När Eva Åkesson i januari 2012 tillträdde som rektor var debatten kring in-ternationaliseringsfrågor vid svenska universitet högaktuell. Studieavgifter för studenter utanför EU hade införts under 2011 och det första året hade antalet icke-europeiska studenter minskat med åttio procent. Parallellt med detta skedde en stark framryckning inom forskningssatsningar från en rad länder och universitet i låg- och medelinkomstländer världen över. Bety-delsen av medel från EU för forskning, utbildning och samarbete var starkt ökande. Bland universitet världen över fanns en framväxande insikt om att universitet, för att fortsätta vara relevanta i en allt mer globaliserad värld, på ett tydligt sätt måste prioritera internationalisering av utbildning, forskning och samverkan.
På sätt och vis kunde därmed sägas att tidpunkten var perfekt för en tillträdande rektor med ett stort internationellt engagemang som Eva Åkes-son. Det har under hennes tid vid lärosätet varit tydligt att internationali-sering är ett av de utvecklingsområden som har allra högsta prioritet. Frå-gor rörande förutsättningar för starkare internationella utbildnings- och forskningsmiljöer, hur universitetet attraherar internationella studenter och forskare, stärker sin påverkansroll gentemot EU samt hur samarbete med låg- och medelinkomstländer kan stärkas har alla drivits med stort enga-gemang. Framför allt har Eva Åkessons arbete präglats av en övertygelse om att ett framgångsrikt arbete med internationalisering inte är en ensidig process, utan något som kräver ett ömsesidigt gynnande samarbete med ett stort antal aktörer, såväl nationellt som internationellt.
Ett exempel på hur dessa frågor har aktualiserats under det gångna rektoratet är synen på de internationella nätverken. Uppsala universitet är sedan en lång tid tillbaka engagerat i en rad internationella universitetsnät-verk med ett antal olika syften och inriktningar. Med tanke på att det totala värdet av EU-projekt som universitetet deltog i uppgick till omkring femtio
178
GUSTAF CARS OCH ERIKA DABHILKAR
miljoner euro uppfattades det som problematiskt att universitetet saknade ordentliga påverkansmöjligheter på EU-nivå. Under hösten 2016 var därför rektor drivande i att Uppsala universitet, tillsammans med ett antal fram-stående europeiska universitet, grundade ”The Guild of Research Intensive Universities”. Genom denna har universitetet på senare år beretts helt nya möjligheter att vara med och påverka utformningen av EU:s ramprogram för samarbete inom både utbildning och forskning.
Eva Åkessons tid som rektor har präglats av en förståelse för att den historiska maktbalansen, med starka forskningscentra i huvudsak beläg-na i västvärlden, är under förändring. En rad nya geografiska områden är under snabb frammarsch inom forskning och utbildning med nya socio-ekonomiska faktorer. Där har Uppsala universitet spelat en roll för att stärka länder som fortfarande bygger upp sin infrastruktur inom forskning och utbildning, men också genom långsiktiga kontakter med dessa länder och
Rektor Eva Åkesson möter vid Makere University i Uganda sin dåvarande kollega där, Ddumba Ssentamu, i november 2013. Sittande vid bordet syns Makere Universitys nuvarande rektor Barnabas Nawangwe och Peter Sundin från International Science Programme (ISP) vid Uppsala universitet. Fotograf: Ulrica Ouline.
179
NÄTVERK OCH SAMARBETEN I EN GLOBALISERAD VÄRLD
regioner för att stärka samarbeten inom en rad områden. Två regioner kan fungera som illustrationer för det arbete vilket ägt rum under rektors led-ning: Södra Afrika samt ASEAN-regionen.
Under sina fyra engagerade år i Southern Africa-Nordic Centre’s ( SANORD:s) styrelse bidrog Eva Åkesson till utvecklandet och synlig-görandet av SANORD som ett forskarnätverk. Under sin tid som ordfö-rande i detsamma skapade hon en kultur präglad av aktiv medverkan samt ömsesidigt nyttogörande. I september 2016 kröntes detta engagemang med den SANORD-konferens som arrangerades i Uppsala, vilken samlade 125 deltagare från länder i Norden och södra Afrika.
Eva Åkessons har även varit pådrivande i de helt nya former för samar-beten mellan svenska universitet som initierades. Genom att gå samman i ett konsortium och samordna sina insatser gentemot ett land kunde svenska universitet tillsammans få ett betydligt större genomslag än om de hade
Rektor Eva Åkesson med den svenska ledningsgruppen för ”Korea–Sweden Excellence Seminar” 2015 på Hanyang University i Seoul, Sydkorea. Seminariet arrangerades som en del av The Swedish Academic Collaboration Forum och på bilden syns bland andra Sveriges dåvarande ambassadör i Sydkorea Lars Danielsson (längst till höger) och riksdagens talman Urban Ahlin (närmast till vänster om rektor). Fotograf: Ulrica Ouline.
180
GUSTAF CARS OCH ERIKA DABHILKAR
arbetat individuellt. Inom det STINT-finansierade samarbetet Swedish Academic Collaboration Forum (SACF 2015–17) genomfördes forsknings-seminarier med svenska och lokala forskare i Sydkorea, Kina, Indonesien, Brasilien och Singapore. Sex svenska universitet deltog i samarbetet ( Uppsala universitet, Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Linköpings universitet).
Samarbetet inom SACF ledde till nya bilaterala satsningar där svenska universitet gick samman för att stärka sina relationer med andra länder.
Mirai med fokus på Japan och Access med inriktning mot Chile är två exempel. Men det var framför allt i och med initieringen av South Africa –Sweden University Forum som Eva Åkessons engagemang kom att spela en avgörande roll. I samband med de avslutande seminarierna i SACF ge-nomfördes en rektorsresa till Sydafrika. På denna resa såddes ett frö och Eva Åkesson lanserade idéen för det projekt som senare skulle bli SASUF.
SASUF startade 2017 och byggde vidare på kontakter som bland annat byggts upp med Sydafrika inom SANORD och många års samarbete inom Erasmus Mundus. Projektet var redan från start det största i sitt slag med tjugonio partneruniversitet i Sverige och Sydafrika. Unikt med SASUF var att samarbetet finansierades från såväl Sverige (via STINT och de delta-gande universiteten) som från Sydafrika (via National Research Foundation och Department of Higher Education & Training). Intresset bland fors-kargrupper i båda länder växte mycket snabbt, och under den första forsk-nings- och innovationsveckan 2018 deltog över tusen forskare, studenter och universitetsrepresentanter. Fler universitet stod på kö för att få ansluta sig till initiativet och under hösten 2018 kom ytterligare åtta universitet med i projektet. Den tredje och avslutande forsknings- och innovationsveckan inom SASUF var planerad att genomföras i Uppsala i november 2020. På grund av den rådande covid-19-pandemin har den ställts om till digitalt for-mat, vilket möjliggör workshops och seminarier anpassade efter omständig-heterna. Som ett resultat av SASUF samarbetar forskargrupper från båda länder i över sjuttio samarbetsprojekt för att hitta lösningar på FN:s håll-barhetsmål inom Agenda 2030. Eva Åkesson har varit en nyckelfigur för framgången i samarbetet och var bland annat drivande i den gemensamma deklaration riktad till regeringarna i båda länderna som undertecknades 2019 av rektorer från samtliga trettiosju deltagande universitet.
Ett annat exempel på nya former av samarbeten internationellt är Upp-sala universitets representationskontor i Hanoi, Vietnam, vilket invigdes officiellt 2014. Kontoret har på ett unikt sätt skapat möjligheter att bedri-va ett fördjupat internationellt samarbete i ett land med stor potential.
Verksamheten har uppmärksammats i flera sammanhang, bland annat
181
NÄTVERK OCH SAMARBETEN I EN GLOBALISERAD VÄRLD
Rektor Eva Åkesson med studenterna Lutendo Vele från Sydafrika, Warinthorn Limpetchngam från Thailand och Francis Azalia Guerrero Velasquez från Honduras i samband med att de till
delades stipendier från Erasmus Mundusprogrammet vid stipendieceremonin för universitetets masterstudenter 2015. Till höger står Victoria Higuita Otero, studenternas kontaktperson vid Uppsala universitet.
182
GUSTAF CARS OCH ERIKA DABHILKAR
i internationaliseringsutredningens slutbetänkande. Uppsala universitet har genom kontoret i Vietnam utvecklat samarbeten inom forskning, utbildning och samverkan med såväl vietnamesiska lärosäten som andra relevanta aktörer i landet. Från starten har universitetet haft ett nära samarbete med och stöd av den svenska ambassaden i Hanoi. Möjlighe-terna att utveckla studentrekrytering, utbildnings- och forskningssam-arbete liksom fältstudier och praktikmöjligheter för svenska studenter är stora. Samtidigt är det av historiska och politiska skäl intressant att bredda svenska lärosätens kontaktytor i Sydostasien.
Mycket har hänt under de år som Eva Åkesson har varit rektor och uni-versitetet har tagit ett flertal viktiga steg för att bli ett i sanning interna-tionellt universitet. I ett utvecklingsprojekt åren kring 2014 utlyste rektor finansiering för att stimulera utvecklingen av nya utbildningsprogram för att stärka universitetets utbildningsutbud. Inför hösten 2020 har antalet av-giftsbetalande studenter inte bara uppnått, utan även passerat det antal som förelåg innan studieavgifterna infördes 2011.
Även på hemmaplan påverkades universitetet på ett markant sätt i en mer internationell riktning under Eva Åkessons tid som rektor. Universi-tetet utökade sitt engagemang inom EU-finansierade stipendieprojekt som riktade sig till studenter, forskare och personal utanför Europa. Vikten av ett globalt seminarierum, där studenter och lärare från olika delar av värl-den bidrar med perspektiv och erfarenheter, lyftes fram som en central del i arbetet med att höja kvaliteten på både undervisning och forskning. Via universitetets engagemang i det EU-finansierade programmet Erasmus Mundus gavs en möjlighet att komma till Uppsala för individer som aldrig annars hade haft ekonomiska förutsättningar för detta. Inom programmet tog universitetet emot 530 stipendiater från femtiosex olika länder världen över och betalade ut nästan hundra miljoner kronor i stipendiemedel. För de inkommande studenterna, forskarna och lärarna innebar stipendiet en möjlighet för livet. För upsaliensiska studenter, forskare och lärare, vilka fick studiekamrater och kolleger från länder som exempelvis Papua Nya Guinea, Bhutan, El Salvador, Tadjikistan och Gambia, förde programmet med sig en möjlighet att bygga upp nya nätverk samt inhämta nya perspektiv i såväl un-dervisning som forskning. Många av de stipendiater som tillbringade en tid vid universitetet har sedan hamnat på framstående positioner inom akademi, näringsliv eller politik. När Alma mater behöver lokala kontakter finns dessa vänner tillgängliga över hela världen.
Engagemanget för låg- och medelinkomstländer har fortsatt i det nya Eramusprogrammet (2014–20), där Uppsala universitet har blivit det
över-183
NÄTVERK OCH SAMARBETEN I EN GLOBALISERAD VÄRLD
lägset mest aktiva svenska universitetet inom delprogrammen i Erasmus+:
Mobilitet inom Europa, mobilitet utanför Europa samt kapacitetsupp-byggnadsprojekt. År 2019 tilldelade vidare Universitets- och högskolerådet Uppsala universitet utmärkelsen Årets Erasmus+-aktör för det strategiska arbetet med Erasmusprogrammet. En viktig bidragande orsak till utmär-kelsen är att universitetets ledning med Eva Åkesson i spetsen har fattat av-görande beslut som signalerat vikten av mobilitet. Ett stort antal studenter vid Uppsala universitet har därigenom fått möjlighet att tillbringa en del av sin studietid i ett annat land.
Betydelsen av samarbete kring de globala utmaningar som världen möter i dag, det må röra sig om klimat, flyktingar, virus eller antibiotikaresistens, är en tydlig utgångspunkt för alla internationella initiativ och nätverk som universitetet deltar i. Vårt lärosäte kan bidra med kunskapsutveckling, men nätverk och internationella partnerskap uppbyggda på tillit och ömsesidigt
Rektor Eva Åkesson på besök vid University of Pretoria, Sydafrika, för deltagande i den första ”South Africa – Sweden Research & Innovation Week” (SASUF) 2018. På bilden flankeras hon av Gustaf Cars, projektledare för SASUF, samt Setsipane Mokoduwe, University of Pretoria. Fotograf: Mathias Persson.
184
GUSTAF CARS OCH ERIKA DABHILKAR
nytto görande är helt avgörande för att kunna möta dessa utmaningar på ett konstruktivt sätt. När Eva Åkesson lämnar Uppsala står universitetet, tack vare de metoder och samarbeten som har utvecklats och tack vare det stora engagemang för internationalisering som rektor har visat, väl rustat för att fortsätta arbetet med att möta dessa utmaningar.
185