Lekvall & Wahlbin (2001) presenterar fyra inriktningar som en undersökning kan ha. Nedan presenteras dessa fyra inriktningar kortfattat tillsammans med en presentation av deskriptiv forskning. Därefter följer en beskrivning av den valda inriktningen för den här studien.
3.4.1 Explorativ inriktning
En explorativ studie genomförs när det är oklart vilka frågeställningar som kan vara relevanta att undersöka och vilken information som kan vara möjlig att få fram, enligt Lekvall & Wahlbin (2001). Syftet med en sådan studie är att ge grundläggande kunskap och förståelse om ett problemområde. Ofta används resultatet som ett underlag i en senare studie eller för att ge idéer till handlingsalternativ.
3.4.2 Beskrivande inriktning
Lekvall & Wahlbin (2001) benämner en beskrivande inriktning för en studie som en kartläggning av fakta och sakförhållanden om väl specificerade frågeställningar. En studie med en sådan inriktning har som mål att beskriva hur någonting förhåller sig, utan att försöka förklara varför.
3.4.3 Förklarande inriktning
Förklarande studier ämnar klarlägga orsakssamband inom ett område, det vill säga hur olika faktorer är kopplade till och påverkar varandra för att gemensamt åskådliggöra ett
aktuellt förhållande, enligt Lekvall & Wahlbin (2001). Skillnaden mellan en studie med en beskrivande inriktning och en studie med en förklarande inriktning kan verka diffus. Enligt Lekvall & Wahlbin (2001) fokuserar en studie med förklarande inriktning ofta på relativt få variabler medan en beskrivande studie har ett bredare perspektiv.
3.4.4 Förutsägande inriktning
Förutsägande inriktning handlar det om, enligt Lekvall & Wahlbin (2001), när syftet med studien är att ge prognoser av vad som är sannolikt att inträffa om vissa givna förutsättningar gäller. En prognos förutsätter inte att samtliga orsakssamband bakom en viss utveckling är kända men en betydligt säkrare prognos fås om de viktigaste bakomliggande orsakssambanden är det.
3.4.5 Deskriptiv forskning
Deskriptiv forskning menar Merriam (1994) används när en beskrivning och en förklaring av det studerade eftersträvas snarare än förutsägelser som baseras på orsak och verkan. Det här angreppssättet kan appliceras när det inte är möjligt att påverka eventuella orsaker till handlingar samt när variablerna är svårdefinierade eller hopflätade med den företeelse som studeras. Syftet med deskriptiv forskning är att studera skeenden eller företeelser.
3.4.6 Vald inriktning
Enligt Lekvall & Wahlbin (2001) kan undersökningar i praktiken ha flera inriktningar samtidigt, vilket är fallet i denna studie. Examensarbetet syftar att beskriva de rådande omständigheter och förutsättningar som krävs för att individer ska ta till sig och använda IT i sitt yrkesutövande genom att förklara hur lärare använder IT i undervisningen. För att genomföra en studie med en beskrivande inriktning krävs vissa grundläggande kunskaper samt viss förståelse för det som ska beskrivas och för att söka förklaringar krävs kunskap om hur systemet ser ut. Eftersom detta är ett område som inte undersökts tidigare på LiTH, kan det därmed sägas att studien har en explorativ inriktning till viss del.
Examensarbetet baseras på de principer som den deskriptiva forskningen grundar sig på eftersom studien inte ämnar förutspå lärares IT-användning i undervisningen utan istället syftar till att beskriva samt förklara den.
3.5 Studiens ansats
Enligt Lekvall & Wahlbin (2001) finns det två huvudsakliga dimensioner som bestämmer undersökningens ansats:
dels kan ett enskilt eller ett fåtal fall analyseras på djupet eller så handlar det om en mer översiktlig studie för att kunna jämföra ett större antal fall på bredden,
dels kan kvantitativa eller kvalitativa data och analysmetoder användas i studien. Undersöks ett enskilt eller ett fåtal fall på djupet i studien, handlar det om en fallstudieansats. Studeras istället ett flertal fall med syfte att inbördes jämföra dem och dra slutsatser för större grupper, rör det sig om en tvärsnittsansats.
De två undersökningsansatserna som är aktuella för denna studie är fallstudieansatsen och survey-ansatsen. I en studie med fallstudieansats studeras enskilda undersökningsobjekt på djupet medan i survey-ansatsen undersöks ett ”tvärsnitt” av det intressanta området vid en viss tidpunkt. Lekvall & Wahlbin (2001) menar att det i praktiken ofta används blandformer av dessa. Eftersom breddintresset kräver att ett stort antal enheter är undersökta medan djupintresset förutsätter en mer ingående beskrivning av varje enhet, måste det i vissa fall göras en kompromiss mellan survey- och fallstudieansatserna krav.
3.5.1 Fallstudieansats
Merriam (1994) menar att en fallundersökning kan vara lämplig när informationen som fås från deltagarna inte kan bedömas utifrån sanningsvärde utan utifrån trovärdighet. Syftet med en fallstudie är inte att komma fram till den ”korrekta” eller ”sanna” tolkningen av de fakta som finns tillgänglig utan snarare att undanröja felaktiga slutsatser så att den bästa och mest övertygade tolkningen till slut har fåtts fram, enligt Merriam (1994).
Yin (1989) menar att fallstudien är att föredra då aktuella eller nutida skeenden undersöks men då relevanta variabler inte går att manipulera. Fallstudiens unika styrka är dess förmåga att hantera många olika typer av empiriskt material exempelvis dokument, intervjuer och observationer. Merriam (1994) utvecklar detta genom att understryka att till skillnad från experiment, survey-undersökningar och historisk forskning är metoderna för att samla in information i fallstudier inte begränsade till några få bestämda. Alla metoder för att samla in vetenskaplig information, från test till intervju, kan användas i en fallstudieundersökning.
Det är främst fyra aspekter som bestämmer vilket angreppssätt som ska användas i en undersökning. Typen av frågor som ställs under arbetets gång spelar in. ”Vad” och ”hur många” besvaras bäst av en survey-undersökning, enligt Merriam (1994). Frågor såsom ”på vilket sätt” och ”varför” passar för fallstudier, historisk metod och experimentella undersökningar. Den andra aspekten är graden av kontroll, det vill säga ju större kontroll över en situation, desto mer ”experimentell” blir uppläggningen. Den tredje aspekten handlar om vilken typ av slutresultat som efterfrågas, till exempel är det kanske en beskrivning och tolkning av ett fenomen eller en undersökning av orsak och verkan som eftersträvas. Den fjärde aspekten som måste beaktas är om det går att identifiera ett avgränsat system som fokus för undersökningen, enligt Merriam (1994). En fallstudie undersöker en företeelse som utgör ett exempel på en mer omfattande grupp av händelser, personer eller skeenden. Genom att koncentrera sig på en enda företeelse eller situation, strävas det med detta angreppssätt efter att belysa samspelet mellan viktiga faktorer som kännetecknar företeelsen eller situationen i fråga.
Urvalsmetod
Merriam (1994) menar att då det är omöjligt att intervjua alla, observera allting, och samla in allt relevant material, måste någon form av urvalsmetod väljas. Hon anser att den lämpligaste urvalsstrategin är icke-sannolikhetsurval för en kvalitativ fallstudie. Ett målinriktat urval grundar sig på det antagandet att målet är att upptäcka, förstå och få insikt om det studerade, varpå urvalet görs på ett sådant sätt att man lär sig så mycket som möjligt.
Både Lekvall & Wahlbin (2001) och Merriam (1994) går igenom olika strategier för att välja fall. De beskriver bland annat bedömningsurval, där sammansättningen av urvalet är sådant att vissa frågeställningar blir väl belysta. Att tänka på är då, enligt Lekvall & Wahlbin (2001), vilka egenskaper hos undersökningsenheterna som ska ligga till grund för urvalet.
3.5.2 Survey-ansats
Survey-ansats används vid undersökningar av förhållanden som på förhand har specificerats, enligt Lekvall & Wahlbin (2001). Resultaten presenteras i form av tabeller och diagram där det går att jämföra de undersökta enheternas egenskaper istället för enskilda beskrivningar av undersökningsenheterna. Det kräver att i princip exakt samma frågor ställs till samtliga undersökta. Enligt Lekvall & Wahlbin (2001) kännetecknas survey-undersökningar av ett intresse att vilja uttala sig om inte enbart det undersökta
representera. Huruvida det går att dra slutsatser om hela målpopulationen, beror på urvalets storlek, hur urvalet görs samt vilket bortfall som förekommer i undersökningen.
3.5.3 Kvalitativ och kvantitativ data
Data eller information som förmedlas via ord kallas ofta för kvalitativ medan information som presenteras som siffror kallas för kvalitativ, enligt Merriam (1994).
Kvalitativ data omfattar detaljerade beskrivningar av situationer, händelser, människor, samspel och observerade beteenden, av citat från olika personer om deras erfarenheter, attityder och uppfattningar samt av utdrag från protokoll, brev, register och fallbeskrivningar, enligt Merriam (1994).
Kvantitativ data används när tonvikt läggs på att mäta omfattningen av en åsikt, en attityd, en händelse eller ett beteende snarare än att beskriva naturen av dem, enligt Merriam (1994). Kvantitativ information beskriver hur många, hur mycket och hur en fördelning ser ut.
3.5.4 Kvalitativ och kvantitativ analys
Vid kvantitativ analys används metoder som gör statistiska beräkningar och sammanställningar medan kvalitativ analys genomförs med verbal argumentering och mentala bilder. Statistisk analys är bra på att beskriva många variabler samtidigt vid mindre komplicerade samband, menar Lekvall & Wahlbin (2001), medan den mänskliga hjärnan kan analysera mycket komplicerade relationer och samband om det inte handlar om för många samband samtidigt.
Fallstudier görs ofta med ”icke räknande” metoder medan tvärsnittsanalyser i regel görs med matematisk-statistisk beräkningsmetodik, det vill säga kvantitativ analys, även om kvalitativ analys förekommer, enligt Lekvall & Wahlbin (2001).
3.5.5 Vald ansats
I den här studien är det kvalitativ data som samlas in eftersom det handlar om lärares och studenters erfarenheter av och uppfattning om IT-användning i undervisningen. Dessa kan inte bedömas utifrån sanningsvärde utan snarare utifrån trovärdighet, vilket medför att en fallundersökning är lämplig. Information som samlas in från lärare och studenter kommer inte att jämföras med vad som finns i verkligheten utan analyseras så att den representerar personens bild av verkligheten på ett så trovärdigt sätt som möjligt. I det här examensarbetet är det främst ”vad”-, ”hur”- och ”varför”-frågor, vilket även det förespråkar fallstudieansatsen. Det är även svårt att på förhand veta de undersökta
lärarnas och studenternas egenskaper, vilket gör det osannolikt att välja ett urval som speglar hela målpopulationen, det vill säga speglar samtliga lärare på EKI, IDA, IKP och MAI samt samtliga studenter vid civilingenjörsprogrammen i datateknik, industriell ekonomi och maskinteknik. Detta faktum talar emot en survey-ansats eftersom en totalundersökning av samtliga aktuella lärare och studenter ligger utanför examensarbetets tidsram. Graden av kontroll kan definieras som liten, vilket innebär att studien blir ”icke experimentell” till upplägget. En fallstudie beskriver ett väldefinierat system med syfte att belysa en företeelse sammansatt av olika aspekter. Företeelsen i det här examensarbetet motsvaras av lärares IT-användning i undervisningen vid LiTH. Metoden som används för att samla in informationen kommer delvis att bestå av den enkät som är ett direktiv från uppdragsgivaren. Den insamlade informationen från enkäten är både kvantitativ och kvalitativ eftersom den består av stängda frågor men även öppna frågor som ger utrymme för lärare att skriva egna kommentarer. Studiens preciserade frågor är av sådan karaktär att de är svåra att kvantifiera. Detta samt att en djupare insikt behövs om lärares IT-användning för att kunna beskriva de rådande omständigheter och förutsättningar som studien syftar till att beskriva, talar för att intervjuer används för insamling av informationen. Huvuddelen av informationen från intervjuerna går inte att presentera i tabeller och diagram utan den består av beskrivningar av situationer och händelser samt av citat från olika personer om deras erfarenheter, attityder och uppfattningar om IT-användning i undervisningen. Således krävs en kvalitativ analys av den insamlade informationen från intervjuerna även om viss analys är kvantitativ.
I samråd med uppdragsgivaren bestäms att urvalet bland lärarna baseras på vad Merriam (1994) kallar för ”urval baserat på personlig kännedom”. Det innebär att individer väljs utifrån rekommendationer från ”erfarna experter” på ett visst område. Med erfarna experter menas i den här studien uppdragsgivaren och medlemmar från Tekniska högskolans IT-råd, som dels anses vara insatta i ämnet men även de olika institutionerna. Studenterna väljs utifrån uppdragsgivarens direktiv, det vill säga att samtliga utbildningsprogram och årskurser samt både manliga och kvinnliga studenter ska finnas representerade bland de intervjuade studenterna.