Svenska B presenteras texturvalet som skönlitteratur och facklitteratur respek-tive sakprosa och skönlitterära texter.226 Till skillnad från Bra Svenska
B tar registret i Bra Svenska A upp begreppet genre. Det som
regist-ret hänvisar till är följande:
Skönlitteraturens genrer
Med ordet genre menar man en texttyp med vissa särdrag. De tre klassiska genrerna inom skönlitteraturen är epik, lyrik och dramatik. Epik är berättande litteratur och hit hör noveller och romaner. Lyrik kallas den litteratur som är skriven på vers och dramatik är sådan
223 Blickpunkt el, s. 7. Hela boktiteln, Förflutenhetens landskap: historiska essäer, anges inte och inte heller vilken upplaga som texten är hämtad från, vilket gör det svårt och tidskrävande att finna ursprungstexten. Boken har kommit ut i flera och omarbetade upplagor. Libris.
<http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=f%c3%b6rflutenhetens+landskap&f=simp&spell=true&hist=true&p =1 >[2014-12-20].
224 Drygt en sida av novellens totalt fjorton sidor presenteras i läroboken. Jfr Blickpunkt hotell och restaurang, s. 50–51 med August Strindberg, Skrifter III: Giftas utopier, Stockholm, 1945, s. 64–77.
225 Bra Svenska A: Lärarpärm och Bra Svenska B: Lärarpärm i introduktionen, s. 1.
79
ratur man framför på scenen.
Berättande litteratur kan i sin tur delas upp i olika genrer:
deckare kärleksromaner samhällsskildringar thrillers historiska romaner barndomsskildringar science fiction krigsromaner sagor227
Presentationen om olika genrer är kortfattad och statisk. Den pro-blematiserar inte att olika texter konstrueras på olika sätt eller att gränsen mellan olika genrer kan vara flytande. Snarare ger