Danmark

4.3.1 Danska lagstiftningen

Den danska lagen som rör privata och publika aktiebolag kallas lov om aktie- og anpartsselskaber (hädanefter selskabsloven). Enligt dess 111 § kan aktiebolag välja om de vill ledas av en styrelse som i sin tur tillsätter en företagsledning (som i Sverige), eller av en företagsledning som utses och övervakas av ett tillsynsråd, se figur 4 nedan.¹⁸⁴

Figur 4

I bolag som har en styrelse framgår dess uppgifter av 115 § selskabsloven. Till skillnad från svenska 8 kap. 4 § ABL, stadgas i 115 § 2 p. tydligt att den ansvarar för att det finns nödvändiga procedurer för riskhantering och intern kontroll:

”§ 115. I kapitalselskaber, der har en bestyrelse, skal denne ud over at varetage den overordnede og strategiske ledelse og sikre en forsvarlig organisation af kapitalselskabets virksomhed påse, at […]

2) der er etableret de fornødne procedurer for risikostyring og interne kontroller […]”

Ett likalydande ansvar för tillsynsråd stadgas i 116 § 2 p. selskabsloven, för de företag som i stället har ett sådant.¹⁸⁵ Såvitt det går att utröna innebär dessa två ansvarsbestämmelser samma sak, med den enda skillnaden att ansvaret helt enkelt hamnar på olika organs bord beroende på organisationsstruktur. Det görs här inte heller någon skillnad på finansiell och ickefinansiella risker, utan ordalydelsen signalerar att båda typerna ska ingå.

De danska bestämmelserna om revisionsudvalg, revisionsutskott, återfinns i 8                                                                                                                

184 Bestyrelse, direktion respektive tilsynsråd på danska. Bild hämtad från den danska koden.

185 Hela lagrummet är identiskt, bortsett från tre ord i 4 p. som saknar relevans för denna framställning.

kap. revisorloven. I 31 § revisorloven ges de grundläggande förutsättningarna kring att det i aktiemarknadsbolag ska finnas ett revisionsutskott, vilka som får vara med i det, hur det ska organiseras och så vidare. I 2 st. stadgas vilka uppgifter utskottet har:

”§ 31 […] 2 stk. Revisionsudvalgets opgaver skal i det mindste bestå af følgende: […]

2) at overvåge, om virksomhedens interne kontrolsystem, eventuelle interne revision og risikostyringssystemer fungerer effektivt […]”

I enlighet med direktivet, samt i likhet med den norska och till skillnad från den svenska bestämmelsen, finns här ingen begränsning till att den interna kontrollen eller riskhanteringssystemet ska vara kopplat till den finansiella rapporteringen för att behöva övervakas. Förarbetena ger inget vidare ledning om huruvida lagstiftaren övervägde att göra på något annat sätt eller inte.¹⁸⁶

När det gäller bolagsstyrningsrapporten, redegørelsen for virksomhedsledelse, finns de danska reglerna i årsregnskabsloven. I 107 b § framgår att bolag med värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad i ett EU- eller EES-land ska

”medta” en redogörelse för bolagsstyrningen till förvaltningsberättelsen:

”§ 107 b. En virksomhed, som har værdipapirer optaget til handel på et reguleret marked i et EU/EØS- land, skal medtage en redegørelse for virksomhedsledelse, der omfatter følgende: […]

6) Beskrivelse af hovedelementerne i virksomhedens interne kontrol- og risikostyringssystemer i forbindelse med regnskabsaflæggelsesprocessen. […]”

Detta är precis nästintill exakt den formulering som står i direktivets art. 1.7, och som både Sverige och Norge har implementerat.

4.3.2 Danska koden

I Danmark är det den så kallade Komitéen for god Selskabsledelse som ger ut koden för bolagsstyrning, Danske anbefalinger for god selskabsledelse. Den utkom första gången 2001 och uppdaterades senast i november 2014. Precis som dess nordiska motsvarigheter är den ett soft law-instrument som använder sig av följ eller förklara-principen. Den danska börsen, NASDAQ OMX Copenhagen, har dock implementerat                                                                                                                

186 Varken lagförslaget 2007/2 LF 120, den skriftlig fremsættelse, 2007/2 SF.L L 120, eller betænkning, 2007/2 BTL 120, innehåller några överväganden gällande implementeringen.

(58/83)

koden till en del av sina regler, vilket naturligtvis gör tillsynen mycket enklare.¹⁸⁷

Koden riktar sig till danska företag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, och andra bolag uppmuntras att använda den som inspiration, se 1.2 danska koden. Denna kod är betydligt mer detaljerad än den svenska motsvarigheten, och liknar den norska koden till sin uppbyggnad med regler följda av kommentarer. Den är indelad i två delar, med inledande information om koden och bolagsstyrning i allmänhet, och därefter de materiella reglerna som delats in i fem kapitel: Företagets kommunikation, styrelsens uppgifter och ansvar, styrelsens sammansättning och organisering, ledningens arvode samt finansiell rapportering, riskhantering och revision.

Det blir således tydligt redan från början att riskhanteringen har en framträdande position i denna kod. I 3.4, i samband med att fördelarna med styrelseutskott presenteras, nämns även risikoudvalg, det vill säga riskutskott, som ett möjligt alternativ utöver de i koden påbjudna revisions-, nominerings- och arvodesutskotten.

När det sedan kommer till revisionsutskottets uppgifter, föreskrivs i 3.4.4 att utskottet innan godkännandet av årsredovisning och annan finansiell rapportering ska överväga och rapportera till styrelsen om bland annat osäkerheter och risker som kan påverka förväntningarna för det innevarande året:

”3.4.4. DET ANBEFALES, at revisionsudvalget inden godkendelsen af årsrapporten og anden finansiel rapportering overvåger og rapporterer til bestyrelsen om: […]

• usikkerhed og risici, herunder også i relation til forventningerne for det igangværende år.”

Den danska kodens 5 kap. handlar om finansiell rapportering, riskstyrning och revision.

I den allmänna ingressen framgår att en effektiv riskhantering och ett effektivt internkontrollsystem medverkar till att minska strategi- och verksamhetsrisker, säkerställa efterlevnaden av lagar och regler samt säkra kvaliteten på bolagets olika beslutsunderlag. En välfungerande riskhantering är vidare en förutsättning för att styrelsen och företagsledningen ska kunna utföra de uppgifter som åvilar dem. Därför är det centralt att risker identifieras, kommuniceras och hanteras på ett ändamålsmässigt sätt. Årsredovisningen och den finansiella rapporteringen bör även utökas med ytterligare finansiell och ickefinansiell information som verkar krävas eller kan anses relevant i förhållande till mottagarnas informationsbehov.¹⁸⁸

187 Nasdaq OMX Copenhagens regler for udstedere af aktier, 4.3.

188 Ingressen till kapitel 5 i danska koden.

”5.1.1. DET ANBEFALES, at bestyrelsen tager stilling til og i ledelsesberetningen redegør for de væsentligste strategiske og forretningsmæssige risici, risici i forbindelse med regnskabsaflæggelsen samt for selskabets risikostyring.”

Upplysningarna om bolagets riskhantering gällande strategiska och verksamhetsmässiga risker kompletterar enligt den tillhörande kodkommentaren den lagstadgade redogörelsen i förvaltningsberättelsen om verksamhetens interna kontroll och riskhanteringssystem i anknytning till den finansiella rapporteringen. Flera risktyper av ges alltså utrymme genom koden. Företagsledningen bör enligt kommentaren även löpande identifiera de mest väsentliga riskerna och rapportera om dessa till styrelsen om utvecklingen inom de olika riskområdena, samt om eventuella åtgärder och handlingsplaner.

Det framgår tydligt att den danska bolagsstyrningskoden har ett helt annat riskmedvetande än den svenska, och har valt att poängtera även de ickefinansiella delarna.