Tisdagskvällen under Almedalsveckan har blivit en alldeles särskilt fin tra-dition. Den 1 juli 2013, som var just en tisdag, höll vi en invigning som inte skämdes för sig, Hundratals inbjudna samlades på gården bakom Joda för en riktigt slagkraftig fest och vi etablerade redan då det särskilda känne-tecken som har kommit att få universitetets årliga tisdagsmingel att sticka ut från andra mingel under Almedalsveckan: Vi dansar – och vi dansar rejält.
De första åren inleddes oftast dansen av rektor, rektorsråd och prorektor.
Numera behöver inga sådana initiativ tas. I stället hinner bandet ”Snöröj”
knappt slå an de första ackorden förrän dansgolvet fylls. Jag minns särskilt minglet 2019. Regnet låg i luften. Tidigare år hade vi alltid haft tur med vädret. Festen hålls ju utomhus så det är litet av en risk. Himlen var mörk och vi hade laddat upp med extra parasoll. Röda mattan var utrullad. Rek-tor, prorekRek-tor, vicerektorer, universitetsdirektör och rektorsråd hälsade alla gäster välkomna med handskakning. Fortfarande var det uppehållsväder.
Rektor höll ett välkomsttal. Bufféborden intogs. Sedan öppnade sig himlen.
Gästerna trängde ihop sig under parasoll och partytält på ett sätt som skulle ha varit smått kriminellt i dessa coronatider. Sedan började bandet att spela och gästerna började dansa. Det blev trångt under partytältets tak att de dansande gästerna allt som oftast trängdes ut från takbeskyddet. Alla var till slut dyngsura, vi trotsade regnet genom att dansa i det. Minst trehundra gäster var mycket glada och mycket blöta. Kvällens absoluta höjdpunkt kom då rektor etablerade ”stage-diving” som en alldeles ny tradition bland alla dem som tillkommit sedan 1477.
Januari 2012
Den 11 december 2011 hade rektorerna för Uppsala universitet och Hög-skolan på Gotland, Anders Hallberg och Jörgen Tholin, undertecknat en avsiktsförklaring om ett samgående och den innehöll följande vision: ”Det övergripande syftet är att skapa en unik profilering inom Uppsala universi-tet och en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig akademisk
verksam-192
OLLE JANSSON
het på Gotland, för att därigenom bidra till utvecklingen av Sverige som kunskaps nation”. Avsiktsförklaringen var resultatet av en gedigen process på högskolan. Utredningar, diskussioner, och olika arbetsgrupper hade un-der ett drygt år belyst för- och nackdelar med att överge statusen som själv-ständigt lärosäte för att i stället inkorporeras i ett annat befintligt sådant.
Även om måhända inte alla medarbetare på Gotland vurmade för en sådan utveckling hade alla fått göra sina röster hörda under processen. Högskolan stod fast i sitt beslut om att vilja gå samman med Uppsala universitet och avsikten var att ett formellt beslut om ett samgående skulle fattas under våren 2012. Vi på Gotland trodde nog att det bara var en formsak, även om universitetet skulle få en ny rektor precis under dessa dagar.
Den 1 januari 2012 tillträdde Eva Åkesson som rektor för Uppsala uni-versitet och vi fick snabbt lära oss att hon var en noggrann person som ville ha gedigna underlag för sina beslut. Samgåendet blev således ingen
Studenter i sommargrönskan vid Uppsala universitet – Campus Gotland.
193
CAMPUS GOTLAND
formsak. Jag minns att Jörgen Tholin såg litet orolig ut efter att ha haft ett första möte med rektor gällande frågan om ett samgående. Hon gjorde
”halv halt” och beslöt att en risk- och konsekvensanalys skulle genomföras för att frambringa kompletterande underlag. Hon ställde frågor till univer-sitetets institutioner och fakulteter. Vi på Gotland satt på helspänn och var allt litet nervösa inför vad den nya rektorn skulle komma fram till. Efter noggrant övervägande meddelade emellertid Eva Åkesson att hon ville gå vidare i processen med att skapa Uppsala universitet – Campus Gotland. Vi kunde andas ut.
Våren 2020
I början av 2020 samlades som vanligt universitetets ledningsgrupp på Campus Gotland. Jag presenterade ”siffrorna” för 2019 samt prognoser för framtiden. Det var en presentation som skilde sig markant från den jag tidigare beskrev att jag och Therese Iveby Gardell hade svarat för 2015. Vid ingången av 2020 kunde vi konstatera att samgåendet hade blivit mycket framgångsrikt. Några siffror belyser detta:
• Från 2012 till 2019 har vi ökat antalet helårsstudenter på campus från cirka 750 till 1 250. Målet om 1 500 helårsstudenter på campus är beräknat att uppnås 2021.
• Från 2012 till 2019 har universitetet fördubblat det öronmärkta forsk-ningsanslaget från cirka tjugo till omkring fyrtio miljoner kronor.
• Från 2012 till 2019 har vi ökat andelen disputerade lärare från cirka femtio till sextiofem procent.
• Från 2012 till 2019 har vi ökat antalet internationella studenter från cirka femtio till tvåhundrafemtio.
• Vi har startat ett femtontal nya utbildningsprogram, av vilka några tillhör Uppsala universitets första internationella kandidatprogram.
• Vi har utvecklat ett nära och givande samarbete med Region Got-land som har stadfästs i ett strategiskt partnerskapsavtal.
Förvisso finns ännu mycket kvar att utveckla på Campus Gotland. Samti-digt får detta inte hindra oss från att känna glädje över allt som hittills har åstadkommits. Eva Åkesson har all anledning av att känna stolthet över den utveckling som skett på Gotland under hennes ledarskap. Rektor har därtill utvecklat en i mina ögon fin relation till medarbetarna på Campus Gotland genom sin kontinuerliga närvaro på ön. Personalmöten, julfester, Almedalsveckan, konferenser och andra mer vardagliga arrangemang har
194
OLLE JANSSON
hon bevistat och det har gjort ett starkt intryck. ”Jag kommer att sakna henne” är en replik som jag har hört yttras många gånger under våren 2020.
För egen del är jag djupt tacksam över att ha fått arbeta i nära samarbete med Eva Åkesson. Hon har en chosefri direkthet i sin personlighet och i sitt ledarskap, som har tilltalat mig. Hon vill få saker gjorda och hon har aldrig flytt sitt ansvar. Sådant gör intryck och sådant ger resultat.
195