Centrala begrepp relaterade till IT-användning

Nedan diskuteras begreppen IT, pedagogik och didaktik, IT-pedagogik samt pedagogik för vuxna. Det finns många olika definitioner av och syner på begreppen och ett fåtal presenteras nedan. Begreppen kommer att användas i de sammanhang som de nämns i andra källor om inget annat anges.

IT

Det finns många olika definitioner på begreppet IT. Nedan presenteras tre olika definitioner för att visa på hur mångfacetterad definitionen är.

Enligt Nationalencyklopedin definieras IT som

informationsteknik, även informationsteknologi (eng. Information Technology), samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. … Även beteckningen ICT (eng. Information and Communication Technology) används då man särskilt vill betona telekommunikationens roll. (http://www.ne.se)

En mera teknisk definition står O’Brien (2004) för, där IT kopplas ihop med informationssystem.

Information Technology (IT). Hardware, software, telecommunications, database management, and other information processing technologies used in computer-based information systems. (O’Brien, 2004, s G-10)

Linköping tekniska högskolas IT-råd (TekIT) har definierat IT och i likhet med O’Briens definition preciseras vilka medier som innefattas.

IT, Informationsteknik, sammanfattande begrepp för all mer eller mindre automatisk hantering av elektronisk information. Det inbegriper datorer men

också kommunikationsverktyg och användning av olika medier. (http://www.lith.liu.se)

Pedagogik och didaktik

Definitionen av pedagogik är enligt Nationalencyklopedin ”vetande och metoder som

används i uppfostran och undervisningen” (http://www.ne.se). Numera associeras

pedagogik med lärarutbildning och ingår som ett ämne i denna. Flertalet discipliner bildar grundvalen för det pedagogiska vetandet, såsom filosofi, historia, sociologi, statsvetenskap, antropologi och ekonomi. Vidare omfattar pedagogik även påverkan av attityder och beteenden utöver förmedling av kunskaper och kompetenser som inte är av direkt skolmässig karaktär. Därför betraktas pedagogik som läran om uppfostran och undervisning i ett vidare politisk-filosofiskt, socialt och historiskt sammanhang.

Sarvimäki (1988) anser att om den ursprungliga betydelsen av ordet pedagogik ska uppfattas mera abstrakt, kan pedagogik definieras som konsten i och vetenskapen om att leda människor till kunskapens källor. Hon ser den pedagogiska processen som en växelverkan mellan lärare, student (en eller flera) samt kunskap och lärande i en läromiljö. Figur 2-10 nedan visar denna växelverkan i den pedagogiska processen. Kunskapen är målet och vägen är lärandet. Växelverkan sker genom relation och kommunikation, där lärare använder olika metoder och hjälpmedel.

Figur 2-10: Växelverkan i den pedagogiska processen (egen bearbetning från Sarvimäki, 1998).

Definitionen av didaktik är enligt Nationalencyklopedin ”läran om undervisning;

som forsknings- och undervisningsområde en egen disciplin vid lärosäten i Sverige eller definieras vanligtvis som en del av pedagogiken.

IT-pedagogik

Det finns en uppsjö av olika definitioner på IT-pedagogik. Enligt Nyberg (2000) omfattar IT-pedagogik hur IT kan utnyttjas som stöd för utbildning och inlärning. Han menar att IT-pedagogik inte är en ny riktning inom pedagogiken utan istället ett kortare uttryck för

”utbildning och utbildningsmetoder som systematiskt utnyttjar IT och Internet” (Nyberg,

2000 s 11).

Hagström (1995) menar att såväl universitetets roll som sättet att undervisa kommer att förändras radikalt om IT används i undervisningen. Förespråkare inom denna uppfattning har som förhoppning att IT ska vara en förändrande kraft inom högskolan; att IT ska användas på sådant sätt att nya undervisningsformer kan skapas.

Enligt Söderström (1997) kan pedagogiken förändras utan IT och menar att pedagogiken inte är beroende av tekniken utan snarare baserad på resurser och synen på lärandet. Vidare ser Söderström (1997) att det finns risk för att IT kan bli ett nytt medium för traditionell förmedlingspedagogik och han anser att tendenserna redan finns där.

Följande förklaring ger Tekniska högskolans IT-råd (TekIT) av IT-pedagogik.

Undervisning där den pedagogiska modellen bygger på användning av IT- stöd. Stödet är en förutsättning för att den pedagogiska modellen ska fungera. (https://www.lith.liu.se)

Pedagogik för vuxna

Enligt Their (1994) är pedagogikens uppgift att stimulera människans lärandeprocesser men ställer sig frågan huruvida arbetet ska bedrivas olika beroende på om det gäller barn eller vuxna. Själva inlärningsprocessen torde vara densamma för vuxna och barn, det vill säga hur bilder ”föds” i vår hjärna. Hur bilder utformas har samband med vilka bilder som redan existerar, hur många och hurdana de är och häri skulle skillnaden mellan vuxnas och barns lärande ligga, menar Their (1994). Ett barn tar till synes till sig nya fakta, ny kunskap och färdiga tolkningar okritiskt medan vuxna sammankopplar och implementerar ny kunskap med tidigare erfarenheter, befintliga fakta och bilder. Därför anser Their (1994) att det är pedagogiskt värdefullt att välja exempel, jämförelser, paralleller etc. i inlärningssituationen som den vuxna känner igen och som kan utgöra en jämförelsegrund och ett underlag för den personliga tolkningen. Vuxna eftersträvar helheter och konkretiseringar i sin lärsituation genom att koppla samman tidigare kunskap med ny. För

lärare som undervisar vuxna betyder det en utmaning att hitta de mest relevanta bilderna, jämförelserna och exemplen.

Jämfört med barn har vuxna sämre fungerande minnesförmåga och imitativ förmåga, enligt Their (1994). Vuxna har istället en mer utvecklad logisk förmåga, att tänka i konsekvenser, att uppfatta orsak och verkan etc. Att det finns en röd tråd och vikten av att associera uppmärksammas inom olika minnestekniker, vilket ökar förmågan att binda samman ny kunskap med tidigare. Their (1994) menar att en varierande metodik gynnar vuxna i sitt lärande. Lärare kan varva teori med praktiska förankringar eller konkretiseringar i korta steg eller sammanvävt i varandra.

Vuxna behöver mera tid för att lärandeprocesserna ska utvecklas, tid till att reflektera, diskutera, tvivla, tillrättalägga, precisera och fråga. Risken är annars att lärandet leder till frustration och uppgivenhet på grund av upplevd tidsbrist eller oförståelse, menar Their (1994).

Gross (1982) anser att vuxnas lärande behöver ett syfte. Det finns tre grunder för att vuxna ska vilja utveckla sig. Det kan finnas yrkes- eller kompetensmässiga grunder och då styrs intresset av strävan mot högre professionalism, annan och bättre organisatorisk ställning etc. Sociala grunder kan även ligga som bas. Utvecklingsarbetet leder till en social gemenskap, som resulterar i lärande eftersom det sociala bandet annars brister. Den tredje grunden är vuxnas vilja till självförverkligande. Det finns ett behov att ständigt uppleva spänning och utmaningar, vilket gör att de engagerar sig i utvecklingsprocesser. Their (1994) menar att hos vuxna är lärandet värderingsanknutet. Viljan att lära och utvecklas hänger samman med det som anses vara viktigt och värdefullt. Det är därför betydelsefullt att målen för utveckling och lärande anges, uttalas, diskuteras och anpassas, enligt Their (1994).