Det är i detta läge vi skall uppmärksamma rektor Åkessons skickliga fot-arbete. I december 2016 lade hon fram ett förslag i konsistoriet – fortfarande under ledning av Carola Lemne – om att det skulle uppdra åt rektor att jämte den årliga revideringen av arbetsordningen genomföra en översyn av arbetsordningen, och låta rektor besluta om formerna och direktiv för en sådan översyn.19 Konsistoriet beslöt i enlighet med förslaget. Vi skall här komma ihåg att en översyn av en arbetsordning handlar om en balansgång, eftersom exempelvis den instans som har att besluta om en reviderad ver-sion (nämligen konsistoriet) i ett sådant arbete riskerar att förlora inflytande i vissa beslut, eller åtminstone hamna i en situation av självbindning där
101
UNIVERSITETETS NYA ARBETSORDNING
vissa processer som konsistoriet rent formellt äger inte lika lätt kan föränd-ras. Om någon sådan diskussion eller medvetenhet fanns i konsistoriet när Åkesson gavs i uppdrag att se över arbetsordningen kan jag inte uttala mig om. Vi kan bara här konstatera att stenen var satt i rullning.
En dryg månad senare fattade Åkesson beslut om att tillsätta en utred-ningsgrupp som skulle genomföra denna översyn av arbetsordningen och ta fram förslag på eventuella revideringar. Utredningsarbetet leddes av pro-fessor emerita Lena Marcusson, och i gruppen ingick två lärare från varje vetenskapsområde och två representanter för studenterna.20 Detta och kom-mande utredningsarbete förtjänar egen analys, men för denna diskussion nöjer vi oss med att konstatera att utredningsgruppen lämnade sin slutrap-port i oktober 2017. Rapslutrap-porten innehöll en rad förslag på revideringar av den befintliga arbetsordningen. Ett i sammanhanget viktigt förslag var kodifie-ringen av rektorstillsättningsprocessen. Här återfanns även flera andra delar av vikt för att skapa stabilitet vad beträffar universitetets organisation och arbetssätt, exempelvis att arbetsordningen skulle förses med ett inledande avsnitt som beskriver kärnvärden för universitetet och som bland annat tar upp autonomi, det fria kunskapssökandet, det kollegiala styret och
studen-Utredningsgruppens ordförande Lena Marcusson (till vänster) i samband med att slutrapporten om arbetsordningen lämnades i slutet av 2017. Till höger syns dåvarande universitetsdirektören Katarina Bjelke.
102
SHIRIN AHLBÄCK ÖBERG
ters roll. Vidare föreslogs att ett ”konstitutionellt skydd” skulle införas med syfte att säkerställa att konsistoriet skulle få god tid på sig vid beslut som rörde vissa centrala paragrafer i arbetsordningen. Innebörden av det konsti-tutionella skyddet var att det skulle krävas två likalydande beslut tagna med sex månaders mellanrum för att ändra viktiga delar (till exempel de som har med den kollegiala organisationen att göra).
Viktigt att notera är att under utredningsgruppens arbete gick konsis-toriets mandatperiod ut, och nya externa och interna ledamöter tog plats i konsistoriet och, inte minst, byttes konsistoriets ordförande ut. Carola Lemne fick således lämna ordförande-posten och efterträddes av professor Gudmund Hernes. Förutom de ini-tiativ som Eva Åkesson hade tagit för att säkerställa en ny arbetsordning för universitetet var, menar jag, bytet av ordförande avgörande för att konsi-storiet slutligen skulle godkänna en bearbetad version av utredningsgrup-pens förslag.
När utredningsgruppens slutrap-port under höstterminen 2017 presen-terades för ett i stora delar nytt kon-sistorium, där flera ledamöter således inte hade varit med under den kris som jag nu har beskrivit, beslöts att en mindre arbetsgrupp skulle vidare-utveckla utredningsgruppens förslag.
Arbetsgruppen skulle i olika omgångar presentera dem för konsistoriet och sedan skicka ut dem på remiss inom universitetet. Därefter skulle slutligt beslut fattas i konsistoriet.21 Denna arbetsgrupp leddes av Gudmund Her-nes, som också han såg ett värde av en arbetsordning där formella och legi-tima krav på beslutsprocesser och mandat balanserades. Övriga ledamöter var rektor Eva Åkesson, vice ordförande Gunnar Svedberg, lärarsupplean-ten Shirin Ahlbäck Öberg samt studeranderepresentanlärarsupplean-ten Rozbe Bozorgi.
Den 19 september 2018 beslöt konsistoriet att skicka ut det första av ar-betsgruppens förslag på internremiss.22 Förslaget rörde främst processen att ta fram förslag på rektor och utse prorektor, vilket tidigare inte har reglerats i arbetsordningen. Viktiga utgångspunkter i detta arbete var att processen skulle vara väl förankrad inom universitetet, öppen och transparent. För-slaget rörde även mandatperioder för akademiska ledare. Med beaktande
Gudmund Hernes, konsistoriets ordförande 2017–20, var djupt engagerad i arbetet med universitetets nya arbetsordning.
103
UNIVERSITETETS NYA ARBETSORDNING
av inkomna remissvar togs ett omarbetat förslag fram, vilket sedermera an-togs av konsistoriet i februari 2019.23 De förslag till revideringar i övriga delar tog arbetsgruppen därefter fram som förslag och de presenterades i en andra delremiss som, efter beslut i konsistoriet, skickades ut på en andra internremiss.24 Jag skall inte här gå in på alla detaljer som behandlades i denna del och den diskussion som kom att uppstå angående vilken instans inom Humsam-området som skulle ha kvalitetsansvaret för verksamheten med mera. Låt mig bara konstatera att med konsistoriets andra beslut an-togs en helt reviderad arbetsordning, vilken på många punkter är unik i högskolevärlden.25 Bara det faktum att den kollegiala beslutsstrukturen blev stadfäst i detta dokument är i dagens linjestyrda högskoleväsende unikt.
Ytterligare en ovanlig detalj är införandet av ett ”konstitutionellt skydd” för vissa centrala organisatoriska aspekter av universitetsorganisationen samt för de kärnvärden som anslås inledningsvis. Tydliggörandet av hur en rek-torstillsättningsprocess skall se ut lokalt är också ett uttryck för självbind-ning och bör ses som en direkt reaktion mot oförankrade och plötsliga för-slag i syfte att ändra befintliga procedurer.
Föreliggande redogörelse kan ge intryck av att arbetet med att revidera universitetets arbetsordning har varit helt konfliktfritt. Så är det naturligt-vis inte. Vid varje konstitutionsbyggande återfinns vinnare och förlorare, och det finns alltid frågor som för dagen förblir olösta (eventuellt tills nästa kris uppstår). En sådan fråga rör den akademiska senatens framtid, där ut-redningsgruppen föreslog att den nuvarande senaten skulle läggas ned och ersättas av en ny, och från rektor fristående, vilken också skulle tjäna som permanent hörandeförsamling. Detta förslag gick aldrig igenom; lösningen blev att en permanent hörandeförsamling (universitetskollegiet) inrättades vid sidan om den redan existerande akademiska senaten. Vidare förlorade de fackliga organisationerna sin roll som representanter för ”övriga anställ-da” i hörandeförsamlingen. Numera utser gruppen övriga anställda inom universitetet, det vill säga de som inte har läraranställning, sina egna re-presentanter (men personalorganisationerna har närvaro- och yttranderätt i hörandeförsamlingen).
Min ambition med föreliggande bidrag har emellertid primärt varit att visa på Eva Åkessons betydelse för att Uppsala universitet nu har en ar-betsordning som värnar akademiska värden, och som hon har lyckats föra i hamn efter att själv ha erfarit vad avsaknaden av tydliga spelregler kan innebära. Det kan förmodas att hennes vunna insikter om vikten av att kodifiera centrala processer har haft stor betydelse för att denna nya, mer omfattande, arbetsordning till slut kom till stånd. Att skaffa sig mandat för att göra denna översyn i en situation där den som höll i ordförandeklubban
104
SHIRIN AHLBÄCK ÖBERG
kunde känna sig utmanad av en sådan revidering var skickligt. Det vore dock ett misstag att tro att arbetsordningens huvudfokus rör procedurer för rektorstillsättningar. Min förståelse av arbetet med att revidera arbets-ordningen är att denna enskilda process blev en ögonöppnare för universi-tetsledningen och att betydelsen av att reglera universitetets organisation, inklusive flera centrala arbets- och beslutsprocesser, blottlades i och med detta. Rektor Eva Åkesson har genom införandet av denna arbetsordning gjort en viktig insats för Uppsala universitet som vi kommer att ha stor nytta av i framtiden.
Noter
1 ”Arbetsordning för Uppsala universitet”, fastställd av konsistoriet 12 december 2019 och gällande från 1 januari 2020, dnr UFV 2017/95.
2 ”Rapport om översyn av Uppsala universitets arbetsordning”, Utredningsgruppens slutrapport, 6/10 2017, dnr 2017/95.
3 Proposition 2009/10:149, ”En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor”.
4 Shirin Ahlbäck Öberg och Elin Sundberg, ”Avkollegialiseringen av den svenska högskolan”, Det hotade universitetet, eds. Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Sten Widmalm (2016), s. 45–69.
5 Beslut om översynen Självständigt lärosäte – direktiv till fördjupad utredning av organisation och ansvarsförhållanden vid Uppsala universitet (UFV 2010/1843).
6 Upsala Nya Tidning, 25/9 2011.
7 I gruppen som anordnade detta seminarium, Samverkansgruppen för god forskningsmiljö (GFM), vid Statsvetenskapliga institutionen ingick bland andra jag själv. Resultatet av detta seminarium kom sedermera att bli boken Det hotade universitetet (2016).
8 ”Ledningsrådet i Tartu och Tallinn”, Rektorsbloggen.uu.se, 29/9 2016. Det skall påpekas att texten inte explicit är undertecknad med Eva Åkessons namn, och eftersom både rektor och prorektor skriver på bloggen kan jag inte med hundraprocentig säkerhet säga att detta är hennes formuleringar. Men eftersom jag hört exakt samma synpunkt formulerad av Eva Åkesson vid ett konsistoriemöte i november 2017 finner jag det högst sannolikt att hon även stod för den text som jag just citerat.
9 Jon Elster, ”Emotions in Constitution-Making: The 2016 Johan Skytte Prize Lecture”. Scandinavian Political Studies 2017, 40(2), 133–156.
10 Uppsala universitets Konsistoriums internat, Strategidiskussioner dag 1, 14/11 2017, undertecknad var närvarande som lärarsuppleant i konsistoriet.
11 Carola Lemne, ”Former för rekrytering av rektor och utseende av prorektor från 20180101”, PM, 15/9 2016, dnr UFV 2016/1636.
12 ”Minska anställdas inflytande över rektorstillsättningar”, debattartikel i Dagens Nyheter 18/9 2016 av Näringslivets forskningsberedning: Håkan Mogren, ordförande, tidigare vd Astra, Jan-Olof Jacke, VD AstraZeneca Sverige,
105
UNIVERSITETETS NYA ARBETSORDNING
Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola, Lena Olving, VD Mycronic, Maria Strømme, professor i nanoteknologi och vice preses IVA, Johan Söderström, VD ABB Sverige.
13 Se Anders Jonsson, ”Universitetens fiende nummer ett?”, Fokus 14/10 2016.
14 Eva Åkesson, brev till konsistoriet 16/10 2016, dnr UFV 2016/1636.
15 Se till exempel Lotta Engzell-Larssons ledare ”Universitet ska inte styras som företag”, Dagens Industri 14/10 2016 och Maria Schottenius’ krönika ”Svenskt Näringsliv vill vända upp och ned på Uppsala universitet”, Dagens Nyheter, 9/10 2016.
16 Jag var en av de forskare som skrev under denna debattartikel.
17 Båda skrivelser återfinns i Uppsala universitets diarium, dnr UFV 2016/1636.
18 Konsistoriets protokoll 27/10 2016, § 77b.
19 Konsistoriets protokoll 14/12 2016, § 89b.
20 ”Former för översyn av Arbetsordning för Uppsala universitet”, beslut av rektor 31/1 2017, dnr UFV 2017/95. Jag var en av lärarrepresentanterna för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap.
21 Konsistoriets protokoll 15/11 2017, § 96.
22 Konsistoriets protokoll 19/9 2018, § 57.
23 Konsistoriets protokoll 20/2 2019, § 18.
24 Konsistoriets protokoll 25/4 2019, § 32.
25 Konsistoriets protokoll 12/12 2019, § 94.
107