Bland uppmärksammade forskningsområden under rektors första år märks utvecklingen av högenergitäthetsbatterier med organiska material under ledning av professor Maria Strømme. Denna forskning härrör från det alg-batteri som forskargruppen vid Avdelningen för nanoteknologi och funk-tionella material tidigare utvecklat, och 2012 fick gruppen ta emot trettiotvå miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Samma år presenterade professorn och evolutionsbiologen Mattias Jakobsson och hans forskarkolleger genetiska data i Science som visade att jordbruket spridits till norra Europa med migranter från södra delen av kontinenten. Baserat på genetiska data gjorde forskarna gällande att Europas tidigaste odlare blan-dat sina gener med de jägare-samlare som bodde där – en relation som kom att bereda utvecklingen för dagens moderna europeiska genom.
År 2013 fick tre forskargrupper inom solenergi vid universitetet ta emot åttio av totalt 108 miljoner kronor från Energimyndigheten. Det var då den största svenska satsningen någonsin inom området. Forskargrupperna led-des av professorerna Stenbjörn Styring, Anders Hagfeldt (nu tillträdande rektor för Uppsala universitet) och Marika Edoff. Samma år publicerades upptäckten av ett material som tidigare bedömts vara omöjligt att fram-ställa. Nanomaterialet av icke-kristallint magnesiumkarbonat fick namnet Upsalite. Bakom upptäckten stod professor Maria Strømme och hennes
159
TEKNIK OCH NATURVETENSKAP
forskargrupp vid Avdelningen för nano-teknologi och funktionella material inom Institutionen för teknikvetenskaper.
Ett annat mycket uppmärksammat forskningsprojekt 2013 hade koppling till Institutionen för informationsteknologi.
Då presenterade forskare vid Centrum för bildanalys, SciLifeLab och Stock-holms universitet verktyg som kunde mäta var i en vävnad olika gener är aktiva.
Med hjälp av de nya bildbehandlingsme-toderna i kombination med avancerad molekylärmedicinteknik kunde forskarna läsa av genetisk kod direkt i vävnadspro-ver. Analysen byggde på forskning av Carolina Wählby, professor i kvantitativ mikroskopi vid Institutionen för informa-tionsteknologi.
I augusti 2014 skrev Uppsalaforskare rymdhistoria när rymdsonden Rosetta nådde fram till målet för sin tioåriga färd:
kometen 67P/Churyu mov-Gerasimenkos
omloppsbana. Björn Davidsson vid Institutionen för fysik och astronomi ingick tillsammans kollegan Hans Rickman i det team av ett trettiotal europeiska forskare, vilka byggt Rosettas kamerasystem Osiris. I novem-ber samma år sänkte rymdsonden Rosetta ned en landare på kometen 67P/
Churyumov-Gerasimenkos yta och i december 2015 avslutades projektet.
En annan forskargrupp som skapade rubriker 2015 leddes av Thijs Ettema vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi. I en studie publicerad i Nature presenterade forskarna en ny mikroorganism, Lokiarkéerna. Upp-täckten avslöjade hur de komplexa celler som utgör växter, svampar samt djur och människor har utvecklats från enklare organismer. Genom att stu-dera arvsmassan kunde forskarna se att Loki utgör en intermediär celltyp halvvägs mellan de enkla cellerna hos mikrober och de mer komplexa cel-lerna hos eukaryoter.
I december 2016 inleddes ett treårigt internationellt EU-projekt om sol-cellsteknik, ARCIGS-M, koordinerat av Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik. I fokus stod tunnfilmssolceller med en verknings-grad på tjugoen procent och stor integreringskapacitet i byggnader. I pro-jektet ingick tretton parter från akademi och näringsliv i fem olika länder.
Maria Strømme, professor i nanoteknologi.
160
JOHAN TYSK
I juni 2017 invigdes centrumet MedTech Science and Innovation vid Akademiska sjukhuset, samfinansierat av vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, vetenskapsområdet för medicin och farmaci samt av Region Uppsala. Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet gjorde en gemensam fakultetsövergripande satsning på ledande medicinsk teknik för att därmed förkorta vägen från forskning till innovation och patientnytta.
Drygt ett år senare startade ett nytt högskoleingenjörsprogram i medicinsk teknik vid vetenskapsområdet. Programmet utformades i dialog med sjuk-vård och näringsliv för att ge teknisk specialistkompetens att kunna möta dagens och framtidens utmaningar inom hälsosektorn.
På utbildningssidan såg ett nytt resultatorienterat system ljuset 2011.
Då inledde Högskoleverket (HSV) sina kvalitetsutvärderingar av utbild-ningar där bedömutbild-ningarna främst vilade på kvaliteten på examensarbeten, lärosätets egen redovisning av måluppfyllelse samt studenters och alumners uppfattning om utbildningen. Inom vetenskapsområdet granskades med start 2012 biologi, civilingenjörsexamen, fysik, högskoleingenjörsexamen, kemi, matematik, teknikvetenskapliga utbildningar inklusive IT och data vetenskap.
Universitetskanslersämbetets (tidigare Högskoleverkets) utvärderingar var positiva – bland annat fick civilingenjörsutbildningarna med inriktning mot miljö- och vattenteknik samt kemiteknik omdömet ”mycket hög kvalitet”, liksom magisterexamen i biologi. Det påföljande årets agenda motiverades av dels slutrapporten från Kreativt utvecklingsarbete vid Uppsala universitet 2010–12 (KrUUt), dels fortsatta åtgärder efter forskningsutvärderingen KoF11 och åtgärder efter Högskoleverkets utbildningsutvärdering.
På vetenskapsområdets dagordning 2013–15 stod bland annat en utvär-dering om internationellt deltagande kopplat till områdets utbildningar.
Aktivitetens syfte var att komplettera Högskoleverkets utbildningsutvärde-ring och riktas mot de faktorer som vetenskapsområdet prioriterade, med samverkan mellan institutioner, fakulteter och andra enheter. En viktig ut-gångspunkt för projektet var förverkligandet av universitetets pedagogiska program, vilket tillsammans med universitetets starka och breda ämneskom-petens ansågs kunna ge goda förutsättningar för högkvalitativa utbildningar.
Redan 2008 hade Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitets-pedagogiska råd (TUR) inrättats. Sedan dess har det gett stöd och ledning för fakultetens pedagogiska utvecklingsarbete. Fakulteten delar dessutom årligen ut medel ur en pedagogisk fond för att stödja pedagogiska utveck-lingsprojekt. År 2013 startade Centrum för ämnesdidaktisk forskning inom matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknikvetenskap (MINT), vars syfte är att främja och samordna ämnesdidaktisk forskning inom vetenskapsområdets alla ämnen.
161
TEKNIK OCH NATURVETENSKAP
Av studentkårerna vid universitetet är Uppsala teknolog- och natur-vetarkår (UTN) en av de större med drygt 4 400 medlemmar och den är sedan 2014 studentkår för studenter inom Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. År 2019 beslöt sig UTN för att ansluta till den nya föreningen Uppsala universitets förenade studentkårer, UUFS, vilket skedde 1 januari 2020. UTN:s förhoppning var bland annat att förbättra tillsättningen av centrala studiebevakarposter och med en förening i ryggen öka utveck-lingspotentialen.
Den 1 juli 2013 gick Uppsala universitet samman med Högskolan på Gotland. För vetenskapsområdet innebar detta en utökad verksamhet inom de tekniska, biologiska och geovetenskapliga sektionerna i form av kurser och program. Ett kandidatprogram i miljövetenskap startade vid Campus Gotland under höstterminen 2014, och därtill ett kandidatprogram i ledar-skap–kvalitet–förbättring.
Inom samverkansområdet kan noteras att rektor i juni 2012 fastställde en handlingsplan för samverkan vid Uppsala universitet 2012–14. Inom veten-skapsområdet involverade samverkansaktiviteter sedan tidigare spridning av utbildningsinformation, rekrytering till utbildningarna på kort och lång sikt samt åtgärder för ökad genomströmning i utbildningen. Något som har stått i fokus för vetenskapsområdets samverkan med skola och allmänhet är vetenskapsfestivalen SciFest. Det var i samband med 350-års jubileet av
upp-SciFest har sedan 2012 blivit ett årligt återkommande och växande arrangemang, där skolelever ges möjlighet att komma i kontakt med forskning och vetenskap. Numera arrangeras SciFest av såväl universitetets tre vetenskaps
områden som av SLU.
162
JOHAN TYSK
finnaren och industrimannen Christopher Polhems födelse som Uppsala universitet, Länsstyrelsen och Uppsala kommun beslöt att arrangera Polhem SciFest 2012. Temat var teknik, och festivalen ägde rum på Västmanlands-Dala nation med tjugotalet workshops och 450 besökande mellanstadie-elever. Succén var ett faktum och SciFest blev därefter ett årligen återkom-mande evenemang för skolelever och allmänhet med experimentverkstäder, shower, forskarträffar och föredrag från hela universitetet och externa part-ners. Rektor deltog själv vid invigningen av SciFest 2013 och bjöd även på ett kemiexperiment. Rektor beslöt också att vetenskapsfestivalen från och med 2016 skulle inkludera samtliga vetenskapsområden vid universitetet, och sedan 2020 är även Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) en av medar-rangörerna. SciFest har sedan 2018 kompletterats med SciCruise, en mobil minivariant av SciFest för såväl svenska som finländska barn och ung domar som arrangeras under en kryssning mellan Finland och Sverige.
I maj 2017 besökte nitton internationella expertpaneler med drygt 130 ”kri-tiska vänner” universitetet inom ramen för forskningsutvärderingen KoF17.
Denna utvärdering hade fokus på forskningsmiljöer och forskningsprocesser snarare än på forskningens resultat. För vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap lyfte de sex panelerna fram såväl framgångsfaktorer som för-bättringsområden. Områdets övergripande organisation, prefekternas roll, infrastrukturfrågor samt karriärvägar och karriärstöd var bland de frågor som kommenterades mest och där har fortsatta åtgärder initierats, såväl på universitetsnivå som på områdesnivå. Institutionerna har arbetat vidare med att hantera mer specifika kommentarer och förslag som rör dessa. En följd av KoF17 blev att den tidigare mycket stora och ämnesbreda Institutionen för teknikvetenskaper delades upp i tre institutioner med tydligare fokus kring energi, material respektive industriell teknik. Områdets arbetsordning har omarbetats och i detta arbete har resultaten från KoF17 haft betydande på-verkan. Under 2020 görs en extern uppföljning för att få en återkoppling kring hur området hanterat resultatet av KoF17.