som utemiljö.
AKAdEmiSKA
SjUKHUSET
Landstinget i
Uppsala län
Akademiska sjukhuse t ligger cen tr alt i Uppsala på e tt omr åde som till yt an mo ts var ar cirka 2 0 st adskv art er .tret t on s amverk ansprojekt AK A d E mi SK A S j UKHUSET – L AN d S T iNGET i U pp S AL A L ä N
ETT OmRÅdE i STäNdiG FÖRVANdLiNG
Akademiska sjukhuset är centralt beläget i Uppsala och en del av det institutionsstråk som sträcker sig från Uppsala universitets byggnader i norr till Lantbruksuniversitetet i söder. Direkt i anslutning till området finns bland annat Uppsala slott, Stadsparken och Studenternas IP. Dagens sjukhusområde motsvarar i storlek stadens centrum, eller ungefär 20 stadskvarter. Sjukhusområdet rymmer en rik kulturhistoria med bland annat byggnader och platsspecifika konstnärliga gestaltningar som i flera fall samspelar med arkitekturen.
I mitten av 1800-talet uppfördes den första sjukhusbygg- naden, byggd efter dåtidens antika ideal och omgiven av en barockpark vars gångar och planteringar bildade ett centralper- spektiv med sjukhusets entré som mittpunkt. Sjukhusområdet har byggts ut i etapper under 1900-talet i enlighet med respektive tids vårdideologi och arkitektoniska ideal. Byggnader, trädgårdar,
planteringar och konst utfördes ofta av för tiden välkända namn. »Framtidens Akademiska« är en miljardsatsning på ny- och ombyggnation med en tidsplan bortom år 2020. Som grund för denna satsning har Landstinget i Uppsala län tagit fram en fastig- hetsutvecklingsplan. Våren 2011 uppmärksammades behovet av att komplettera gällande fastighetsutvecklingsplan med ett övergripande gestaltningsprogram som borgar för att kommande investeringar också främjar en god arkitektonisk, konstnärlig och kulturhistorisk utveckling som ger en positiv upplevelse av att arbeta, vårdas och vistas på området. Idag upplevs sjukhusområdet som otydligt och fragmenterat med oklara samband, vilket gör det svårt att orientera sig.
ViSiONEN KRiNG EN LäKANdE miLjÖ
Ett starkt motiv för att ta fram ett gestaltningsprogram är att samtida forskning har visat att en trygg och harmoniskt utformad miljö har positiv inverkan på läkningsprocessen och bidrar till minskad stress för både sjukhuspersonal och patienter. Visionen för gestaltningsprojektet har därför varit att skapa en läkande miljö även där inte själva vården bedrivs. Man vill också länka sjukhusområdet på ett bättre sätt till den omgivande staden och skapa en miljö som speglar den avancerade vård som bedrivs.
Programmet ska konceptuellt och konkret utgöra ett stöd för Landstinget i Uppsala län i alla frågor kring gestaltning i planering och projektering av förändringar inom sjukhusområdet. Genom att identifiera exempelvis sambanden med den omgivande staden, människors möjligheter att träffas och röra sig i området, skyltning, byggnaders identitet samt entréers synlighet ska pro- grammet övergripande ge vägledning och stöd i framtida ny- och ombyggnadsprojekt. Detta berör bland andra byggprojekt ledare, arkitekter, tekniska konsulter och konstnärer som anlitas, men även beslutsfattare och andra som har betydelse för den slutliga utformningen. Genom att implementera gestaltnings programmet i landstingets organisation för upphandling, projekt ering och byggande – och konsekvent använda dess principer vid såväl små som stora projekt – ökar möjligheten till en helhets syn på områdets utveckling och skapandet av en läkande miljö.
SAmVERKAN i STOR SKALA
De första tankarna kring samverkan formulerades 2011 av Åke Forsgren, projektledare för offentlig konst på Kultur i länet, Lands- tinget i Uppsala län, och Thord Hägg, förvaltningsdirektör på Landstingsservice och huvudansvarig för den långsiktiga fastighets- utvecklingsplanen. Mot bakgrund av de mångmiljardinvesteringar Från 1800-talets klassicistiska solitärbyggnad med omgivande sjukhuspark har Akademiska sjukhuset
tret t on s amverk ansprojekt AK A d E mi SK A S j UKHUSET – L AN d S T iNGET i U pp S AL A L ä N
Teknik, ekonomi och funktion har under senare år i allt högre grad fått styra utformningen av områdets utemiljöer.
tret t on s amverk ansprojekt AK A d E mi SK A S j UKHUSET – L AN d S T iNGET i U pp S AL A L ä N
som ska göras framstod det som nödvändigt att utveckla kunskap kring hur arkitektoniska, konstnärliga och kulturhistoriska värden kan ges samma utrymme vid utvecklingen av sjukhusom- rådet som de dominerande begreppen i fastighetsutvecklingsplanen: ekonomi, teknik och funktion. I dialog med Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitektur- och design- centrum utformades grunderna för ett gestaltningsprojekt som skulle involvera en mängd olika yrkesgrupper inom Landstinget i Uppsala län, men också andra organisationer i länet och kommunen, privata konsulter, patienter, landstingspolitiker, sjukhuspersonal och invånare i Uppsala. Idén om en storskalig samverkan för ett gestaltningsprogram växte stegvis fram.
ORGANiSATiONEN AV ARBETET
Det stod tidigt klart att det skulle komma att ställas höga krav på processledning för att samla alla parter kring gestaltnings- programmet. Förutom alla specialister som behövde kopplas till programarbetet, skedde en stegvis parallell implementering genom att involvera de femtiotal projektledare som ansvarar för att koordinera pågående projekterings- och byggprojekt. För
närvarande pågår drygt 200 projekt. Statens konstråds konsult, arkitekten Örjan Wikforss, spelade en viktig roll när det kom till att organisera samverkansprojektet. Han skulle stödja projektet från tidig organisationsfas till genomförande. Det handlade bland annat om att ge strategiska råd kring val av arkitektoniska, antikvariska och konstnärliga kompetenser som skulle ingå i pro- jektets arbetsgrupp samt val av arbets- och kommunikations- metoder som skulle bidra till idéutveckling, problemlösning och förankring av gestaltningsprogrammet.
Arbetet med att ta fram gestaltningsprogrammet har skett i en samverkansgrupp som utgjorts av en styrgrupp och en expert- grupp. Styrgruppen har bestått av intressenter från Landstings- service, Kultur i länet, Akademiska sjukhuset, Uppsala kommun, Uppsala universitet och Statens konstråd. Expertgruppen som varit den operativa arbetsgruppen har bestått av arkitekten Margaretha Nilsson och landskapsarkitekten Anders E. Johansson från White Arkitekter, bebyggelseantikvarien Per Lundgren från Uppsalamuseet, konstnären Marianne Jonsson och samråds ex- perten Suzanne de Laval från Arkitekturanalys Sthlm AB.
Styrgruppens sammansättning gjordes utifrån flera syften. Ett var att samla personer med chefsbefattningar inom lands- tinget för att förankra arbetsprocessen och ge en tyngd åt gestaltningsprogrammet i framtida projekt. Ett annat var att samla representanter från landstinget, kommunen och Uppsala
universitet för att ta in deras erfarenheter och synpunkter i arbetet i den större samverkansgruppen, men också för att för ankra arbetet i relation till deras verksamheter. Speciellt väsentligt har det varit att förankra arbetet gentemot kommunen för att under- lätta framtida kommunikation kring detaljplaner och lovgiv ning inom sjukhusområdet. Genom att förankra frågan om framtida gestaltning av området på ledningsnivå har den fått ett stort genomslag i både landstingets politiska ledning och dess förvalt- ningsorganisation, men också i Akademiska sjukhusets organis- ation, hos kommunen och universitetet.
Samverkansgruppen har samordnats av den externa projekt- ledaren Tony Corbell från Hifab. Möten har skett löpande under projekttiden dels i samverkansgruppen som helhet, dels i styr- gruppen respektive expertgruppen. En externt anlitad arkitekt, Margaretha Nilsson, har varit huvudansvarig för framtagandet av gestaltningsprogrammet. Stora delar av arbetet har dock skett gemensamt i expertgruppen där var och en bidragit med analyser, texter och olika typer av underlag. Gemensamt har alla i gruppen steg för steg diskuterat och enats om vilka aspekter och grund- läggande principer som ska genomsyra gestaltningsprogrammet.
d elar a v den läkande ut emiljön best år a v k
onst och plan
teringar . Arne j ones skulp tur ala gest altning fr ån 1960 , S ten på st en (L axtr appan ), vid huvuden tr én till sjukhusomr åde t är e tt e xempel på hur k onst och landskap har in tegr er at s.
mETOdER FÖR KUNSKApS- UppByGGNAd OcH FÖRANKRiNG
För att utveckla en bred kunskap om – och förståelse för – hur gestaltning kan tolkas och tillämpas på Akademiska sjukhusets miljöer, och samtidigt bidra till förankring av arbetet och frågorna, har tre huvudmetoder kombinerats.
Under hösten 2012 har två workshopar, organiserade efter White Innovation Process, WIP, genomförts i samverkansgruppen. De har bidragit till en analys av områdets kvaliteter, grundläggande problem samt möjliga och önskvärda lösningar från de olika part- ernas och kunskapsområdenas perspektiv. Metoden i sig syftar till att underlätta hantering av multidisciplinära problemställningar i projekt, skapa gemensamma målbilder och ena organisationen kring vilka resultat som eftersträvas.
Gåtur är en metod där deltagarna tillsammans går enligt en
att sedan diskutera dessa med övriga deltagare. Metoden ger en bred kunskap om hur människor upplever platser. Grupper som deltagit är främst patienter, personal, studenter, skolbarn, sjukhus- värdar, projektledare, landstingspolitiker och medlemmar i projekt- organisationen – sammanlagt 150 personer. Gåturerna har varit viktiga för förståelsen av hur olika grupper upplever området och hur det används, vilka delar som upplevs som mer problematiska och vad man önskar. För personal och andra som dagligen eller regelbundet befinner sig i området innebar det för många en ögon öppnare för den fysiska miljön och de nuvarande bristerna i orienterbarhet, entréer, avsaknad av sittplatser och liknande.
Öppet hus är en metod som ger möjlighet att presentera projektet och föra en dialog med en vidare målgrupp. Ett öppet hus, där såväl allmänhet, sjukhuspersonal och andra yrkes- grupper bjöds in, arrangerades under ett par dagar i slutet av
tret t on s amverk ansprojekt AK A d E mi SK A S j UKHUSET – L AN d S T iNGET i U pp S AL A L ä N
Utöver detta har två seminarier arrangerats – ett i projektets inledande fas och ett i dess avslutande. På dessa seminarier deltog samverkansgruppen, representanter för de fyra centrala myndig- heterna och projektets intressenter i form av politiker
(representanter för landstingsstyrelse och produktionsstyrelse), representanter från Akademiska sjukhusets ledningsgrupp och representanter från Uppsala kommun.
Dessutom har experterna utarbetat separata platsanalyser för bebyggelsestruktur och trafik, bebyggelseutvecklingen ur ett kulturhistoriskt perspektiv samt för befintlig konst. Dessa har presenterats i samverkansgruppen, vid öppet hus och i andra sammanhang. De finns också redovisade i gestaltningsprogrammet och har varit viktiga vid utarbetandet av gestaltningsprinciperna.
GESTALTNiNGSpROGRAmmET
Uppsala kommuns översiktsplan 2010 har fungerat som ramverk för gestaltningsprogrammets övergripande idéer om sjukhusom- rådets förhållande till den omgivande stadens karaktär, byggnader, parker och historiska arv. Estetiskt har gestaltningsprogrammet utgått från ledorden »vackert«, »funktionellt« och »hållbart«. Principerna har fungerat som vägledning för hur Landstingsservice ska ta hänsyn till byggnaders och platsers placering, form, skala, kulör och material vid ny- och ombyggnation. Programmet beskriver i text och bild sjukhusområdets yttre miljö och visar kon- kret på fruktbara förhållningssätt och inriktningar för kommande förändringar och omvandlingar. Landstingsservice har ambitionen att kontinuerligt utveckla programmet och komplettera det med bilagor av olika slag som kan komma att bli aktuella, exempelvis belysnings- och skyltprogram.
En grund för projektet har varit analysen av områdets kultur- historia, vilken kan indelas i fyra arkitektoniska epoker: Solitärsjuk- huset, Paviljongsjukhuset, Sjukhusstaden och Blocksjukhuset. Genom Upplandsmuseets medverkan har sjukhusets utvecklings- linje synliggjorts och varit en grund att utgå från i arbetet med gestaltningsprogrammet. Inom Akademiska sjukhusets område finns ett stort antal konstnärliga gestaltningar. Genom att en konstnär har varit delaktig i arbetsgruppen har sjukhusets rika samling av konst och dess betydelse för personalens, patienternas och besökarnas upplevelse av sjukhuset synliggjorts. En
inventering av samtliga befintliga konstverk har gjorts för att dra upp riktlinjer för hur dessa ska hanteras i framtida fastighets- utveckling. Även samverkan mellan konstenheten på Kultur i länet och Landstingsservice har beskrivits för att öka möjligheterna att föra in konstnärer i programskeden och skapa en nära samverkan med arkitekter och projektledare.
Landstinget i Uppsala län har organiserat en storskalig och komplex samverkan för gestaltning av Akademiska sjukhusets framtida utemiljöer. Resultatet är ett gestaltningsprogram som ska användas i de hundratals planerings- och byggprojekt som ständigt pågår.
tret t on s amverk ansprojekt AK A d E mi SK A S j UKHUSET – L AN d S T iNGET i U pp S AL A L ä N AKAdEmiSKA SjUKHUSET Landstinget i Uppsala län
Gestaltningsprogram inför projektering och byggande av sjukhusmiljö
Akademiska sjukhuset i Uppsala TidSpLAN:
Maj 2012–juni 2013 SAmVERKANSpART/BESTäLLARE:
Landstinget i Uppsala län
pROjEKTLEdARE:
Tony Corbell (projektledare, Hifab)
STATENS KONSTRÅdS KONSULT: Örjan Wikforss
i pROjEKTET mEdVERKAdE OcKSÅ BLANd ANdRA: Björn Ragnarsson (tf sjukhuschef, Akademiska sjukhuset), Sonja Ekström Boström (chef
lokalplanering, Akademiska sjukhuset), Sören Hill (projektchef, Landstingsservice), Thord Hägg (förvaltningsdirektör, styrgrupp ordförande, Landstingsservice), Carina Bräck (sekreterare/ samordning, Landstingsservice), Calle Nathansson (kulturdirektör, Kultur i länet), Åke Forsgren (projektledare konst, Kultur i länet), Dan Thunman (kontoret för samhällsutveckling, Uppsala Kommun), Håkan Qvarnström (planarkitekt, Uppsala kommun), Karin Åkerblom (processledare, kontoret för samhällsutveckling, Uppsala Kommun), Lennart Ilke (byggnadschef, Uppsala universitet), Anders E. Johansson (landskapsarkitekt, White Arkitekter), Margaretha Nilsson (husarkitekt, White Arkitekter), Marianne Jonsson (konstkonsult), Per Lundgren (kulturmiljö, Upplandsmuseet), Suzanne de Laval (samrådskonsult, Arkitekturanalys Sthlm AB) impLEmENTERiNG AV
GESTALTNiNGSpROGRAmmET
Förankring av gestaltningsprogrammet har stegvis skett under projektets genomförande hos alla parter som direkt eller indirekt berörs av planering och byggande på området. Under gåturer, workshopar och informationstillfällen har programmets mål och syften gjorts tydliga för alla parter. För att alla som ansvarar för att planera, bygga och förvalta ska kunna implementera programmet har även två utbildningstillfällen genomförts med landstingets byggprojektledare och fastighetsförvaltare. Sammanlagt ett fyrtiotal personer har deltagit. Deltagarna har tillsammans med expertgruppen fått en heldagsutbildning i programmets innehåll och har utifrån sina erfarenheter fått diskutera hur det praktiskt ska implementeras. Vidare har hänvisningar till gestaltningspro- grammet skrivits in i Handbok för projektledning inom Landstings service – den manual som ska följas i samtliga projekt.
En fråga som har uppstått i samband med implementering är vem som framöver ska vara huvudansvarig för förvaltning och utveckling av programmet. Även behovet av en arkitekt eller gestaltningssamordnare för Akademiska sjukhuset har synlig- gjorts. En person med ett sammanhållande ansvar för gestaltning har under många år saknats, och nu diskuteras i vilken form gestaltningskompetens bäst kan tillföras organisationen för att säkerställa att gestaltningsprogrammet förvaltas och utvecklas i takt med att planering och ny- och ombyggnation kommer att ske. Det skulle ge en möjlighet för Landstingsservice att få kontroll över hur alla små och stora förändringar som löpande sker sammantaget kan bidra till att uppnå bättre offentliga utemiljöer. Utemiljöer som i sin tur förhoppningsvis resulterar i ökat välbefinnande för patienter, anställda och besökare. Landstings- service planerar att omgående inrätta en gestaltningssamordnare i organisationen.◆