Källor till mätfel

Enligt Lekvall & Wahlbin (2001) finns det tre källor för mätfel i en frågeundersökning; respondenten, mätinstrumentet och intervjuaren.

Respondenten

Det kan uppstå situationer då respondenten svarar olika vid olika tillfällen, det vill säga att reliabiliteten är låg. Det kan uppstå om respondenten är osäker i sin inställning till det som frågas, enligt Lekvall & Wahlbin (2001). Det kan också vara så att respondenten känner sig tvingad till att svara på något som denne saknar en uppfattning om. Det undersökaren ska försöka få fram, menar Lekvall & Wahlbin (2001), är hur stark åsikten är. Samma resultat kan även fås om respondenten inte minns eller känner till ett område och gissar eller uppskattar svaret. Respondenten kan även svara enligt vad denne tror eftersöks. Trötthet, ointresse och ont om tid kan även det vara en källa till mätfel hos respondenten. Dessa kan leda till att respondenten höftar till svaren på frågorna eller likriktar svaren.

Åtgärder tas i detta examensarbete för att hantera felkällor hos respondenten, speciellt vid intervjustudierna. Under enkätundersökningen är många av dessa aspekter svåra att råda över. Tiden för att fylla i enkäten är till exempel väl tilltagen för att lärarna inte ska känna sig stressade att skicka in enkäten. Vidare utformas frågor där språkvalet är så neutralt som möjligt och ett ”vet ej”-alternativ finns alltid tillgängligt för att lärarna inte ska känna sig tvingade att ta ställning till en fråga de inte har någon uppfattning om. Det finns även utrymme för att komplettera med egna svarsalternativ. Vid intervjustudien bokas tider som respondenten själv får välja och innan ges information om studien för att reducera att respondenterna ska känna sig stressade och ointresserade. Vidare då respondenterna tvekar, ges följdfrågor för att försöka kartlägga varför de tvekar inför frågan. Vid uppskattningar av svar kompletteras dessa med konkreta exempel för att minska utrymmet för feltolkningar.

Instrumentet

Instrumenteffekter handlar, enligt Lekvall & Wahlbin (2001), om frågornas formulering, om oklart språk användes som respondenten inte förstår, om känsliga frågor och ledande frågor ställs under intervjun etc. För att undvika att sådana felkällor uppstår, testas enkäten och provintervjuer genomförs innan de slutgiltiga frågeformulären fastställs. Ordningsföljden av frågor kan även det spela roll hur respondenter svarar. På enkäten grupperas frågor som handlar om liknande områden ihop och de öppna frågorna placeras i

slutet för att underlätta för dem som vill kunna hoppa över dessa frågor eller andra som vill ägna mer tid åt dem. Under intervjun försöker en röd tråd skapas genom intervjun. En kort genomgång över vad intervjun ska handla om ges för att förbereda respondenten. En annan instrumenteffekt har att göra med svarsalternativen. Det är en avvägning där få svarsalternativ kan innebära att upplösningen blir lidande och för många svarsalternativ att respondenten tröttnar. Detta gäller främst formuleringen av enkäten där fem svarsalternativ används genomgående eftersom det ger möjlighet till ett mittenalternativ och på så sätt inte tvingar respondenten att ta ställning till något som denne är neutral inför.

Intervjuaren

Vid intervjuer kan intervjuaren påverka respondenten genom sitt uppträdande (klädsel, kroppsspråk etc.) eller enbart genom sina personliga egenskaper (ålder, kön etc.), enligt Lekvall & Wahlbin (2001). De personliga egenskaperna går inte att råda över men de beaktas på sådant sätt att effekten av dem på resultatet minimeras. Carlsson (1991) anser att det är viktigt med reflektion över den egna rollen i sammanhanget som intervjuaren studerar. Han menar att undersökaren ska ställa sig frågan hur denne påverkar respondenten och hur de egna tolkningarna färgas av personliga känslor som trötthet, dåligt humör etc. Sättet jag använder mig är att vara medveten om denna risk och gå genom materialet vid olika tillfällen, dels för att det ger tid åt reflektion, dels för att undvika att bearbetningen av materialet blir färgad av min sinnesstämning vid ett enda tillfälle. Jag har personligen en relation till samtliga undersökta institutioner eftersom jag under min studietid på LiTH har gått ett flertal kurser på respektive institution. Risken finns att jag därmed har förutfattade meningar om lärarna på respektive institution. Faktumet att jag är medveten om detta och beaktar det under intervjuerna samt vid analysen av intervjuerna, medför att reliabiliteten därmed höjs i arbetet. Liknande situation gäller vid studentintervjuerna eftersom jag själv studerar vid civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi.

Lekvall & Wahlbin (2001) menar även att intervjuaren kan genom sin tolkning av vad respondenten säger ge upphov till fel. Intervjuaren kan tolka oklara svar i riktning mot medelvärdet eller önskat resultat. Vid oklara svar under intervjuer följer jag upp med andra frågor för att reda ut de oklarheter som finns. Merriam (1994) ser både fördelar och nackdelar med att undersökaren är det främsta instrumentet vid insamling och bearbetning av information vid fallstudier. Hon menar att undersökaren är utlämnad under större av delen av arbetet åt sin egen förmåga och fingertoppskänsla. Styrkan i att jag samlar in och analyserar informationen ligger i att den mänskliga hjärnan är överlägsen att fånga in och

bearbeta nyanserade sammanhang och uppfattningar. De nackdelar som finns med detta försöker jag minimera genom att vara medveten om min egen roll och låta andra ta del av informationen och ge sin syn.

4

IT vid LiU och LiTH

Här presenteras kortfattad fakta om Linköpings universitet (LiU) och Tekniska högskola (LiTH) samt de mål och strategier som finns för IT- verksamheten. Kapitlet innehåller också en redogörelse av IT-initiativ som har tagits vid LiU och LiTH. Informationen är huvudsakligen hämtad från universitetets hemsida och har kompletterats med intervjuer av personer anställda vid LiU och LiTH.