• No results found

Många andra institutionsförändringar har sett dagens ljus, några exempel kan ges. En viktig sådan är en fastare organisation för socionomutbild-ningen vid Sociologiska institutionen. Efter att utbildsocionomutbild-ningen fått återkom-mande kritik skapade fakulteten 2018 ett särskilt Centrum för socialt ar-bete (CESAR), med förstärkning både i forskning, forskarutbildning och i grundutbildning, ett initiativ som fått mycket positivt gensvar. Den kraftigt översökta utbildningen skall enligt planerna, om resurserna kommer, också ta över motsvarande utbildning på Campus Gotland, vilken nu bedrivs som beställd utbildning med Juridiska institutionen som garant. En särskild sats-ning från Samhällsvetenskapliga fakulteten som också burit frukt är deras ansträngningar att stärka Institutionen för informatik och media, liksom genomlysningen av Psykologiska institutionen. Omlokaliseringar har också genomförts under perioden. Mest dramatisk, och med stora positiva effekter för hela universitetet, var omlokaliseringen av den bygg- och bostadsforsk-ning som universitetet bedrev i Gävle till Uppsala och kvarteret Munken.

Detta genomfördes under periodens inledning. Institutet för bostads- och urbanforskning har framgångsrikt utvecklat forskningen och också blivit en viktig samverkansaktör i det omgivande samhället. Kostvetenskapen hade då redan flyttat från Trädgårdsgatan och upp till Biomedicinskt centrum.

En likartad resa företog Psykologiska institutionen som 2010 satte ner bopålarna i Blåsenhus. Det stora byggprojektet under 2010-talet har varit uppförandet av den både spektakulära och mycket funktionella Humanis-tiska teatern, som har kommit att bli en viktig samlingsplats för hela uni-versitetet och vars tillkomst skildras av Margaretha Fahlgren på annan plats i denna skrift.

Samgåendet med Högskolan på Gotland har inneburit stora ansträng-ningar för några institutioner, vilka har arbetat hårt för att sammanfoga sin verksamhet i Uppsala med verksamhet på Gotland. Vissa ämnen har haft stora svårigheter med studentrekryteringen. Som en del av omstruk-tureringen avvecklades grundutbildningen i historia på Gotland. För andra går det dock utmärkt, till exempel har juridik etablerat ett introduktionsår, media och kommunikation förstärkts kraftigt, medan arkeologi fortsatt

128

TORSTEN SVENSSON

Humanistiska teatern i Engelska parken, epokens stora byggnadsprojekt inom detta vetenskaps­

område, har blivit en samlingspunkt för hela universitetet.

129

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP

utgör en av de starkaste miljöerna. Framför allt skall speldesign lyftas fram.

Verksamheten har utvecklats och expanderat kraftigt under de senaste åren.

Inom speldesign inrättades de första internationella utbildningsprogram-men på kandidatnivå vid universitetet.

Flera olika centra har sett dagens ljus eller har förstärkts. Bland dessa finns Hugo Valentin-centrum, vilket med sin nya placering vid Historiska institutionen har fått ny energi. Forum för Afrikastudier, som vuxit kraf-tigt, har utvecklats väl, expanderat och fått en fastare struktur som ett cent-rum under Institutionen för kulturantropologi och etnologi med medel från områdesnämnden. Det skall fungera som en resurs för hela vetenskaps-området. En viktig satsning inom Historisk-filosofiska fakulteten har varit Forum för Digital Humaniora, vilket 2020 med stöd av området har om-vandlats till ett centrum och utgör basen för en stor infrastruktursatsning.

På samma sätt har Samhällsvetenskapliga fakulteten ökat den ekono-miska basen för Konfliktdatabasen (UCDP) och tillika fått ytterligare stöd från rektor. Två ”Centres of Excellence”, vilka under tio år fått sin grund-finansiering via Vetenskapsrådets Linnéstöd, har i och med 2020 gått vi-dare med finansiering från sina respektive fakulteter, men också med visst stöd från universitetsledningen. Det handlar i båda fallen om mångveten-skapliga satsningar. Teologiska fakulteten är värd för Centrum för mång-vetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS) och har funge-rat som boplats för projektet ”Impact of Religion” som nu avslutats. Det andra Linné stödda programmet, Uppsala

Center for Labor Studies (UCLS) sam-lar forskare från nationalekonomi, stats-kunskap och juridik, och med placering vid Nationalekonomiska institutionen, foku serar på olika aspekter av arbets-marknadens utveckling. Även här förs arbetet vidare med en mer

institutionali-serad verksamhet och med stöd från Samhällsvetenskapliga fakulteten. En likartad utveckling har Rysslandscentrum undergått, ett SFO vid samma fakultet (Strategiska forskningsområden sjösattes 2009 av regeringen).

Trots avsaknad av slutgiltigt beslut av regeringen om satsningens fortsätt-ning har nämnden ändå beslutat att omvandla verksamheten till ett mer fast mångvetenskapligt institutionsliknande forskningsinstitut, Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (IRES).

Många kurser och program tillhör de mest sökta i landet och ansva-riga arbetar hårt för att vidmakthålla den positionen. Ofta är förädling den bästa strategin, inte att uppfinna nya bokstavskombinationer.

Utbildnings-Logotypen för det Linnéstödda forsk­

ningsprojektetet Impact of Religion vid Teologiska fakulteteten.

130

TORSTEN SVENSSON

politiska reformer har fått stora effekter på hur utbildningen formerats. Den så kallade Bolognaprocessen, som slog igenom i och med högskolereformen 2007, innebar att en avancerad nivå infördes mellan grundutbildning och forskarutbildning. Flera, men långt ifrån alla, magisterprogram delades upp på en grundnivå följt av tvååriga masterprogram. Det har inneburit en kraf-tig internationalisering genom att flertalet masterutbildningar bedrivs på engelska. Vidare har det öppnat upp för att antalet betalande studenter från länder utanför Europa blivit fler. Många nya masterprogram har byggts upp, vilka binder samman flera discipliner: Språkvetarprogram, humaniora- program och politices master är några exempel.

Samtidigt ställer samhället nya krav och pekar ut områden där ny mark behöver brytas. Flera nya utbildningar har tillkommit under de senaste åren som svar på dessa uttryckta behov. Hit hör exempelvis juristernas ut-veckling av en utbildning för lantmäteri och kraftsamlingen på socionom- utbildningen inom samhällsvetenskap. Ett ökat behov av experter på hän-delseutvecklingen i Ryssland ledde till att de samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga fakulteterna startade två nya masterutbildningar med denna inriktning. Språkvetenskapliga fakulteten bedriver en fortsatt stark språkutbildning och slår vakt om sin unika bredd. Men också här svarade fakulteten upp mot de utmaningar som ställdes på samhället i samband med den stora flyktingvågen genom att starta förberedande kurser för att hjälpa nyanlända att ta steget in mot ordinarie utbildning.

Vetenskapsområdet – koordinator, konfliktlösare