planerare, arkeologer, landskapsarki-
tekter och en konstnär på ett tidigt
stadium i planprocessen har sam-
verkat och tagit fram riktlinjer för
gestaltning av utemiljön. Arbets-
gruppen har tillsammans arbetat
fram ett kreativt synliggörande av
den idag dolda medeltida stads-
kärnan. En grundfråga har varit hur
man med ett helhetsperspektiv lång-
siktigt stärker och skyddar en tomts
kulturhistoriska värden i ett område
som till stora delar privatiseras.
Gruppen har prövat om, och i så fall
hur, riktlinjerna kan förankras form-
ellt i detaljplanens bestämmelser.
detta är ett unikt projekt där land-
skap, arkeologi och konst samverkar
i en gemensamt skapad helhetssyn.
eologi har sa tt st or pr ägel på riktlinjerna f ör de taljplanear - te t ( e tapp 2
) som ska styr
a fr am tida gest altning a v kv art er e t tstr äde t i K almar .
tret t on s amverk ansprojekt KV AR TERET V ALNÖ T S TR äd ET – K AL m AR K O mm UN
ATT GESTALTA dET icKE SyNLiGA
Kvarteret Valnötsträdet omfattar rester av den medeltida stads- kärnan från 1200-talets början fram till slutet av 1600-talet, en tid då Kalmar hade en central roll i Sveriges östkustförsvar och handel med andra länder. Kvarteret ligger i anslutning till stads- parken och Kalmar slott i ett större område klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Inom kvarteret finns idag lasaretts byggnader från slutet av 1800-talet och några senare tillkomna byggnader, omgivna av den medeltida Gamla kyrkogården och en park. Här fanns på medeltiden stadens kärna med kyrka, torg och rådhus. När staden under 1600-talet flyttades ungefär en kilometer, till Kvarnholmen, togs marken kring Valnötsträdet i anspråk för odling och var därför till största delen obebyggd fram till slutet av 1800-talet då Kalmars nya lasarett uppfördes. Sjukhusepokens struktur inom kvarteret är idag tydlig genom byggnadernas strikta placering och förankring mot Slottsallén. Kvarteret Valnötsträdet
har både ett högt upplevelsevärde och ett mycket stort veten- skapligt värde, inte bara för Kalmar utan även för förståelsen av skapandet av den nordeuropeiska stads kulturen i stort. Här finns en unik möjlighet att berätta hur den politiska makten påverkade stadsutvecklingen. Kungamaktens, kyrkans och borgerskapets maktkamp är synlig genom den medel tida stadens grundläggande under 1200-talet, dess beordrade rivning och därefter uppbygg- andet av 1600-talets Kvarnholmen.
När Kalmar kommun 2008 planerade att sälja området till en privat fastighetsägare – med syfte att omvandla lasaretts byggnaderna till hyresbostäder och eventuellt uppföra ett nytt bostadshus – aktualiserades frågan hur förändringarna skulle kunna genom föras med hänsyn till platsens kulturhistoriska värden och för tätade atmosfär. Mot bakgrund av försäljningen inledde Kalmar kommun i samarbete med Nyréns Arkitektkontor arbetet med att ta fram ett planprogram för området som underlag för detaljplanearbetet. För att stödja arbetet med områdets framtida utformning beslutade kommunen även att inom ramen för plan processen utarbeta ett gestaltningsprogram som kan användas som vägledning i framtida lovprocesser och som stöd för projektering och förvaltning. Syftet var att så långt som möjligt säkerställa att kvarterets kulturhistor- iska kvaliteter bevaras och synliggörs samt att betona betydelsen av att området kan hållas tillgängligt för allmänheten. Kommunens tidigare goda erfarenheter av gestaltningsprojekt i historiska miljöer – till exempel Stortorget som belönades med Sienapriset 2004 – innebär att man erkänner kulturhistoriska värdens plats i stadsutvecklingen. De är också avgörande för målet att stärka Kalmar som ett besöksområde med internationell attraktionskraft.
En arbetsgrupp med uppdrag att ta fram gestaltnings- programmet tillsattes under våren 2011 med Kalmar kommuns planhandläggare Elena Kakavandi som projektledare. Där ingick bland andra landskapsarkitekterna Anna Frank och Pia Englund från Nyréns Arkitektkontor, konstnären Päivi Ernkvist samt arkeo- logerna Hanna Menander och Stefan Larsson från Riks antik- varieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet. Ambitionen var att skapa en korsbefruktning mellan landskaps arkitektur, konst och arkeologi för att stärka arbetet med både gestaltningspro- grammet och kommunens planarbete.
ARKEOLOGi SOm UTVEcKLiNGSKRAFT i SAmTidA STAdSpLANERiNG
De två stadsarkeologiska utgrävningarna som genomfördes 2011 och 2012 skulle visa sig få en avgörande betydelse för projektets utveckling. Att det arkeologiska arbetet skedde parallellt med Bilden visar kvarteret Valnötsträdets centrala läge med närheten till Kalmar slott och havet.
tret t on s amverk ansprojekt KV AR TERET V ALNÖ T S TR äd ET – K AL m AR K O mm UN
detaljplanearbetet, istället för som brukligt under exploaterings- skedet, var en förutsättning för att nyvunnen kunskap skulle kunna påverka detaljplanerna. Utgrävningarna har också haft stor påverkan på de riktlinjer för gestaltning som arbetsgruppen presenterade våren 2013. Lämningar av unik karaktär har grävts fram. Ett par decimeter under markytan hittades resterna av den ursprungliga medeltida stadskärnan med lämningar av grunder och källargolv till mäktiga stenhus. Man fann även olika tidslager av det medeltida torgets stenbeläggning och en stenlagd gata med en bredd upp till åtta meter. Fynden gav ny kunskap om platsens bärande roll i det medeltida Kalmar.
SAmTidA GESTALTNiNG mEd RÖTTER i dET mEdELTidA KALmAR
Redan när gestaltningsprogrammet diskuterades 2010 fanns
samt den atmosfär som Gamla kyrkogården bidrar med. När denna tanke ställdes mot resultatet från de stadsarkeologiska utgräv- ningarna fördjupades visionen. Projektet har prövat arbets former där landskapets historiska och rumsliga värden vävts samman med arkeologiska värden och konstnärlig gestaltning. Förslaget till gestaltningsprogrammet är i hög grad ett gemensamt verk där var och ens specialkunskaper har haft stor betydelse för helheten.
Projektet presenterades på en konferens med temat »Kultur- historia som drivkraft i stadsutvecklingen« som kommunen våren 2012 genomförde i samarbete med SKL, Regionförbundet i Kalmar län och Kalmar Konstmuseum. Arbetsgruppen reste till Åbo och Lund för att studera andra referensprojekt där arkeologiska fynd har använts för att gestalta historiska tidslager i samband med samtida stadsutveckling. Parallellt skedde en löpande dialog med Boverket om hur gestaltningsprogrammets slutsatser skulle kunna formaliseras i kommande detaljplaner.
Det avslutande arbetet kring själva innehållet och formen i gestaltningsprogrammet gjordes i en mindre grupp bestående av konstnären och de två landskapsarkitekterna från Nyréns Arki- tektkontor. Man knöt också en grafisk formgivare till arbetsgruppen med uppgift att visualisera gestaltningsprogrammets slutsatser och förslag.
Arbetsgruppens gemensamma gestaltningsuppdrag har inneburit en kreativ omtolkning och ett levandegörande av dolda tidsskikt i kvarteret Valnötsträdet. Arbetsprocessen har varit interdisciplinär med ett nytänkande utbyte av kunskap. Genom att de arkeologiska undersökningarna genomfördes parallellt med planarbetet gavs reella förutsättningar för att de olika parterna skulle kunna sam- verka. Här har även den konstnärliga kompetensen lyft osynliga värden och starkt bidragit till nya infallsvinklar. Projektet har dessutom skapat en ny förståelse för och kunskap om Kalmars både nationella och internationella betydelse under medeltiden – ett intresse inom kommunen och hos byggherren, men också hos allmänheten, som visade ett stort engagemang under utgrävningarna.
GESTALTNiNGSpROGRAmmETS iNNEHÅLL OcH SLUTSATSER
Våren 2013 presenterades det färdiga gestaltningsprogrammet. Programmet har rikliga illustrationer och referensbilder för att förmedla både områdets kulturvärden och de värderingsprinciper som bör tillämpas. Stor vikt har lagts vid att i detalj dokumentera och analysera områdets karaktär i form av markbeläggning, illustrationsplan som visar hur det medeltida torget kan återskapas i en nutida tolkning som baseras
tret t on s amverk ansprojekt KV AR TERET V ALNÖ T S TR äd ET – K AL m AR K O mm UN
Detta för att i framtiden begränsa risken för att den samman- hållna miljön splittras med ogenomtänkta lösningar, både vad gäller val av material och konstruktioner. Berättelsen om det medeltida Kalmar har också fått stort utrymme i gestaltningsprogrammet.
I gestaltningsprogrammet föreslås att det medeltida torgets centrala betydelse markeras genom att platsens markbeläggning och marknivåer utformas efter en tolkning av den historiska stadsplanen. Det föreslås även att i en av de befintliga byggnaderna inreda ett utställningsrum som kan förmedla stadens historia och synliggöra de arkeologiska fynden. Ett framtida konstprogram för området ingår också. Här föreslås att den forna treskeppiga Storkyrkan, som var platsen för unionskungens kröning, synliggörs med ett rumsskapande kalkstensgolv som visar kyrkans stora dimensioner och som blir ett konstverk i sig. Konstprogrammet innehåller också belysning och tydliggörande av entréerna till området. Temporära, interaktiva konstprojekt kan bland annat skapa upplevelser och medvetenhet om den medeltida muren som omgärdade platsen och ljudprojekt kan levandegöra Gamla kyrkogården. Det framtida, sluttande torgets stenbeläggning kan bli ett kraftcentrum som de övriga konstnärliga gestaltningarna förhåller sig till.
GESTALTNiNGSpROGRAmmETS FUNKTiON
Gestaltningsprogrammet beskriver dels övergripande principer för gestaltning, dels riktlinjer för åtgärder inom allmän platsmark respektive kvartersmark. Programmet ska också stödja detalj- planens bestämmelser, utveckla möjliga lösningar samt redogöra för intentionen bakom planarbetet. Riktlinjerna omfattar hela området och ska utgöra vägledning vid kommande lovansökningar. Ett gestaltningsprogram kan även utgöra underlag vid förhandling om avtal gällande områdets framtida användning.
Gestaltningen måste balansera de nya krav som förändrad markanvändning innebär när lasarettsområdet omvandlas från offentlig miljö till privata bostäder med viss publik verksamhet. Ute- miljöerna mellan lasarettsbyggnaderna föreslås därför att i detalj- plan regleras som allmän platsmark för att garantera allmänhetens tillgänglighet. Oavsett reglering föreslås att all mark inordnas i de historiska strukturerna samt att kommande åtgärder inte skapar nya synliga gränser. Övergripande gäller att områdets kulturhistor- iska och landskapliga värden bör utvecklas och tydliggöras samt att historiska rörelsemönster ska förstärkas.
Kalmar kommun har i gestaltningsprogrammet valt att betrakta det medeltida tidsskiktet som mest värdefullt genom att lyfta fram dess rumsliga struktur med Storkyrkan, torget och rådhuset som viktiga karaktärsskapande delar. Även den fysiska
tret t on s amverk ansprojekt KV AR TERET V ALNÖ T S TR äd ET – K AL m AR K O mm UN KVARTERET VALNÖTSTRädET Kalmar kommun
Gestaltningsprogram i planskede för kulturhistoriskt känslig stadsmiljö TidSpERiOd: November 2010–juni 2013 SAmVERKANSpART/BESTäLLARE: Kalmar kommun pROjEKTLEdARE:
Elena Kakavandi (planhandläggare, Kalmar kommun) GESTALTNiNGSKOmpETENS:
Päivi Ernvist (konstnär) STATENS KONSTRÅdS KONSULT:
Marianne Jonsson
i pROjEKTET mEdVERKAdE OcKSÅ BLANd ANdRA:
Anna Frank (landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor), Pia Englund (landskapsarkitekt, Nyréns Arkitekt- kontor), Lovisa Berg (praktikant, Nyréns Arkitekt- kontor), Hanna Menander (arkeolog, Riksantikvarie- ämbetet, UV Öst), Stefan Larsson (arkeolog, Riks- antikvarieämbetet, UV Syd), Helén Nordin (landskaps- arkitekt, Kalmar kommun), Patrik Ihrman (markingenjör, Kalmar kommun), Staffan Lindholm (stadsarkitekt, Kalmar kommun), Per Lekberg (Kalmar Länsmuseum) och Lisa Olausson (grafisk formgivare)
kopplingen mellan slottet, hamnen och stadsmuren är viktig. Det nyanlagda torget ska enligt förslaget gestaltas med en stark rumslig karaktär där marken består av en sammanhängande sten- beläggning vars gränser markerar den dåtida kringliggande bebyggelsen och där byggnadernas placering runt torget utgör uttryck för en medveten stadsplanering. Genom att visa kyrkans storlek och riktning skapas förståelse för sammanhangen och relationerna i den medeltida stadskärnan. I gestaltningens topo- grafi och stenbeläggningens dimensioner understryks kyrkans betydelse, liksom genom de solfjäderformade markeringarna som även visar bebyggelsestrukturens riktning och läge.
REGLERiNG i dETALjpLAN
Det är idag vanligt att kulturhistoriskt värdefulla områden som tidigare haft en allmän användning helt eller delvis privatiseras. Detta innebär större krav på detaljplaners utformning med en helhetssyn där byggnader och utemiljö bör samverka. Samtidigt finns det väsentliga skillnader i hur bland annat gestaltande värden kan regleras beroende på om marken detaljplaneläggs som allmän platsmark eller kvartersmark. Även för genomförandet har detta betydelse. Projektet har visat de svårigheter som finns att säkerställa utemiljöns kulturhistoriska värden och även belyst behovet av ett gemensamt språkbruk för att beskriva och definiera kulturhistoriska värden på tomtmark.
Samhällsbyggnadsnämnden godkände i april 2013 gestaltnings- programmet som vägledande dokument. I september samma år antog kommunfullmäktige detaljplanen för andra etappen inom kvarteret Valnötsträdet.◆