6. RESULTAT
6.1 D ESKRIPTIVT RESULTAT
Tabell 3 visar att en klar majoritet av de företag som har försatts i konkurs under de två undersökta tidsperioderna inte har fått en anmärkning om tvivel om fortsatt drift i revisionsberättelsen för det föregående räkenskapsåret. Endast 12,7 procent av urvalsunderlaget har fått fortlevnaden ifrågasatt. Tabellen visar även att konfidensintervallet för konfidensgraden 95 procent har en undre gräns på 9,0 procent och en övre gräns på 17,0 procent. Detta innebär att andelen som får fortlevnaden ifrågasatt under ett år med 95 procents sannolikhet bör vara mellan 9,0 procent och 17,0 procent. Som kunde förväntas ligger också resultatet för oktober månad inom konfidensintervallet.
Fortlevnaden ifrågasatt 95% konfidensintervall
Antal Andel Undre gräns Övre gräns
38/299 12,7 % 9,0 % 17,0 %
Tabell 3: Fortlevnaden ifrågasatt
6.1.1 Tidsperioden
I tabell 4 framgår att 43,8 procent av de undersökta företagen har försatts i konkurs under högkonjunkturen 2007 medan 56,2 procent har försatts i konkurs under lågkonjunkturen 2009.
Tabellen visar även att 42,1 procent av anmärkningarna om tvivel om fortsatt drift har lämnats 2007 medan 57,9 procent har lämnats 2009. Resultatet innebär således att de företag som har gått i konkurs 2009 har fått fortlevnaden ifrågasatt oftare än de som har gått i konkurs 2007.
Även vid en jämförelse där hänsyn tas till att färre företag ingår i urvalsunderlaget för 2007 är andelen som har fått fortlevnaden ifrågasatt högre 2009. Av de totalt 131 företagen i urvalsunderlaget för 2007 har 16 företag fått fortlevnaden ifrågasatt, vilket innebär en andel på 12,2 procent. Samma beräkning för 2009, där 22 av totalt 168 företag har fått fortlevnaden ifrågasatt, ger 13,1 procent.
48 Fortlevnaden ifrågasatt
Nej Ja Totalt
Tidsperiod 2007 Antal 115/261 16/38 131/299
Andel 44,1 % 42,1 % 43,8 %
2009 Antal 146/261 22/38 169/299
Andel 55,9 % 57,9 % 56,2 %
Tabell 4: Tidsperiod
6.1.2 Konkursfördröjning
Bilaga 1 visar att antalet dagar från revisionsberättelsens påtecknade till konkursbeslut i genomsnitt är 186 dagar med en standardavvikelse på 111 dagar. Konkursfördröjningen är alltså i snitt nästan precis ett halvår, även om det finns företag som har betydligt längre eller kortare konkursfördröjning.
6.1.3 Finansiella problem
Som kan ses i tabell 5 har 35,1 procent av de undersökta företagen finansiella problem, det vill säga att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat och resultatet före skatt är negativt. Ur tabellen kan även utvisas att 68,4 procent av de företag som har fått fortlevnaden ifrågasatt har finansiella problem. Samtidigt har 69,7 procent av de företag som inte har fått fortlevnaden ifrågasatt finansiella problem. Andelen företag som varken har finansiella problem eller har fått fortlevnaden ifrågasatt är alltså ungefär lika stor som andelen företag som har finansiella problem och har fått fortlevnaden ifrågasatt. I tabellen kan noteras att 105 företag i urvalsunderlaget har finansiella problem varav 26 har fått fortlevnaden ifrågasatt. En beräkning visar därmed att av andelen som har finansiella problem så har 24,8 procent fått fortlevnaden ifrågasatt. En tydlig majoritet av de företag som uppfyller kriterierna för finansiella problem har följaktligen inte fått fortlevnaden ifrågasatt. Tabellen visar även att 194 företag i urvalsunderlaget inte har finansiella problem. 182 av dessa har inte har fått fortlevnaden ifrågasatt. Det innebär att 93,8 procent av de företag som enligt definitionen inte uppfattas ha finansiella problem inte heller har fått fortlevnaden ifrågasatt.
Fortlevnaden ifrågasatt
Nej Ja Totalt
Finansiella problem Nej Antal 182/261 12/38 194/299
Andel 69,7 % 31,6 % 64,9 %
Ja Antal 79/261 26/38 105/299
Andel 30,3 % 68,4 % 35,1 %
Tabell 5: Finansiella problem
49
6.1.4 Skulder till banker och andra kreditinstitut
Urvalsunderlagets skulder i förhållande till totala tillgångar är i genomsnitt 33,5 procent med en standardavvikelse på 55,5 procent, vilket kan noteras i bilaga 1. Detta visar på en bred spridning av storleken på företagens skulder i relation till företagens balansomslutning. Detta kan förklaras av dels de extremfall som finns med extremt hög balansomslutning, dels de företag som inte har några skulder som enligt denna studie klassificerats som skulder till banker och andra kreditinstitut (se avsnitt 3.4.1 Operationalisering av variablerna).
6.1.5 Bransch
Som tabell 6 visar har 24,4 procent av de företag som ingår i urvalsunderlaget bedrivit verksamhet inom handel, vilket också är den bransch som har klart flest konkurser.
Byggbranschen står för den näst högsta frekvensen med 17,4 procent av konkurserna. Även tillverkning och hotell- och restaurangverksamhet har en relativt hög frekvens konkurser med 10,7 procent respektive 9,0 procent av urvalsunderlaget. Jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans med fastighetsverksamhet sticker ut med endast ett fåtal konkurser. För övriga branscher är konkurserna tämligen jämnt fördelade och ligger mellan 5,0 procent och 7,7 procent av urvalsunderlaget.
Tabell 6 visar vidare att bland urvalsunderlaget har företag med verksamhet inom tillvekning och handel samt företag inom byggbranschen fått flest anmärkningar om tvivel om fortsatt drift. Dessa branscher har även flest fall där fortlevnaden inte har blivit ifrågasatt.
Vid en jämförelse av antalet anmärkningar i förhållande till antalet konkurser inom respektive bransch blir resultatet annorlunda. Som kan ses i tabell 6 har fastighetsverksamhet, som står för sex konkurser totalt, fått två anmärkningar om tvivel om fortsatt drift. Detta innebär att 33,3 procent av de undersökta företagen inom fastighetsverksamhet har fått fortlevnaden ifrågasatt. Andelen kan uppfattas som stor men eftersom det endast handlar om ett mycket litet antal konkurser och anmärkningar går det inte att dra några slutsatser utifrån detta.
Verksamhet inom transport och magasinering visar också en relativt stor andel anmärkningar om tvivel om fortsatt drift. Av totalt 16 konkurser inom branschen har fortlevnaden blivit ifrågasatt i fyra av fallen. Detta innebär att 25,0 procent av de undersöka företagen inom transport och magasinering har fått fortlevnaden ifrågasatt. För informations- och kommunikationsverksamhet är andelen 19,0 procent. Även tillverkning och verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har en stor andel anmärkningar i förhållande till det totala antalet konkurser inom branschen, 18,8 procent respektive 18,2 procent.
50 Fortlevnaden ifrågasatt
Nej Ja Totalt
Bransch Jordbruk, skogsbruk, fiske Antal 8/261 1/38 9/299
Andel 3,1 % 2,6 % 3,0 %
Tillverkning; el, gas, värme, vatten och mineral
Antal 26/261 6/38 32/299
Andel 10,0 % 15,8 % 10,7 %
Byggverksamhet Antal 46/261 6/38 52/299
Andel 17,6 % 15,8 % 17,4 %
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar
Antal 67/261 6/38 73/299
Andel 25,7 % 15,8 % 24,4 %
Transport och magasinering Antal 12/261 4/38 16/299
Andel 4,6 % 10,5 % 5,4 %
Hotell- och restaurangverksamhet Andel 24/261 3/38 27/299
Antal 9,2 % 7,9 % 9,0 %
Informations- och kommunikationsverksamhet Antal 17/261 4/38 21/299
Andel 6,5 % 10,5 % 7,0 %
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
Antal 18/261 4/38 22/299
Andel 6,9 % 10,5 % 7,4 %
Fastighetsverksamhet Antal 4/261 2/38 6/299
Andel 1,5 % 5,3 % 2,0 % med en standardavvikelse på 130 200 000 kr, och antalet anställda har ett medeltal på 4,9 med en standardavvikelse på 9,0 anställda. De höga standardavvikelserna beror på ett fåtal extremfall där balansomslutning och omsättning uppgår till över en miljard kronor.
Företagsstorleken baserat på antalet anställda kan vara svårtolkat då det i vissa fall enbart är ägaren som jobbar i företaget men inte tar ut någon lön. Företaget har då officiellt inga anställda och kan uppfattas som mycket litet trots att samma företag enligt omsättning och balansomslutning uppfattas som stort.
51
6.1.7 Revisionsbyrå
Bilaga 1 visar att en majoritet av de undersökta företagen, 58,2 procent, använder sig av små privata revisionsbyråer. Endast 8,4 procent använder sig av medelstora revisionsbyråer, det vill säga BDO, Grant Thornton eller SET, medan 33,4 procent av företagen använder sig av de fyra stora revisionsbyråerna, PricewaterhouseCoopers, Ernst & Young, KPMG och Deloitte (se även tabell 8). Den vanligaste enskilda revisionsbyrån bland urvalsunderlaget är PricewaterhouseCoopers som står för 18,1 procent av de avgivna revisionsberättelserna. Näst vanligast är Ernst & Young som står för 7,7 procent och därefter följer KPMG och Grant Thornton med 4,7 procent respektive 4,3 procent (se även tabell 7).
I tabell 7 åskådliggörs andelen anmärkningar om tvivel om fortsatt drift som har lämnats av respektive revisionsbyrå. Privata revisionsbyråer står för 50,0 procent av anmärkningarna, Ernst & Young för 23,7 procent och PricewaterhouseCoopers för 15,8 procent. Övriga revisionsbyråer har gett betydligt färre anmärkningar. I fallen där fortlevnaden inte har blivit ifrågasatt är det endast privata revisionsbyråer och PricewaterhouseCooper som står för en stor andel
Vid en jämförelse av antalet anmärkningar om tvivel om fortsatt drift i förhållande till antalet avgivna revisionsberättelser från respektive revisionsbyrå sticker Ernst & Young ut från mängden. Enligt tabell 7 har Ernst & Young avgivit totalt 23 revisionsberättelser varav nio har innehållit en anmärkning om tvivel om fortsatt drift. Detta innebär att 39,1 procent av de företag som har Ernst & Young som revisionsbyrå har fått fortlevnaden ifrågasatt. Detta är en påfallande stor andel.
Två andra byråer som sticker ut är KPMG och SET som inte har lämnat några anmärkningar alls. Av de företag i urvalsunderlaget som har KPMG eller SET som revisionsbyrå har alltså noll procent fått fortlevnaden ifrågasatt.
52 medelstora byråerna står endast för 7,9 procent. De fyra stora revisionsbyråerna står även för 32,2 procent av fallen där fortlevnaden inte har blivit ifrågasatt. Där är andelen för medelstora byråer 8,4 procent. En jämförelse av antalet anmärkningar om tvivel om fortsatt drift i förhållande till antalet avgivna revisionsberättelser från respektive grupp av revisionsbyråer ger dock ett relativt jämnt resultat. En uträkning visar att 16,0 procent av de företag i urvalsunderlaget som har använt sig av någon av de fyra stora revisionsbyråerna har fått fortlevnaden ifrågasatt medan andelen för de medelstora byråerna är 12,0 procent. För de företag som har använt små privata byråer är andelen som har fått fortlevnaden ifrågasatt 10,9 procent.
Fortlevnaden ifrågasatt
Nej Ja Totalt
Revisionsbyrå Stora Antal 84/261 16/38 100/299
Andel 32,2 % 42,1 % 33,4 %
53
6.1.8 Revisorns formella kompetens
Fördelningen mellan godkända och auktoriserade revisorer hos de undersökta företagen är relativt jämn. I tabell 9 kan noteras att 45,5 procent av de påskrivande revisorerna är godkända revisorer medan 54,5 procent är auktoriserade revisorer. I tabell 9 redogörs även för andelen anmärkningar om tvivel om fortsatt drift utifrån revisorns formella kompetens.
Tabellen visar att godkända revisorer står för 47,4 procent av det totala antalet anmärkningar medan auktoriserade revisorer står för 52,6 procent. Skillnaden mellan godkända och auktoriserade revisorer är liten även vid en jämförelse av antalet anmärkningar i förhållande till det totala antalet godkända respektive auktoriserade revisorer. Av de undersökta företagen har 136 godkända revisorer. Vidare är det totala antalet anmärkningar om tvivel om fortsatt drift från godkända revisorer 18 stycken, vilket innebär att 13,2 procent av de undersökta företagen som har godkända revisorer har fått fortlevnaden ifrågasatt. Motsvarande andel för auktoriserade revisorer är 12,3 procent. Resultatet visar således på ett omvänt samband från
Auktoriserad Antal 143/261 20/38 163/299
Andel 54,8 % 52,6 % 54,5 %
Tabell 9: Revisorns formella kompetens
6.1.9 Revisorns kön
Fördelningen mellan män och kvinnor som påskrivande revisorer är mycket ojämn, vilket kan noteras i tabell 10. Män står för 84,6 procent av revisionsberättelserna medan kvinnor endast står för 15,4 procent. Tabellen visar även att det är män som står för 89,5 procent av det totala antalet anmärkningar om tvivel om fortsatt drift. Män står också för 83,9 procent av fallen där fortlevnaden inte har blivit ifrågasatt. Att män har en mycket hög andel i båda fallen beror på snedfördelningen mellan män och kvinnor. En jämförelse av antalet anmärkningar om tvivel om fortsatt drift i förhållande till antalet män respektive kvinnor ger ett betydligt jämnare resultat. Som kan ses i tabellen består urvalsunderlaget av 253 manliga revisorer och 46 kvinnliga revisorer. Vidare har män gett 34 anmärkningar om tvivel om fortsatt drift medan kvinnor har gett fyra anmärkningar. Detta innebär att 13,4 procent av de undersökta företagen som har manliga revisorer har fått fortlevnaden ifrågasatt medan andelen för företag med kvinnliga revisorer är 8,7 procent. Resultatet visar alltså på ett omvänt samband från vad som har antagits i hypotesen. Det är dock svårt att dra några slutsatser utifrån detta då resultatet kan bero på att kvinnor är underrepresenterade i studien.
54 Fortlevnaden ifrågasatt
Nej Ja Totalt
Revisorns kön Man Antal 219/261 34/38 253/299
Andel 83,9 % 89,5 % 84,6 %
Kvinna Antal 42/261 4/38 46/299
Andel 16,1 % 10,5 % 15,4 %
Tabell 10: Revisorns kön
6.1.10 Arvoden
Bilaga 1 visar att de undersökta företagens revisionsarvode till påskrivande revisionsbyrå i genomsnitt är 16 687 kr med en standardavvikelse på 21 243 kr. Bilaga 1 visar även de undersökta företagens konsultarvode till påskrivande revisionsbyrå. Konsultarvodet är i genomsnitt 12 395 kr med en standardavvikelse på 28 187 kr.