Inför datainsamling för studien bokades ett möte med enhetschefen där jag presenterade syftet med undersökningen, samt att en kortare genomgång av projektplan och intervjuguide gavs muntligt. Nedan beskrivs olika delar av datainsamling, vilka är miljö, intervjuguide, intervjuerna i sig samt
transkriberingsprocessen.
5.4.1 Beskrivning av miljö
Valt äldreboende för studien är ett särskilt boende där personer med omfattande vård- och omsorgsbehov har möjligheten att komma till när heminsatserna inte längre räcker till. På ett särskilt boende ges service samt daglig omvårdnad och tillsyn utefter individens behov. Detta inkluderar oftast måltider, städ och tvätt, aktiviteter, praktiskt stöd och service, ledsagning samt vård- och omsorg efter behov och önskemål. Aktiviteter som erbjuds på boendet är bl.a. tipsrunda, sitt- dans, högläsning, bingo. Dessa arrangeras emellanåt endast för de boende, men också för samtliga äldre i kommunen där anmälan och kostnad kan tillkomma. Rätten till en plats till boendet regleras via Socialtjänstlagen-
Boendet har 46 platser fördelade på fyra avdelningar. En avdelning är särskilt inriktad till personer med demenssjukdomar, vilken inte kommer att inkluderas i studien. Boendet har två avdelningar på entréplan och två avdelningar en våning högre upp. Avdelningarna består av lägenheter längs långa korridorer varav ett grupprum med möjligheter till fika, olika aktiviteter eller social samvaro. Utöver avdelningarna finns en stor matsal i anslutning till kök med personal som ansvarar för maten på boendet. Detta är även en allmän restaurang med möjlighet för andra personer att besöka, vilken t.ex. ofta besöks av andra personer som får
hemtjänstinsatser och blir därför en form av samlingspunkt. På boendet finns även två stora samlingslokaler där olika event eller aktiviteter hålls samt ett rum för mindre aktiviteter där det bl.a. finns tillgång till spel och annat aktivitetsmaterial. Utöver vårdbiträden och undersköterskor, finns även sjuksköterskor,
arbetsterapeut, aktivitetsledare och verksamhetschef på plats. Byggnaden av boendet har en stor U-form vilket skapar en innergård i mitten där avdelningarna möts vid utevistelse. Inglasade uterum, möblering av bord och bänkar samt en hel del grönska finns tillgängligt på innergården. Avdelningarna på andra våningen har utbyggda balkonger där de boende kan ta sig ut. Det finns även ett källarplan med ett stort utrymme för vårdmaterial som t.ex. handskar, blöjor, draglakan etc. På detta plan finns även en tvättstuga där de boendes kläder tvättas, torkas och strykes, samt finns där omklädningsrum för personal. Utanför boendet finns slutligen en stor parkering för såväl besökare som personal.
5.4.2 Intervjuguide
En intervjuguide, eller intervjuplan som Lantz (2007) kallar det, används i intervjun som en skriftlig förteckning över de ämnen som det ska ställas frågor kring. I mitt fall var det även formulerade frågor, kopplade till syftet, för att lättare hålla samtalen i rätt riktning. Även om intervjuguiden var strukturerad med frågor i en särskild följd, så fanns det utrymme för följdfrågor eller fler frågor, beroende på vad intervjupersonen valde att berätta om. Denna guide har varit till stort stöd under intervjuerna, och har som Bryman (2011) påpekar, varit avgörande i om jag som forskare kunnat hålla en balans mellan fokus och flexibilitet i förhållande till frågeformuleringarna. Detta för att kunna generera de former av svar där
intervjupersonerna kunnat ge sina världsbeskrivningar.
5.4.3 Intervjuerna
Som förberedelse inför intervjuerna gjordes en pilotstudie med en släkting av högre ålder utifrån den intervjuguide som formats. Detta gjordes för att förbereda mig som intervjuperson, vilket Bryman (2011) också förespråkar att man gör för att se till att man vet hur intervjuguiden ska användas på bästa sätt. Pilotstudien hade även en betydelse i förhållande till respondenten, hur hen tolkade frågorna och vilka svar de framkallade och resulterade i. Vad jag kom fram till efter detta prövotillfälle var att enstaka frågor fick utvecklas för att bli mer begripliga, samt att några fick flyttas fram eller bak i ordningsföljden i intervjuguiden.
Precis som Wenger (2001) beskriver så är det av vikt att betrakta intervjun som ett möte med vilken person som helst, och inte ett möte med ålderdomen eller
svårigheter som detta tros inkludera. Man ska i för väg hålla ett öppet sinne med så få föreställningar om personen eller mötet som möjligt eftersom detta kan påverka intervjun negativt, t. ex. att den enskilde känner sig missförstådd eller diskriminerad av den uppfattning man själv tillhandahåller. Det är av yttersta vikt att vald målgrupp betraktas som andra åldersgrupper i befolkningen med hänsyn till individualitet och respekt.
Samtliga informanter valde sin hemmiljö som plats för intervjun, vilket jag tyckte var en god idé eftersom risken att bli störda eller avbrutna under samtalet
minimerades. Tid för intervjuerna planerades efter önskemål och behov av personerna och skillnaderna i dessa upplevdes inte påverka intervjuernas
utförande. Genomsnittstiden för dessa var ungefär 45 minuter, där den längsta var 1 t och 3 min och den kortaste 39 min. Skillnaderna i tid hade främst att göra med människors olika hastighet när de talade.
Som tidigare nämnt, upplevde jag ingen som var obekväm eller tveksam inför intervjutillfället. Alla uppfattades som glada och positiva till att få vara med i studien, men särskilt att bli lyssnade på – och fritt (utifrån frågeställningarna) prata om sina åsikter, upplevelser och känslor kring ämnet. Det var en mäktig känsla som intervjuare att se hur många av informanterna som sken upp när de fick återberätta händelser, men också en suck av lättnad efter att få utlopp för besvikelse och frustration över den situation de befann sig i. Jag upplevde det som en befriande känsla för en del utav de. Flera utav respondenterna uppfattades som besvikna efter att intervjutillfället var slut. En frågade om det inte fanns fler frågor, och andra valde att fortsätta prata efter att ljudinspelningen stängts av.
5.4.4 Transkribering
Vid intervjutillfällen användes en mobiltelefon för att spela in, vilket fungerade bra eftersom jag inte intervjuade alla personer vid samma tillfälle (dag). Detta gjorde att jag kunde överföra ljudfilerna till ett USB-minne på datorn. All inspelning och överföring till USB-minnet utfördes alltid efter att internet
bortkopplats från datorn eller mobiltelefonen för att säkerställa eventuella intrång. Bryman (2011) syftar till att man inte ska vänta med att påbörja transkriberingen eftersom detta i regel är en tidskrävande process. En timmes intervju menar man vidare tar ca fem eller sex timmar att transkribera. Det är lätt att materialet som ska transkriberas byggs på och att det blir tungt att ta sig an efter att
intervjutillfällena är över. Därför valde jag att sätta igång med transkriberingen redan efter första intervjun, men också på grund av att jag inte hade tillgång till något internet i min studiemiljö (hemmiljö). All transkribering fick därför ske i ett vanligt ljudprogram på datorn, media player, vilket resulterade i många dagar av enbart transkribering och krävde mycket mer tid än förväntat. Nedskrivet material sparades i dokument på USB-minnet som sedan förvarades på ett undangömt ställe ifrån både familj och andra personer som vistades inom hemmets ramar. 5.5 Analysmetod
Utifrån Brymans tolkning av Glaser och Strauss (1967) resonemang angående relevant kategorisering av empirinära metod är både personliga och teoretiska erfarenheter av vikt för forskarens hantering av insamlat material. Mitt personliga ”bagage” utav åren inom äldreomsorgen samt delar av mina teoretiska
utgångspunkter för studien har varit en god vägledning vid sortering och sökandet efter de viktigaste delarna av personernas upplevelser. Ett citat som Bryman (2011) valt att lyfta i sin metodlitteratur beskriver detta närmre:
”En effektiv strategi är att först bokstavligen ignorera den teoretiska och faktuella litteraturen om det område som studeras, för att försäkra sig om att uppkomsten av kategorierna inte besmittas av begrepp mer anpassade till andra områden. Likheter och konvergenser med litteraturen kan etableras efter det att den analytiska kärnan av kategorierna har framträtt.” (Glaser &
Strauss, 1967, s.37)
Bryman (2011) menar att det egentligen inte finns någon tydlig disposition av procedurer som ska följas vid sökandet utav teman i kvalitativ forskning.
Tematiseringen för denna studie gjordes utifrån stöd från fingervisningar gällande sökandet efter utmärkande teman. De hänvisningar som var avgörande, i
förhållande till resultatet, var främst olika upprepningar i samtalen med de äldre. Även om samtalsämnen var olika, så kunde personer berätta om upplevelser med liknande ord och beskrivningar. Andra tillvägagångssätt var att granska och uppmärksamma de likheter och skillnader som respondenterna upplevde i förhållande till olika fenomen. En viss saknad av empiri, trots att personen tillfrågats om något, kunde ge utrymme för viktiga tolkningar som resulterat i delar av teman.
Utifrån en tematisk analys användes därefter färger för att markera återkommande och framförallt viktiga teman för forskningsområdet som jag uppfattade förekom upprepningsvis i materialet. Dessa färger av text separerades sedan och placerades i egna dokument för en lättare hantering och synlighet. En del av det valda
beskrivningar och citat som valts ut studerades sedan i samband till de definitioner och begrepp som jag valt att använda i förhållande till social samvaro och särskilt boende för äldre. Slutligen producerades tretton underteman till fyra huvudteman utifrån denna process, vilka tillsammans beskriver de mest väsentliga och
intressanta delar som hittats.
5.5.1 Validitet och reliabilitet
Inom kvalitativ forskning kan det vara svårt att använda sig utav begreppen validitet och reliabilitet eftersom man anser att dessa främst berör mätning och kvalitet inom det kvantitativa fältet (Bryman, 2011).
När det gäller intervjupersonernas trovärdighet i förhållande till använd empiri i studien, så upplevde jag att samtliga talade utifrån sin verklighetsbild. Visserligen fanns det respondenter som jag upplevde ”höll igen” lite på informationen, men budskapen och beskrivningarna av deras sociala verklighet kunde ändå tolkas som riktiga. Det finns alltid en möjlighet till att personerna påverkas av att de blir intervjuade i miljön som undersöks, det vill säga deras egna hem. Oron för att personal eller andra boende ska kunna höra eller få reda på vad som sägs kan tänkas vara något som samtliga funderat på, antingen före, under eller efter intervjutillfället. Risken för att detta har påverkat är i så fall lika stor för samtliga intervjuer eftersom de alla intervjuades i liknande kontexter. Detta är svårt för mig att påverka, men är åtminstone uppmärksammat i förhållande till studiens resultat. I förhållande till ovanstående så kan jag tänka mig att det finns ett visst
maktförhållande som kan påverka de äldres vilja till att tala om vissa delar som t.ex. ingår i studiens frågeställningar. Jag är även införstådd i att personernas svar i intervju kan påverkas av deras dagsform där framförallt deras hälsotillstånd bestämmer. En del upplevs t.ex. som mer trötta eller har sämre hörsel. Dock tolkade jag inte som att detta besvärade någon utav respondenterna, snarare tvärtom då alla var glada över att få ”prata av” sig. Vid jämna mellanrum frågade jag dessutom de respondenter som jag upplevde blev ansträngda om vi skulle avsluta eller ta en paus. Det var viktigt att säkerställa att samtliga individer mådde både psykiskt och fysiskt bra under intervjutillfället. Emellertid var det inte en enda som ville ta en paus, trots återkommande tillfällen.
Mitt mål är inte att kunna generalisera det resultat som studien givet. Som Bryman (2011) understryker så är personer som används i kvalitativ forskning inte
representativa för en större population, det vill säga att inga generella slutsatser kan tas angående ett socialt fenomen. Empirin ger skilda bilder utav hur den sociala kontexten kan se ut för personer inom särskilt boende och anses dessutom svåra att återskapa då intervjutillfället och dess innehåll är bundet till utförandet och den aktuella kontexten. Man hänvisar istället till så kallade ”måttliga” generaliseringar, vilka beskriver ett bredare spektrum av identifierbara drag. Därtill menar många forskare att man kan jämföra dragen med andra som forskat inom samma område och/eller liknande fenomen.
Visserligen kan man använda delar utav analysen till indikationer på hur en del äldre vuxnas sociala samvaro kan se ut på boenden i Sverige, samt för att få en förståelse för hur bred och komplex problembilden faktiskt kan vara. Som tidigare nämnt dras inga generella slutsatser om hur samtliga äldre har det i förhållande till sin sociala situation.