M ETODKRITIK

Fortlevnaden ifrågasatt – Då detta är en subjektiv bedömning är det svårt att urskilja vilka företag som har fått en faktisk anmärkning och vilka som har fått en upplysning. I denna studie har enbart de företag som har fått en faktisk anmärkning inkluderats. Valet att enbart inkludera anmärkningar och inte upplysningar är baserat på tidigare forskning (Tagesson och Öhman, 2010a). De definierar en anmärkning som ett faktiskt utlåtande om tvivel om fortsatt drift från revisorn medan en upplysning är ett utlåtande där det är upp till läsaren att bedöma företagets fortlevnad. Ett tydligt exempel på en anmärkning är från Lentax AB:s revisionsberättelse i årsredovisningen från 2008 (organisationsnummer 556576-4486):

‖Med anledning av att bolagets skulder överstiger tillgångarna och ingen resultatförbättring skett under 2009 råder det en väsentlig osäkerhet om bolagets möjlighet till fortsatt drift‖

(Affärsdata).

Ett exempel på en upplysning om tvivel om fortsatt drift, som inte räknas som en anmärkning i denna uppsats, är från CG Interiör AB:s revisionsberättelse i årsredovisningen från 2006 (organisationsnummer 556682-6060):

‖En långsiktig finansiering är en förutsättning för att ingen osäkerhetsfaktor skall finnas som väcker tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet‖ (Affärsdata).

Om även upplysningarna som indikerar en osäkerhet kring den fortsatta driften hade klassificerats som anmärkningar hade naturligtvis fler företag klassificerats som företag med fortlevnaden ifrågasatt. Upplysningarna har inkluderats och testats i en känslighetsanalys för att se om och hur resultatet skulle skifta. Känslighetsanalysen innebar en logistisk regression där även de företag som erhållit en upplysning om tvivel om fortsatt drift klassificerades som om de fått fortlevnaden ifrågasatt. Resultatet från känslighetsanalysen är relativt likt det som presenteras i kapitel 6 Resultat. Det som skiftar är givetvis det deskriptiva resultatet gällande antalet anmärkningar om tvivel om fortsatt drift. Eftersom resultatet från den logistiska regressionen är relativt likt resultatet från känslighetsanalysen har den ursprungliga klassificeringen använts i studien.

Urvalet – Anledningen till att en specifik månad har valts ut i undersökningen beror bland annat på att denna studie ingår i en större studie. Valet av en månad kan ses som negativt men eftersom urvalet anses vara tillräckligt stort har dock bedömningen gjorts att detta inte medför någon skada för representativiteten. Eftersom oktober månad ligger i slutet av året ansågs den vara ett bra val för studiens syfte. Det bör dock påpekas att eftersom enbart en månad har valts kan urvalet vara skevt då händelser under just den här perioden kan har påverkat resultatet i studien. Några sådana indikationer har dock inte påträffats under genomförandet av studien.

27 Tidsperiod – Huruvida de två åren som har valts ut verkligen representerar en hög- och en lågkonjunktur kan ifrågasättas. Vid vilka tidpunkter konjunkturen vänder är alltid ett omdebatterat ämne som beror på hur konjunkturen mäts samt vad syftet med mätningen är. I denna studie har Konjunkturinstitutet och Riksbankens vice VD:s uttalande legat till grund för valet av år. Därför ansågs dessa år representera konjunkturcykelns topp och botten.

Konkursfördröjning – Att enbart en månad har valts ut ökar risken för att denna variabel har påverkats eftersom alla konkurser har inträffat under samma månad. Detta medför att konkursfördröjningen hos företagen i urvalsunderlaget är mer lika än om konkurser från hela året hade varit inkluderade i urvalet. Hur urvalet har påverkat resultatet är dock oklart.

Finansiella problem – Denna variabel har anpassats till svenska förutsättningar. Då en förbrukning av halva aktiekapitalet är en tydlig indikation på finansiella problem har detta inkluderats i definitionen. Även ett negativt resultat är en indikation på problem i verksamheten. Självklart kan det finnas andra indikationer på finansiella problem men det har ansetts tillräckligt att använda dessa mått.

Storlek på företaget – I denna studie har logaritmen av måtten omsättning, balansomslutning och antalet anställda använts som mått på storlek på företaget. Dessa mått har använts i tidigare forskning vilket styrker dess användbarhet som mått på ett företags storlek. I det deskriptiva resultatet har dock rådata för måtten använts eftersom denna ansågs vara av större intresse.

Skulder till banker och kreditinstitut – De skulder som inte har inkluderats i studien är till exempel leverantörsskulder, skulder till ägare och övriga kortfristiga skulder. Då övriga kortfristiga skulder inte är specificerade kan vissa skulder som egentligen skulle vara inkluderade ha utelämnats. Detta ansågs dock inte vara av någon större betydelse för resultatet eftersom motsatt effekt kan ha skett genom de övriga långfristiga skulderna.

Bransch – Denna uppdelning har tagits från SNI 2007, ett branschkodningssystem som används av bland annat Statistiska centralbyrån och Skatteverket. För att få fram information om respektive företag har den överst nämnda verksamheten i förvaltningsberättelsen i respektive årsredovisning använts för att sedan kopplas till en SNI 2007-kod. Då vissa företag har spridd verksamhet kan verksamheten knytas till flera branscher men den överst nämnda verksamheten har använts konsekvent eftersom denna kan anses vara företagets huvudverksamhet.

Eftersom det finns många SNI 2007-koder har vissa av dem slagits samman för att få en mer jämn spridning av populationen. Detta kan göra att vissa skillnader mellan branscherna försvinner, men då sammanslagningen har skett mellan likartade branscher bör detta inte ha någon väsentlig inverkan på resultatet. Hade branscherna inte slagits samman hade dess

28 skillnader varit för beroende av slumpen vilket därmed hade dragit ned resultatets signifikans.

Även efter sammanslagningen har branscherna en relativt stor spridning vilket likväl medför att slumpen kan ha påverkat resultatet.

Revisionsbyrå – Att revisionsfirmorna är uppdelade med enbart Ernst & Young i den ena gruppen och resterade byråer i den andra kan uppfattas som underligt. Uppdelningen har gjorts eftersom tester har visat att resterande byråer har en relativt stor samvariation (se tabell 7) medan Ernst & Young har visat på en betydligt större andel anmärkningar i förhållande till andelen revisioner. Hade uppdelningen gjorts på annat sätt hade dess signifikans försvunnit och grupperna hade blivit alltför lika. För att fånga upp skillnaden mellan byråerna har därför uppdelningen gjorts på detta sätt.

Revisorns formella kompetens – Revisorns formella kompetens behöver inte betyda att en revisor som är auktoriserad är ”bättre” än en godkänd revisor eller att denne har längre erfarenhet. Vissa revisorer väntar flera år innan de skriver Revisornämndens prov för att bli auktoriserade revisorer. Detta gör att en auktoriserad revisor kan ha samma erfarenhet som en godkänd revisor. Variabeln kan därför ifrågasättas eftersom själva titeln egentligen inte spelar någon roll, det är erfarenheten som studien vill kontrollera. Då det är svårt att se hur många år en revisor har praktiserat samt vilken utbildning denne har ansågs dock titeln på revisorn vara ett tillräckligt bra mått på erfarenhet.

Revisorns kön – Trots att det är lätt att få fram denna variabel genom namnet på revisorn har det uppstått några frågetecken. Vissa revisorer har förnamn som är lika vanliga hos män som hos kvinnor. Detta har gjort att författarna har valt att klassificera dessa som män då denna grupp är betydligt mer frekvent förekommande. Eftersom det endast handlar om ett fåtal fall ansågs inte en eventuell felklassificering ha någon större betydelse för resultatet.

Revisionsarvode – Detta syns tydligt i årsredovisningen eftersom företag ska visa i en not hur mycket de har betalat i arvode till revisorn (ÅRL 5:21§). Vissa företag har dock inte gjort detta då de troligtvis har låtit sitt moder- eller dotterbolag ta hela kostnaden. I de fallen har en kostnad på noll kronor noterats. Eftersom variabeln inte är inkluderad i regressionen anses nollnoteringen inte påverka resultatet negativt.

Konsultarvode – Även arvoden till revisorsbyrån för annat än revision ska visas i not i årsredovisningen (ÅRL 5:21§). Det behöver för närvarande inte specificeras vad för typ av tjänster som detta innefattar, vilket gör att denna variabel kan vara svåranalyserad. Trots detta anses den vara viktig för studien.

29