tret t on s amverk ansprojekt H + – HEL S iNGBORGS S T A d Om H+
H+ är en långsiktig och storskalig stadsomvandling av Helsing- borgs hamnområden och stadens centrala södra delar. Namnet är en referens till de tidigare stadsbyggnadsprojekten H55 och H99 med skillnaden att H+ inte har ett definitivt slutdatum. Området omfattar totalt cirka 1 000 000 kvadratmeter markyta och stads- byggnadsprocessen sträcker sig bortom år 2030.
VAR mEd OcH pÅVERKA SÖdRA HELSiNGBORGS FRAmTid
Att ge individer, föreningar och andra intressegrupper möjlighet att i praktiken uttrycka sina egna önskemål och visioner för områdets framtida utveckling är viktigt för Helsingborgs stad. Stadsom- vandlingen kommer att förändra stadslivet och de historiska sammanhangen i grunden – ett faktum som man är väl medveten
gentrifiering av de södra centrala stadsdelarna. Därför är gestalt- ningen av områdets framtida offentliga rum en viktig fråga.
Under parollen »Var med och påverka södra Helsingborgs fram tid« bjöd kommunen tidigt in stadens alla invånare i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+. Stadsbyggnadskontoret eftersträvade att utveckla en metod för open source-planering. Namnet är hämtat från dataindustrin där open source är ett samlingsbegrepp för programvaror där källkoden är fri, det vill säga tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Översatt till planprocessen blir open source en metod som bjuder in medborgarna att själva vara delaktiga i stadsbyggnadsprocessen för att få fram lösningar som utgår från deras egna behov. Att arbeta med konst i det offentliga rummet och med prototyper är en viktig del i planeringsmetoden, där man genom skapandet av frizoner kan prova sig fram.
OTRAdiTiONELLA SAmVERKANSpROcESSER
För att ytterligare vidga perspektiven på hur framtida offentliga miljöer kan gestaltas har kommunen sedan flera år tillbaka byggt upp en tvärsektoriell samverkansorganisation. Kompetenser som konstcuratorer, konstnärer, designer och musiker anlitas i plan- eringsarbetet och samverkar med arkitekter, ingenjörer, planer- are, landskapsarkitekter och antikvarier. De konstnärliga delarna är integrerade i stadsbyggnadsprojektet och kallas för Folkets hamn (tidigare Konst i H+). Genom att låta konsten verka socialt har nära dialoger skapats med en mängd olika grupper av invånare och föreningar. Jessica Segerlund, konstnärlig ledare för Folkets hamn, har tillsammans med arkitekten Kristoffer Nilsson – som liksom Segerlund är anställd på Stadsbyggnadskontoret – varit viktiga för att generera nytänkande i planeringsprocessen.
Helsingborgs stad tog tidigt kontakt med Statens konstråd som ett led i sitt arbete med att testa och utveckla idén om open source-planering. Inom ramen för Folkets hamn har man prövat att involvera konstnärer och designer i planeringsarbetet med delom- rådena Oceanpiren och Bredgatan. Detta har skett parallellt med kommunens arbete att ta fram nya detaljplaner för dessa områden.
OcEANpiREN OcH BREdGATAN
Oceanpirens hamnmiljö har höga kulturhistoriska värden och platsen präglas av storskaliga murade terminal- och magasinsbygg- nader, till stor del byggda av lokalproducerat Helsingborgstegel. Piren byggdes på 1920-talet för att kunna ta emot större last-
tret t on s amverk ansprojekt H + – HEL S iNGBORGS S T A d
Vissa terminaler och magasin kommer successivt att rivas för att frigöra markyta för byggande av nya bostadshus. Nära Oceanpiren finns flera välkända äldre byggnader som Helsingborgs socker- fabrik och Gummifabriken Tretorn, numera Ikeas huvudkontor respektive Campus Helsingborg, som är en del av Lunds universitet. Bredgatan är en del av visionen om ett blågrönt stråk, ett grön- skande vardagsrum mitt i staden, en central axel genom området för H+ som ska koppla samman stadsrummen både socialt och fysiskt. Genom att öppna upp dagvattensystemet ska nya gröna vattennära miljöer skapas som ska sträcka sig från stadens inre delar till Oceanpiren och havet.
GESTALTNiNG mEd RÖTTER i STAdENS HiSTORiA
Designgruppen Front har arbetat med frågan om hur material från de byggnader som ska rivas kan ges nya betydelser och funktioner i det framtida bostadsområdets offentliga miljöer. De har intress- erat sig för de speciella förutsättningar som finns i området och hur lokala material, gammalt hantverk, kunskap och historia kan återanvändas. Det handlar om att skapa nya offentliga platser som innehåller berättelser och spår från det Helsingborg som inom några år kommer att vara omgestaltat.
Intresset för stadens berättelser ligger i linje med kommunens ambition att värna om områdets kulturhistoriska immateriella värden. Fronts lösning handlar om att återanvända material från hamnmagasinen när dessa rivs. Som regel tas rivningsmaterial om hand av de företag som har entreprenad på rivningsarbeten och används som fyllnadsmassor vid bland annat väggbyggen. Front har synliggjort kvaliteten i magasinsbyggnadernas tegelfas-
Schönherr landscape och arkitektkontoret AdEpT:s visionsbild från H+-manualen (2010) för det framtida bo- stadsområdet Oceanhamnen.
tret t on s amverk ansprojekt H + – HEL S iNGBORGS S T A d
ader och pekat på möjligheten att låta materialet återuppstå i form av för platsen speciellt gestaltade sittbänkar, vindskydd och grillplatser. Det är ett ekonomiskt och tekniskt hållbart förslag som stärker platsens historiska samman hang. Front har även gjort ett förslag till hur grafiskt utformade »vägmarkeringar« kan användas som mönster för att förändra uppfattningen om det offentliga rummets ytor och tillhörighet. Förslagen har sammanställts i en manual som kan användas av Helsingborgs stad i arbetet med Oceanpiren.
ATT SE STAdEN mEd NyA ÖGON
I storskaliga stadsomvandlingar finns det som regel en stor risk att den mänskliga skalan går förlorad, att omvandlingen inte uppfyller människors behov av varierade rumsligheter och socialt dynamiska livsmiljöer. I området kring Bredgatan finns en rad skiftande verk- samheter – allt från småskalig industri och föreningsliv till bostäder och universitet.
För att få nya perspektiv på livet i området bjöd kommunen 2011–2012 in den brittiske konstnären Simon Starling. På plats kom han i kontakt med många olika människor och verksamheter. Där träffade han också Helsingborgs brevduveförening. Fören- ingen har ett antal duvslag och ett trettiotal medlemmar. Själva duv slagen ser inte mycket ut för världen, men här samlas medlem marna dagligen för att ge duvorna mat, vatten och träning. Brevduvesporten har en lång historia. Vid tävling transporteras duvorna till en avlägsen plats där de släpps för att sedan på kortast möjliga tid flyga tillbaka till sina duvslag.
För att få oss att se staden med nya ögon har Simon Starling riktat ljuset mot duvslagen. Tre av duvslagen, som hotades av omlokalisering, har flugits med helikopter till en av Oceanpirens lagerbyggnader och sänkts ned genom utskurna hål i byggnadens korrugerade plåttak. De till synes fallfärdiga duvslagen är ut- placerade på hamnmagasinets golv och upplysta av dagsljuset från de cirkelformade taköppningarna, som på en scen. Projektet har fått titeln Loft Lift. Det är både ett konstverk och ett försök att påverka de tankar som ligger bakom planeringsprocessen för H+.
I Loft Lift har duvslagen transformerats till konstverk som lekfullt kritiserar tankarna bakom Bredgatan och dess framtida offentliga rum. Det sätter också fokus på två platser i stadsom- vandlingen – brevduveföreningens område som riskerar att för- svinna och de hamnbyggnader som kommer rivas för att ge plats åt de framtida bostäderna. Frågan om vad som värdesätts i en rationellt styrd stadsomvandling hänger i luften. Hur ser egentligen den mänskliga skalan ut och vilka offentliga miljöer bidrar till en
tret t on s amverk ansprojekt k ol umntitel
Konstnären Simon Starling har i Loft Lift bokstavligen lyft fram den lokala brevduveföreningen som sedan länge varit verksam på området där den nya stadsdelen H+ planeras. Verket väcker frågor om hur stadens liv påverkas av storskalig stadsomvandling.
tret t on s amverk ansprojekt k ol umntitel
tret t on s amverk ansprojekt k ol umntitel
tret t on s amverk ansprojekt H + – HEL S iNGBORGS S T A d
EN FESTiVAL miTT i pLANpROcESSEN
Inom ramen för H+ har en rad publika arrangemang skett i hamn- området för att bjuda in allmänheten till det i vanliga fall stängda hamnområdet. Ett av dem var en festival med film, musik och konst runt Oceanpiren/Osloterminalen där besökarna både kunde se en utställning om planerna för H+ och temporära verk av flera konstnärer. Utanför terminalen fanns exempelvis designgruppen Fronts prototyper till grillplatser, bänkar och vindskydd som var fria att användas för att tillaga medhavd mat och som samtidigt fungerade som en mötesplats. Genom stora runda hål i lagerbygg- nadens korrugerade plåtväggar kunde besökarna kliva in och se duvslagen i Simon Starlings projekt Loft Lift. Festivalen var viktig för att aktivera området och ingick i open source-planer ingen. Genom att öppna området för allmänheten och ge människor möjlighet att bidra med sina tankar och idéer skapas förutsätt ningar
KONSTEN i dETALjpLANEpROcESSEN
År 2013 inledde Helsingborgs stad ett intensivt arbete med de två detaljplanerna för Oceanpiren och Bredgatan som ska vara klara 2014. Fokus ligger på att skapa en bra blandning mellan bostäder och kontor. I planeringen ingår också att gå från en storskalig hamnmiljö till en mer småskalig stadsmiljö med fokus på människan. Konstnärliga processer är en integrerad del av H+ och kommer att fortsätta prägla stadsbyggnadsprocessen i många år. Men vilken konkret påverkan dessa processer får för stadens framtida gestaltning kommer att visa sig när de första stadsdelarna börjar byggas om några år.◆
designgruppen Front har tagit fram en manual och prototyper för offentliga utemöbler, vilka är tänkta att muras i återanvänt tegel från hamnmagasinen som till stora delar kommer att rivas.
tret t on s amverk ansprojekt k ol umntitel
tret t on s amverk ansprojekt H + – HEL S iNGBORGS S T A d H+ Helsingborgs stad
Gestaltning i planskede av stadsmiljö TidSpERiOd:
Mars 2011–augusti 2012 SAmVERKANSpART/BESTäLLARE:
Helsingborgs stad pROjEKTLEdARE:
Jessica Segerlund (konstnärlig ledare, Helsingborgs stad)
GESTALTNiNGSKOmpETENS:
Sofia Lagerkvist (designer, Front), Charlotte von der Lancken (designer, Front), Anna Lindgren (designer, Front) och Simon Starling (konstnär)
STATENS KONSTRÅdS KONSULT: Peter Hagdahl
i pROjEKTET mEdVERKAdE OcKSÅ BLANd ANdRA:
Håkan Asmoarp (projektledare, H+), Kristoffer Nilsson (programarkitekt, Helsingborgs stad), Malin Rizell (översiktsplanarkitekt, Helsingborgs stad), Martin Krogh (arkitekt, Adept Arkitekter) och Martin Laursen (arkitekt, Adept Arkitekter)
213
kolumntitel: text titel
vidgade s yns ä t t p å ges t al tning a v offentliga miljöer