tret t on s amverk ansprojekt HALL ONBERGEN O c H ÖR – SUN d B y BERGS S T A d HALLONBERGEN OcH ÖR
Sundbybergs stad gränsar till Stockholms kommun och väntas växa från 40 000 till 60 000 invånare till år 2020. Tolvhundra nya lägenheter, främst bostadsrätter, planeras i stadsdelarna Hallon- bergen och Ör. De två stadsdelarna gränsar till varandra och har rika naturområden som en gemensam tillgång.
Olof Palme kallade vid invigningen 1973 Hallonbergen för »den bästa bostadsmiljön i Sverige«. Området är en del av det så kallade miljonprogrammet och har omkring 4 000 lägenheter. Husen är placerade på en höjd i öppna kvarter. Genom området skär idag ett obebyggt stråk efter en tidigare kraftledningsgata. De första hyresgästerna flyttade in 1969 och merparten av lägenheterna är än idag hyresrätter som ägs av det kommunala bostadsbolaget Förvaltaren.
I Ör flyttade de första hyresgästerna in 1964. Det finns omkring 1 000 lägenheter i området och många av invånarna har bott där sedan det byggdes. Omkring 10 % av lägenheterna har idag omvandlats till bostadsrätter. Bostadshusen, som anses vara i stort behov av upprustning, ligger utspridda i ett kuperat skogs- landskap som är mycket uppskattat av de boende.
År 2005 antogs en fördjupad översiktsplan för Rissne, Hallon- bergen och Ör. Syftet var att koppla samman de tre områdena i högre grad, bland annat genom att bygga nya bostäder. Samma år tecknade Sundbybergs stad ett ramavtal med en byggherre- grupp omfattande sex privata byggföretag och det kommunala bostadsbolaget Förvaltaren. Avtalet innebar 2 800 nya lägen- heter, varav 2 000 skulle placeras i Hallonbergen och Ör. År 2009 beslutade kommunen att påbörja ett detaljplanearbete för Ör och delar av Hallonbergen. I planuppdraget betonades behovet av kontinuerlig information och dialog. I uppdraget ingick också att göra en analys av de sociala konsekvenserna
Stadsdelen Ör stod klar i början av 1960-talet, medan Hallonbergen invigdes år 1973 av statsminister Olof palme.
tret t on s amverk ansprojekt HALL ONBERGEN O c H ÖR – SUN d B y BERGS S T A d
EN ARENA FÖR NySKApANdE SAmVERKAN
På Marabouparkens konsthall genomförde konstnären Kerstin Bergendal år 2010 projektet PARK LEK bestående av sex samtal med en gradvis utvidgad krets av kommunens tjänstemän och politiker, som diskuterade parkens betydelse för medborgarnas gemenskap.
I Marabouparken träffades Kerstin Bergendal och stadsarki- tekt Karin Milles. Under ett par promenader i Hallonbergen och Ör växte idén om PARK LEK II fram för att använda konsten som katalysator i samrådsprocesserna. Som fristående konstnär har Kerstin Bergendal under många år utfört konstnärliga interventioner i samband med gestaltning av offentliga miljöer och nya urbana rum. Hennes metod vilar på lång tids närvaro och personliga samtal, ofta med hundratals boende och andra aktörer. Projektet har fått stöd av kommunens politiker och byggherregruppen.
pLATS FÖR pERSONLiGA SAmTAL i dET OFFENTLiGA RUmmET
I Hallonbergen och Ör har det under projektets gång funnits en oro bland boende att kommunen och byggherrarna ska strunta i deras synpunkter när det väl kommer till kritan. En intressant fråga är därför om konstnärliga interventioner kan användas som en metod för att vända på planeringens perspektiv. Ytterst handlar PARK LEK II om att stärka planeringens demokratiska grund och att öka medborgarnas inflytande på stadens utveckling genom att hundratals människors personliga erfarenheter, behov och drömmar används som grund för utformningen av stadsrummen.
Arkitekt Karin Milles har i egenskap av stadsarkitekt vid Sundby- bergs stad varit projektledare för PARK LEK II och säkrat projektets otraditionella »open end«-struktur samt kontaktytan till och medverkan av kommunens interna och externa
gestaltningskompetenser.
Kerstin Bergendals formella uppdrag som konstnär i detalj- planearbetet fokuserade på själva livet mellan byggnaderna. I praktiken bestod hennes uppdrag av upprättandet av en temporär men långvarig frizon. I denna kunde ett stort antal boende och andra lokala aktörer inte bara ta ställning till förslaget om den planerade förtätningen av Hallonbergen och Ör – de kunde också få assistans av olika gestaltnings- och konstruktionskompetenser för att utforma sina egna »mot förslag« eller komplettera stadens programförslag.
tret t on s amverk ansprojekt HALL ONBERGEN O c H ÖR – SUN d B y BERGS S T A d
av bostadsområdena. Detta ledde till att fler än vanligt kom med synpunkter vid samrådsmötet med allmänheten. Kritiken handlade främst om programförslagets idé att bebygga centrala och värdefulla delar av områdets orörda naturområden, samtidigt som problem i Hallonbergen och Ör ignorerades helt.
De boendes synpunkter gav kommunen ett incitament att ta ett omtag i processen. Man beslutade i december 2011 att, med stöd av byggherregruppen, avvakta med detaljplaneprocessen för att invänta resultaten från PARK LEK II. Under det följande halvåret förde Kerstin Bergendal djupgående samtal med 70 boende, mestadels i deras egna hem. Förutom boende talade hon med ytterligare 60 personer från polisen, lokala föreningar, fastighetsägare, politiker, tjänstemän, bibliotekspersonal och affärs- idkare. Personer vars synpunkter sällan eller aldrig efterfrågas i ett programsamråd. Av dessa samtal dokumenterades 46 stycken som korta videofilmer, vilka har offentliggjorts på www.parklek.com och på Youtube. Filmerna berör vitt skilda ämnen som exempelvis bostadsrättsomvandlingar som konflikthärdar i Ör, förbättringar av Hallonbergens centrum, hur nedläggningen av skolan påverkar barnen och hur stadsodlingar kan motverka segregation.
Nya nätverk och former av samverkan mellan människor, grupper och föreningar har uppstått efter det att samtalen public- erades. Med filmerna skapades en arena för subjektiva berättelser om att bo eller arbeta i områdena och om de mellanmänskliga relationer som präglar den enskildes vardag. Dessa berättelser har också synliggjort de strukturella problem som behöver lösas i planprocessen.
ETT VidGAT pERSpEKTiV pÅ GESTALTNiNG
Våren 2012 bjöds tidigare deltagare in till två stycken två dagar långa workshopar i Hallonbergen och Ör, genomförda av Kerstin Bergendal i samarbete med arkitekten Marie Cathrine Trabut Jørgensen, planeraren Peter Schultz Jørgensen och stadsarkitekt Karin Milles. Ytterligare cirka 70 personer anslöt sig här till samtalet. Kring en åtta kvadratmeter stor modell diskuterades gemensamt och i grupper vad som borde lämnas orört och vad som kunde bebyggas. Varje grupp fick assistans av en student från arkitekturutbildningen på KTH som »översatte« diskussioner till planskisser. Modellen kompletterades här löpande med förslag och en gemensam alternativ plan uppstod. Denna presenterades avslutningsvis av två externa konsulter – arkitekten Gustav Apell och landskapsarkitekten Johan Paju – som också bidrog till ett slutdokument om processen.
Ett centralt element i detta slutdokument var förslaget KONSTEN ATT GESTALTA EN
SAmRÅdSpROcESS
PARK LEK II startade i oktober 2011 med ett möte för politiker, tjänstemän och byggherrar. På stora affischer uppmanade konst- nären boende och andra att ta kontakt. Hon ville »se staden genom deras fönster«. Under några månader hösten 2011 bodde Kerstin Bergendal i Hallonbergen och upplevde livet i stadsdelarna under dygnets alla timmar. Under denna tid lärde hon också känna många ungdomar, föräldrar, ensamstående, pensionärer, förenings- medlemmar och företagare.
Under samma period inleddes det formella samrådet kring planprogrammet till detaljplanen. När samrådsprocessen mötte
inom ramen för detaljplanearbetet för Hallonbergen och Ör har Sundbybergs stad anlitat konstnären Kerstin Bergendal. med konstnärliga interventioner som metod har hon under lång tid fört personliga samtal med hundratals människor om vad de anser är viktigt att värna om och utveckla i de framtida bostadsområdena.
tret t on s amverk ansprojekt k ol umntitel
tret t on s amverk ansprojekt HALL ONBERGEN O c H ÖR – SUN d B y BERGS S T A d
istället använda marken till bostadsbyggande. På så sätt skulle de nya bostadshusen binda samman Hallonbergen och Ör samtidigt som södersluttningarna mot Lötsjön skulle kunna bevaras som obebyggda grönområden. I maj 2012 presenterades filmerna och modellen med det reviderade förslaget för kommunens tjänstemän, politiker samt för byggherregruppen. Under hösten 2012 kunde Marabouparkens publik se modellen och höra om PARK LEK II i utställningen Hembyg(g)d. Projektet fick stor uppmärksamhet i lokala och rikstäckande medier.
FRÅN pARK LEK ii TiLL pARK LEK pARLAmENT
Kommunen ansåg att det var viktigt att föra en fortsatt nära dialog med invånarna i Hallonbergen och Ör. De ville också hålla kvar tanken om ett lokalt samägarskap som utgångspunkt för planer- ingen av kommande förtätningar av stadsdelarna. Från år 2013 genomförs därför en tredje fas av PARK LEK. Denna fas har fått namnet PARK LEK PARLAMENT. Detta dels eftersom förtätnings- förslaget nu realiseras av Sundbybergs stad under ledning av Åsa Steen från stadsbyggnads- och miljöförvaltningen, dels för att staden och Kerstin Bergendal förverkligar denna tredje fas som en gemensamt definierad »experimentell bro« mellan konst- projektets utopiska dimension och stadsutvecklingsprojektets realistiska planering.
I PARK LEK PARLAMENT arbetar man på två olika plan. Det första planet är att föra de förslag som konstprojektet har utarbetat vidare till konkret planering, förankra en förändring av områdena lokalt och säkra lösningsmodeller som är specifika för stadsdelarna. I ett öppet hörn av köpcentret i Hallonbergen har man upprättat ett projektrum och här genomfört tre möten vardera med sex lokala fokusgrupper. Grupper bland annat för barn och ungdomars fritid, skolor och förskolor, bebyggelse, trafik och vägar samt seniorliv. Dessa grupper har utöver boende också inkluderat stadens gestaltningskompetenser gällande planering, arkitektur och lands kap samt byggherrar och externa konsulter. Kerstin Bergendal har koordinerat dessa samtal och utformat en rad konkluderande visualiseringar och koncept i sam arbete med arkitekt Marie Cathrine Trabut Jørgensen. Projektsekretariatet består av stadsplanerarna Lisa Brattström, Helena Dunberg och Nina Lindfors från Sundbybergs stad.
Det andra planet av arbetet med PARK LEK PARLAMENT innebär att man vill prova ett paradigmskifte i samhällsplaneringen. PARK LEK-projektet har pekat på behovet av att ersätta en planering med rent produktionsekonomiskt fokus med en modell där fokus istället ligger på levda erfaren heter och möjligheter på Kerstin Bergendal har fört djupgående samtal med boende och verksamma i området. Av dessa har ett
fyrtiotal publicerats som korta videofilmer på www.parklek.com.
i Hallonbergens centrum finns nu ett öppet projektrum där möten hålls och samtal förs inom projektets tredje fas pARK LEK pARLAmENT.
tret t on s amverk ansprojekt HALL ONBERGEN O c H ÖR – SUN d B y BERGS S T A d
tillväxt via en utveckling av området. Därför letar man brett under samtalen efter alla typer av möjligheter. Man värderar olika aktörers kunskap och inflytande lika, förväntar att de samarbetar och ger dem samma ansvar för utvecklingen. Man har inte kon- sensus som mål för processen. Det är politikerna som står för alla avgörande beslut – men just därför kan mer än en lösningsmodell läggas fram och diskuteras.
I en nyupprättad referensgrupp, HÖG (Hallonbergen och Ör-gruppen), ges dessutom alla fastighetsägare i stadsdelarna samt representanter för boende och ungdomar – med utgångspunkt i sin lokalkännedom, sin erfarenhet av bostadsområdena och sitt långsiktiga intresse för stadsdelarna – möjligheten att agera refer- ensgrupp för alla förslag från PARK LEK PARLAMENT som ska läggas fram för stadens politiker. Detta öppnar för en förkortad samrådsprocess.
Byggherregruppen – som består av det kommunala bostads- företaget Fastighets AB Förvaltaren, Riksbyggen, Folkhem, Veidekke, Skanska, JM och HSB – kommer att stå för genomför- andet av de förtätningsprojekt som processen genererar. Detta är i linje med vad den fördjupade översiktsplanen förutsätter och i enlighet med ramavtalet från 2005. Byggherregruppen deltar därför också aktivt i de fokusgrupper som rör den fysiska miljön. Härutöver deltar Fastighets AB Förvaltaren aktivt i PARK LEK:s lokala arbete i Hallonbergen och Ör, häribland vd Annett Sand, Urban Holm och Lena Boman.
All efterföljande gestaltning av närmiljö och bostadsrum utformas av professionell gestaltningskompetens och på sedvanligt sätt, men i linje med de planer som växer fram genom PARK LEK- processen. Sundbybergs stad utvärderar samtidigt internt erfarenheterna från processen ur ett jämställdhetsperspektiv och producerar under hösten 2013 en rad korta videofilmer där medarbetare svarar på PARK LEK:s filmer genom att berätta hur de ser på projektets metod och möjligheter.◆
HALLONBERGEN OcH ÖR Sundbybergs stad
Gestaltning i planskede av stadsmiljö TidSpERiOd:
Mars 2011–september 2012 SAmVERKANSpART/BESTäLLARE:
Sundbybergs stad pROjEKTLEdARE:
Karin Milles (stadsarkitekt, Sundbybergs stad) GESTALTNiNGSKOmpETENS:
Kerstin Bergendal (konstnär)
STATENS KONSTRÅdS KONSULT: Peter Hagdahl
i pROjEKTET mEdVERKAdE OcKSÅ BLANd ANdRA:
Elisabeth Ståhle (förvaltningschef, kultur- och fritids- förvaltningen, Sundbybergs stad), Göran Langer (förvaltningschef, stadsbyggnads- och miljöförvalt- ningen, Sundbybergs stad), Karin Sandstedt
(kulturassistent, Sundbybergs stad), Louise Schlyter (enhetschef Kultur, Sundbybergs stad), Yvonne Söderberg (trädgårdsmästare, Sundbybergs stad), Urban Holm (chef Fastighets-avdelningen, Fastighets AB Förvaltarens representant i byggherregruppen), Arne Olsson (VD, Folkhem) och Helena Selder (konst- intendent/curator, Marabouparken)