5 Framtida reglering
5.4 Delfråga 3: Vad bör reglerna innehålla?
5.4.2 Reglernas innehåll
Nästa fråga rör vad innehållet i reglerna då bör vara. Om målet är att förbättra regleringen för att uppfylla det uppdaterade syftet, finns ett par närliggande alternativ
228 Val av styrelse 8 kap. 8 §, ändring av bolagsordning 7 kap. 42 §, fastställande av balans- och resultaträkning 7 kap. 11 § 1 p. ABL. Styrelsen får inte heller följa stämmoinstruktioner som står i strid med bolagsordningen, ABL eller ÅRL, 8 kap. 41 § ABL.
229 8 kap. 29 § ABL.
230 EU-kommissionens grönbok, s. 10.
som här kommer att presenteras ytterst översiktligt:231
1. Lägga till riskhantering som en av styrelsens lagstadgade uppgifter. Ta bort begränsningen i såväl självreglering som lagstiftning att det ska finnas ett samband till den finansiella rapporteringen och endast behålla ett generellt krav på riskhantering.
8 kap. 4 § ABL skulle i sådana fall kunna utökas med en punkt om riskhantering enligt dansk modell. Förslagsvis 3 st. skulle kunna få ett tillägg så att det framgår att styrelsen ansvarar för att de nödvändiga systemen för intern kontroll och riskhantering finns på plats även i lagtext.
Om begränsningen gällande den finansiella rapporteringen skulle tas bort, skulle 8 kap. 49 b § 2 p. ABL sålunda ge revisionsutskottet i uppdrag att ”övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering”, och därmed överensstämma med direktivets lydelse samt de norska och danska bestämmelserna.
6 kap. 6 § ÅRL skulle få lydelsen ”Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om [...] de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering.” Det skulle innebära att svensk lag skulle gå utöver vad direktivet (och de nordiska grannländerna) föreskriver, men förmodligen inte utöver den riskhantering bolagen redan i dag ägnar sig åt. Det skulle dessutom visa att svensk bolagsstyrning tar alla delar av riskhanteringen på allvar.
Den aktuella punkten i 3.1 Koden skulle lämpligen kunna omformuleras till: ”se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de risker för bolaget som dess verksamhet är förknippad med”, i enlighet med Kollegiets förslag till uppdatering som nu är ute på remiss. Nuvarande 7.4 i Koden skulle också kunna ändras enligt Kollegiets remissförslag till att tydliggöra att styrelsen ansvarar för att den interna kontrollen är god i samtliga relevanta avseenden.232
Detta alternativ skulle skapa en lättläst och kortfattad lagstiftning. Det skulle även göra att den nordiska bolagsstyrningen blir ännu mer harmoniserad – vilket, som nämnts i avsnitt 4.5, framöver kommer att vara en uttalad målsättning för de nordiska
231 Det finns naturligtvis fler sätt att lösa det på, men jag har valt att nämna dessa tre då jag ser dem som mest relevanta och trovärdiga. Jag kommer inte heller att ge förslag gällande de två direktiv som beslutats av EU men som inte implementerats i svensk lag än.
232 Se avsnitt 3.4.2 och 3.4.3.
(72/83)
bolagsstyrningsorganen. Risken är dock att det blir på bekostnad av tydligheten, i och med att företagen förmodligen skulle behöva gå in i förarbeten eller andra kommentarer för att bli medvetna om förändringen, och målet är ju faktiskt delvis att undvika frågetecken om vilka risker som omfattas av bestämmelsen. Nackdelen är också att det kommer att ta tid att genomföra, i och med att det kräver ett antal lagändringar.
2. Lägga till en formulering om ickefinansiell riskhantering, så att både de ickefinansiella och finansiella delarna uttryckligen nämns i såväl självreglering som lagstiftning.
8 kap. 49 b § 2 p. ABL skulle därmed innebära ett krav för revisionsutskottet att
”övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på såväl den finansiella som ickefinansiella rapporteringen.”
Bolagsstyrningsrapportens innehåll skulle förändras till att ange upplysningar om
”de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering gällande såväl finansiella som ickefinansiella risker”, 6 kap. 6 § ÅRL.
Även här skulle en av punkterna i Kodens 3.1 förändras. Ett förslag på lydelse är att styrelsen ska ”se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de finansiella och ickefinansiella risker för bolaget som dess verksamhet är förknippad med”. Nuvarande 7.4 i Koden skulle ändras på motsvarande vis.
Detta alternativ skulle öka tydligheten för företagen och undanröja tvivel om vad som faktiskt avses. Förändringen skulle dock bli svårare att genomdriva på grund av diskussionen om den ökade regelbördan för företagen, dessutom skulle lagtexten bli längre. Varken våra grannländer eller EU har valt denna väg, vilket man i sammanhanget bör vara medveten om.
3. Ändra enbart Koden till att ta upp alla risker, oberoende om de är finansiella eller ickefinansiella.
Detta är i stort vad den nya Kodremissen föreslår, även om jag i bestämmelsen 3.1 skulle vilja lägga till att styrelsen ansvarar för ”de [finansiella och ickefinansiella] risker
för bolaget som dess verksamhet är förknippad med” för tydlighets skull.233
Alternativet kan ses som modest, men är lämpligt som första steg, i och med att det går snabbare att införa än en lagändring. Det finns dessutom en viss poäng i att hinna utreda hur stor den ökade bördan för företagen skulle bli, innan ytterligare lagkrav skapas. Under tiden får gärna ett helhetsgrepp tas kring riskhantering i den allmänna diskussionen.
Som första steg bör alltså alternativ 3 väljas. Därefter kan alternativ 1 eller 2 genomföras på sikt. Alternativ 1 ligger förmodligen närmare till hands i dagsläget, men det beror på hur stor roll riskhanteringen kommer att spela i bolagsstyrningsdebatten framöver. COSO har i sin modell faktiskt utökat begreppet ”rapportering” till att omfatta såväl intern som extern ickefinansiell rapportering, och verkar således inte anse att det krävs en uppdelning mellan de två.234 Att ha två olika förhållningssätt och ständigt hålla riskerna åtskilda skapar förmodligen mer krångel och osäkerhet, än vad det blir extra arbete för bolagen att arbeta med båda risktyper .
Som framkommer i avsnitt 3.2 har förarbeten avvisat möjligheten att förändra skadeståndsansvaret enligt 29 kap. 1 § ABL. Jag ansluter mig till denna uppfattning och saknar vidare anledning att i uppsatsen utreda något nytt förslag till sanktion.
Regleringen bör därmed fortsätta vara som i dag, att företagen kan komma att dömas att betala vite enligt börsreglerna om de bryter mot riskhanteringsbestämmelserna i Koden.
Det, eller annan skada som uppkommer på grund av bristande riskhantering, kan sedan leda till skadeståndsansvar för styrelsens medlemmar enligt 29 kap. 1 § ABL. Det står bolagen och dess ägare fritt att oftare utnyttja möjligheterna till att vägra styrelsen ansvarfrihet samt väcka skadeståndstalan, enligt de regler som redan finns på plats.
5.5 Sammanfattning och kommentarer
Jag har i detta kapitel föreslagit att syftet med de svenska reglerna bör omformuleras och vidgas till att även framhålla vikten av en god bolagsstyrning samt det starka aktieägarintresset till tillförlitlig information.235
Styrelsen bör fortsatt vara det bolagsorgan som bär ansvaret för att välfungerande rutiner för riskhanteringen finns. I Norden och övriga Europa används i dag både lag
233 Se avsnitt 3.4.2.
234 Arwinge, O., och Wikland, T., Utvecklingen av intern styrning och kontroll, Balans #1, 2014, s. 7.
235 Utöver att förbättra allmänhetens förtroende för företags rapportering och redovisning, samt att förenkla gränsöverskridande investeringar genom att möjliggöra en effektiv handel.
(74/83)
och självreglering för att reglera riskhantering och bolagsstyrning. Så bör det enligt mig fortsätta vara, även om jag anser att självregleringen som huvudregel bör komma i första hand.236 Självreglering passar bra för ändamålet, och det lämnar stort utrymme för företagen att utforma sina system efter eget tycke. Att göra avvikelser från Koden är och ska vara acceptabelt, detta måste betonas efter EU:s tendenser att signalera motsatsen. Regler som det är viktigt att alla bolag alltid följer bör i stället ingå i bindande lagstiftning, inte i Koden.237
Mitt förslag till ändrad svensk reglering är att primärt uppdatera Koden till att tydliggöra att styrelsens ansvar för riskhantering enligt 3.1 gäller både finansiella och ickefinansiella risker. På sikt bör även lagstiftningen uppdateras till att nämna båda risktyper, även om så lite reglering som möjligt gällande bolagsstyrning bör ske i lagtext. Det kan vara lämpligare att endast ta bort begränsningen gällande kopplingen till den finansiella rapporteringen, så att lagstiftningen föreskriver vad som gäller för den generella riskhanteringen för verksamheten.
Mina förslag passar väl ihop med den övriga reglering som finns på området och hjälper till att bibehålla den systematik inom aktiebolagsrätten och bolagsstyrningen som finns. Det underlättar naturligtvis att använda de regler som redan finns, i stället för att helt bygga nytt. Lösningen är också ekonomiskt försvarbar, i och med att förändringarna inte kräver några stora investeringar av lagstiftaren. För bolagen är det naturligtvis så att kostnaderna ökar för varje nytt rapporteringskrav som tas fram, det ska man vara medveten om. Det här bör dock som ovan nämnts vara något som börsbolagen i princip redan arbetar med i högre eller lägre utsträckning.
Jag vill avsluta med ett citat av Kollegiet ur den promemoria som skrevs angående ökad reglering av bolagsstyrning, som jag tycker sammanfattar min egen uppfattning mycket väl:238
”Det finns på många håll också en övertro på vad som kan uppnås med mer långtgående reglering av bolagsstyrning när det gäller att motverka enskilda bolags misslyckanden och förhindra ekonomiska kriser. Det är orealistiskt att föreställa sig att god bolagsstyrning kan bli någon garant mot företagsekonomiska misslyckanden. Sådana nyckelfaktorer för god bolagsskötsel som affärsmannaskap, gott omdöme, starkt ledarskap och hög integritet kan inte regleras fram. Överdrivet detaljerade försök att med tvingande regler undvika
236 I likhet med bl.a. SOU 2004:47 s. 152.
237 Se Kollegiets remissvar till Justitiedepartementet om EU-kommissionens rekommendation till bolagsstyrning.
238 Kollegiets pm Kan ökad reglering av bolagsstyrning förhindra nya kriser?, s. 3.
sådana problem riskerar snarast att skapa en falsk illusion av handlingskraft och kan rentav motverka sitt syfte genom att skapa oklara ansvarsförhållanden eller alltför komplexa beslutsprocesser. Det finns i det sammanhanget också skäl att peka på riskerna för att en ytterligare långtgående påbyggnad av EU-konform reglering på medlemsstaternas olikartade bolagslagstiftning leder till en svårgenomtränglig flora av ömsesidigt oförenliga lagar och regler som ska tillämpas i de enskilda jurisdiktionerna av personer med ofta begränsad kommersiell erfarenhet och utan eget ansvar för de ekonomiska konsekvenserna.”
Med detta vill jag säga att reglering av riskhantering, både ickefinansiell och finansiell sådan, inte säkerställer att bolag aldrig kommer misskötas eller misslyckas. Däremot är det viktigt att samtliga företag vars aktier finns upptagna på en reglerad marknad har en god uppfattning om vilka risker som finns i och omkring verksamheten. Detta leder både till bättre beslutsunderlag för styrelse och VD, och till bättre information för befintliga och potentiella aktieägare på marknaden. Därför finns ändå en poäng i att ha regler på området. Dessa ska dock vara flexibla och möjliga att anpassa efter de olika bolagens förutsättningar. I grund och botten är det upp till företrädarna för bolagsorganen att visa gott affärsmannaskap och omdöme i beslutsfattandet, och det kan varken Koden eller någon nationell eller europeisk lagstiftare reglera fram.
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Svenska förarbeten
Prop. 1975:103 Om förslag till ny aktiebolagslag, m.m.
Prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag
Prop. 2008/09:71 Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv m.m.
Prop. 2008/09:135 Revisionsutskott m.m. – genomförande av 2006 års revisorsdirektiv
SOU 1971:15 Förslag till aktiebolagslag m.m. – förslag från Aktiebolagsutredningen SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation – förslag från Aktiebolagskommittén SOU 2004:46 Svensk kod för bolagsstyrning – förslag från Kodgruppen
SOU 2004:47 Näringslivet och förtroendet – förslag från Förtroendekommissionen SOU 2004:130 Svensk kod för bolagsstyrning – förslag från Kodgruppen
SOU 2009:34 Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. – särskild utredare Carl Svernlöv SOU 2013:6 Att förebygga och hantera finansiella risker – delbetänkande av
Finanskriskommittén
Dir. 2002:115 – Kommission för analys av behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska näringslivet
DS 2014:45 - Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy
Utländska förarbeten
NOU 2008:16 Om foretaksstyring og tiltak mot manipulering av finansiell informasjon (norsk utredning)
Ot.prp. nr. 78 (2008–2009) Om lov om endringer i revisorloven og enkelte andre lover (gjennomføring av revisjonsdirektivet) (norsk proposition)
Prop. 117 L (2009-2010) Endringer i regnskapsloven og enkelte andre lover (foretaksstyring og tiltak mot manipulering av finansiell informasjon) (norsk proposition)
2007/2 LF 120 Forslag til lov om godkendte revisorer og revisionsvirksomheder
(revisorloven) lovforslag (danskt lagförslag)
2007/2 SF.L L 120 Forslag til lov om godkendte revisorer og revisionsvirksomheder (revisorloven) skriftlig fremsættelse (danskt skriftligt framställande)
2007/2 BTL 120 Forslag til lov om godkendte revisorer og revisionsvirksomheder (revisorloven) betænkning (danskt betänkande)
EU-dokument
Allmänna rådet, Council Conclusions on a Homogeneous Extended Single Market and EU Relations with Non-EU Western European Countries, http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/er/146315.pd f, publicerat 16 december 2014, besökt 28 maj 2015
EES-avtalet, Agreement on the European Economic Area (EEA), http://ec.europa.eu/world/agreements/prepareCreateTreatiesWorkspace/treatiesGe neralData.do?step=0&redirect=true&treatyId=544, signerat 2 maj 1992, besökt 28 maj 2015
EU-kommissionens handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och hållbara företag, 2012, http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52012DC0740 EU-kommissionens grönbok: En EU-ram för bolagsstyrning, 2011,
http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/modern/com2011-164_sv.pdf EU-kommissionen, Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, 2010,
http://ec.europa.eu/eu2020/pdf/1_SV_ACT_part1_v1.pdf
EU-kommissionen, Rekommendation om uppgifter för företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter med tillsynsfunktion i börsnoterade bolag och om styrelsekommittéer, 2005, http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32005H0162&from=SV
EU:s utrikestjänst, EU Relations with Norway,
http://eeas.europa.eu/norway/index_en.htm, besökt 28 maj 2015
Wintergruppens rapport, Report of the High Level Group of Company Law Experts on a Modern Regulatory Framework for Company Law in Europe, 2002, http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/modern/report_en.pdf, besökt 14 maj 2015
(78/83)
Myndighetsföreskrifter m.m.
Finansinspektionen, FFFS 2007:17 Föreskrifter om verksamhet på marknadsplatser, http://www.fi.se/Regler/FIs-forfattningar/Samtliga-forfattningar/200717/, besökt 4 juni 2015
Riksrevisionen, RiR 2004:23 – Granskning om regelförenklingar för företag, http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/638/RiR_2004_23.pdf, besökt 4 juni 2015
Litteratur
Bergström, C., & Samuelsson, P., Aktiebolagets grundproblem, 2012, 4 uppl., Norstedts juridik
Dotevall, R., Bolagsledningens skadeståndsansvar, 2008, 2 uppl., Norstedts juridik Eklund, K. & Stattin, D., Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, 2013, 1 uppl., Iustus Grundell, E., Lycke, J. & Svensson, A-P., Regelverk på värdepappersmarknaden, 2012,
8 uppl., Liber
Hayek, F.A., Frihetens grundvalar, 1959, utgiven 1999 av Timbro
Johansson, S., Svensk associationsrätt i huvuddrag, 2014, 11 uppl., Norstedts juridik Keisu, J. & Stattin, D., Bolagsorgan och bolagsstyrning, 2009, 1 uppl., Norstedts
juridik
Laux, C., Integrating Corporate Risk Management, s.437-454, ur Frenkel, M., Hommel, U. & Rudolf, M. (red.), Risk Management: Challenge and Opportunity, 2005, 2 uppl., Springer Science & Business Media
Lekvall, P. (red.), The Nordic Corporate Governance Model, 2014, 1 uppl., SNS Förlag Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2007, 2 uppl., Norstedts juridik Skog, R., Rodhes aktiebolagsrätt, 2014, 24 uppl., Norstedts juridik
Stattin, D., Företagsstyrning – En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, 2008, 2 uppl., Uppsala universitet
Stattin, D., Takeover – offentliga uppkösperbjudanden – reglering, tolkning och tillämpning, 2006, 1 uppl., Thomson fakta [endast äldre upplaga tillgänglig]
Svernlöv, C., Ansvarsfrihet. Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt, 2008, 2 uppl., Norstedts juridik
Svernlöv, C., Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, 2012, 2 uppl., Norstedts juridik Svernlöv, C., Svensk kod för bolagsstyrning – en kommentar, 2011, 4 uppl., Norstedts
juridik
Tidsskrifter
Arwinge, O. & Wikland, T., Utvecklingen av intern styrning och kontroll, Balans nr 1, 2014
Dali, A., & Lajtah, C., ISO 31000 – The Gold Standard, Strategic Risk, september 2009 Gjerdrum, D., & Peter, M., The New International Standard on the Practice of Risk
Management – A Comparison of ISO 31000:2009 and the COSO ERM Framework, hos The Institute for Internal Auditors,
https://na.theiia.org/standards-guidance/Public%20Documents/7-2-%20Article_on_ISO_for_Auditors_rev7-20.pdf, okänt publiceringsdatum, besökt 1 juni 2015
Henrekson, M. & Jakobsson, U., Globaliseringen och eroderingen av den svenska modellen för bolagsstyrning, Ekonomisk debatt nr 3, 2011
Lennartsson, R., Kan den nordiska modellen gå på export?, Balans nr 1, 2015
Rosen, R.E., Risk Management and Corporate Governance: The Case of Enron, Connecticut Law Review nr 35, 2003
Strömholm, S., Har den komparativa rätten en metod?, Svensk Juristtidning, 1972, s.
456-465
Svernlöv, C. & Hult, A., Styrelsens roll i riskarbetet – är ansvaret större om risker inte hanterats korrekt?, Balans nr 3, 2012
Övriga källor
Privata organs information, instrument och modeller
COSO, About Us, http://www.coso.org/aboutus.htm, besökt 7 mars 2015 COSO, Internal Control – Integrated Framework and Appendices, 2013
COSO, ERM Executive Summary – Swedish, 2004,
http://www.coso.org/documents/COSO_ERM_ExecutiveSummary_Swedish.pdf Komitéen for god selskabsledelse, Anbefalinger for god selskabsledelse, antagen 6 maj
2013, http://corporategovernance.dk/gaeldende_anbefalinger
ISO, ISO 31000, 2009, tillgång till förhandsgranskning via Online Browsing Platform, https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:31000:ed-1:v1:en:fig:1
ISO, The Revision of ISO 31000 on Risk Management Has Started, från 13 maj 2015,
(80/83)
http://www.iso.org/iso/home/news_index/news_archive/news.htm?refid=Ref1963 , besökt 1 juni 2015
ISO, ISO 31000 - Risk management,
http://www.iso.org/iso/home/standards/iso31000.htm, besökt 31 mars 2015
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, från 1 februari 2010,
http://www.bolagsstyrning.se/media/43746/svenskkodbolagsstyrn_2010_korriger ad20110321.pdf, hämtad 3 februari 2015
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, från 1 juli 2008, http://www.bolagsstyrning.se/media/12534/svensk-kod-for-bolagsstyrning-2008-07-01.pdf, hämtad 4 juni 2015
Kollegiet för bolagsstyrning, Remissförslag till nya koden,
http://www.bolagsstyrning.se/nyheter/2015/oppen-remiss-av-forslag-till-reviderad-kod-2015, publicerat och hämtat 5 juni 2015
Nasdaq OMX Copenhagen, Regler for udstedere af aktier, antagna 1 juni 2013, http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/85/85435_reglerforudstedereafaktier06 052013finalclean.pdf, hämtade 3 juni 2015
Nasdaq OMX Stockholm, Regelverk för emittenter, antagna 1 januari 2015,
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/96/96154_nasdaq-stockholms-regelverk-f--r-emittenter---2015-01-01.pdf, hämtade 15 maj 2015
Nordic Growth Market Equity, Börsregler, antagna 1 juli 2014, http://www.ngm.se/wp- content/uploads/2014/05/B%C3%B6rsregler-till%C3%A4mpliga-fr%C3%A5n-och-med-den-1-juli-2014.pdf, hämtade 15 maj 2015
Norsk utvalg for eierstyring og selskapsledelse, Norsk anbefaling – eierstyring og
selskapsledelse, antagen 30 oktober 2014,
http://www.nues.no/filestore/Dokumenter/Anbefalingene/2014/2014-10-30Anbefaling2014NORweb.pdf, hämtad 20 mars 2015
Oslo Børs, Opptaksregler for aksjer på Oslo Børs och Løpende forpliktelser for børsnoterte selskaper, antagna januari 2015 resp. juli 2013, http://www.oslobors.no/Oslo-Boers/Regelverk/Regler-for-utstedere, hämtade 16 maj 2015
Rapporter
Arbetsgruppen för de fem nordiska ländernas självregleringsorgan för bolagsstyrning, Corporate Governance in the Nordic Countries, 2009, http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning/nordisk-bolagsstyrning, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, besökt 13 maj 2015
Cadburyrapporten, Report of the Committee on the Financial Aspects of Corporate Governance, 1992, Burgess Science Press,
http://www.ecgi.org/codes/documents/cadbury.pdf
Forbes, Best Countries for Business, 2014, http://www.forbes.com/best-countries-for-business/list, besökt 13 maj 2015
Forbes, Global 2000 – The World’s Biggest Public Companies, 2015, http://www.forbes.com/global2000/list/, besökt 13 maj 2015
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Kan ökad reglering av bolagsstyrning förhindra
nya kriser?, 2011,
http://www.bolagsstyrning.se/media/50916/kollegiets%20pm%20om%20cg-reglering%20i%20eu%20-%20110126.pdf, hämtat 4 maj 2015
KPMG, Understanding Enterprise Risk Management. An Emerging Model for Building
Shareholder Value, 2001,
https://www.jkr.gov.my/prokom/images/stories/pdf/RM/kpmg.pdf [borttagen från KPMG:s egen hemsida, men finns tillgänglig här], besökt 17 maj 2015
Norska utrikesdepartementet, Norway and the EU – Partners for Europe,
http://www.eu-norway.org/Global/SiteFolders/webeu/Norway_and_the_EU_2015.PDF, besökt 28 maj 2015
Regeringskansliet, PM om bättre villkor för företagande och konkurrens, 2008, http://www.regeringen.se/rapporter/2008/09/battre-villkor-for-foretagande-och-konkurrens/, besökt 4 juni 2015
Unger, S., Special Features of Swedish Corporate Governance, 2006, http://www.corporategovernanceboard.se/media/8980/special_features_or_swedis h_corporate_governance_av_sven_unger.pdf, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, besökt 13 maj 2015
World Economic Forum, Global Competitiveness Report 2014-2015,
http://www3.weforum.org/docs/WEF_GlobalCompetitivenessReport_2014-15.pdf, besökt 13 maj 2015
(82/83)
Rättsfall och mål RH 1990:102
Svea hovrätt 26 oktober 2009 målnummer B 5421-08 HQ-målet, Stockholms tingsrätt målnummer T 9311-11
Remissvar
Advokatsamfundets remissvar på EU:s bolagsstyrningsrekommendation (R-2014/0685), https://www.advokatsamfundet.se/Documents/Advokatsamfundet_sv/Remissvar/4 65404_20140429133745.pdf, hämtat 4 maj 2015
Kollegiets synpunkter på EU-kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1), http://www.bolagsstyrning.se/media/61497/kollegiets%20synpunkter%20p%C3%
A5%20direktivf%C3%B6rslag%20icke-finansiell%20redovisning%202013-05-15.pdf, hämtat 4 maj 2015
Kollegiets synpunkter på EU:s bolagsstyrningsrekommendation (Ju2014/2551/L1), http://www.bolagsstyrning.se/media/64226/bolagsstyrningskollegiets%20synpunk ter%20pa%CC%8A%20europeiska%20kommissionens%20rekommendation%20 om%20bolagsstyrning%20ju.pdf, hämtat 4 maj 2015
Kollegiets yttrande över EU-kommissionens grönbok om bolagsstyrning i EU (Ju2011/2880/Ll),
http://www.bolagsstyrning.se/media/51860/kollegiets%20yttrande%20%C3%B6v er%20eus%20gr%C3%B6nbok%20om%20bolagsstyrning%20i%20b%C3%B6rs bolag%202011-04-20.pdf, hämtat 4 maj 2015
Svenskt näringslivs remissvar på EU:s bolagsstyrningsrekommendation (76/2014),
http://www.svensktnaringsliv.se/material/remissvar/remissvar-76-2014_586409.html/binary/Remissvar%2076-2014, hämtat 4 maj 2015
http://www.svensktnaringsliv.se/material/remissvar/remissvar-76-2014_586409.html/binary/Remissvar%2076-2014, hämtat 4 maj 2015