Definitioner

9.2.1 Vård, skola och omsorg

Förslag: Lagens tillämpningsområde avgränsas till vård, skola och omsorg.

Verksamhetsområdena vård, skola och omsorg är i och för sig ur språklig synvinkel relativt väl definierade, men det är ändå enligt utredningens mening nödvändigt att åstadkomma en legal-definition av verksamhetsområdena för att avgränsa lagens tillämp-ningsområde.

Skola

I skollagen finns avgränsningar av vad som utgör skolväsendet⁷, de särskilda utbildningsformerna⁸ och annan pedagogisk verksamhet⁹. Skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grund-skola, grundsärgrund-skola, specialgrund-skola, samegrund-skola, gymnasiegrund-skola, gym-nasiesärskola kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invand-rare (sfi). I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special-skolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. De sär-skilda utbildningsformerna utgörs av internationella skolor, utbild-ning vid särskilda ungdomshem, utbildutbild-ning för intagna i kriminal-vårdsanstalt, utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för invandrare, utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution, utbildning i hem-met eller på annan lämplig plats och andra sätt att fullgöra skol-plikten. Med annan pedagogisk verksamhet avses pedagogisk

7 1 kap. 1 § skollagen.

8 24 kap. 1 § skollagen.

9 25 kap. 1 § skollagen.

En lag om rätt att meddela uppgifter för verksamma… SOU 2013:79

omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, öppen förskola, öppen fritidsverksamhet samt omsorg under tid då för-skola eller fritidshem inte erbjuds.

De utbildningsformer som huvudsakligen faller utanför tillämp-ningsområdet är bl.a. utbildning som ordnas av studieförbunden, vissa uppdragsutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar.

En särskild komplikation, inte formellt men väl i praktiken, utgörs av de utbildningar där en utbildningsanordnare med stöd av 6 kap. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning har fått till-stånd att sätta betyg m.m. för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Uppdragsgivare till sådan utbildning kan vara exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, en kom-mun eller ett aktiebolag. Sådan utbildning ingår inte i skolväsendet och ryms därmed inte inom den föreslagna lagens tillämpnings-område. En utbildningsanordnare som använder sitt tillstånd att sätta betyg m.m. och som bedriver utbildning på entreprenad från kommunen med stöd av 23 kap. skollagen bedriver kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare inom skolväsendet. Sådan utbildning ryms inom den föreslagna lagens tillämpningsområde. En utbildnings-anordnare kan samtidigt bedriva utbildning både inom och utanför skolväsendet. Utbildningsanordnaren kan alltså, beroende på vem som har upphandlat kursen och med vilken avsikt eleven går kursen, i samma kurs ha elever som går i kommunal vuxenutbild-ning inom skolväsendet och elever som går motsvarande kurser utanför skolväsendet. Sammanfattningsvis kan detta medföra stora besvär för både arbetsgivare och arbetstagare när det gäller att avgöra vilka delar av verksamheten som omfattas av det förstärkta meddelarskyddet. Någon enkel lösning på denna problematik har utredningen inte hittat utan den yttersta gränsdragningen får överlåtas åt rättstillämpningen. Det bör emellertid betonas att det är ett relativt begränsat antal verksamheter och arbetstagare som kommer att omfattas av gränsdragningsproblematiken. Det är givetvis möjligt att göra andra avgränsningar men det löser inte gränsdragningsproblemen utan man flyttar endast gränserna.

Enligt utredningens mening är det sammanfattningsvis lämpligt att den föreslagna lagen omfattar den som är verksam inom enskilt bedriven verksamhet inom skolväsendet, de särskilda

utbildnings-SOU 2013:79 En lag om rätt att meddela uppgifter för verksamma…

formerna eller annan pedagogisk verksamhet såsom dessa beskrivs i skollagen¹⁰.

Omsorg

Omsorg är ett begrepp som inte har någon entydig legaldefinition och används främst i dagligt tal. Verksamhet enligt t.ex. LSS anses normalt inte falla in under begreppet omsorg. För utredningens vidkommande är därför socialtjänst ett mer användbart begrepp.

Med socialtjänst avses all verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst vilket inkluderar biståndsinsatser i olika former enligt SoL, handläggning av ärenden enligt föräldrabalken, t.ex. fader-skapsärenden, verksamhet vid hem för vård eller boende (HVB) och verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (1990:52) med sär-skilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM¹¹. Biståndsinsatser enligt SoL är i sig ett brett begrepp som innefattar bl.a. hemtjänst, sär-skilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre män-niskor som behöver särskilt stöd, bostäder med särskild service för dem som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl möter bety-dande svårigheter i sin livsföring, hem för viss annan heldygnsvård eller hem eller öppen verksamhet för vård¹². Organisatoriskt omfattar begreppet socialtjänst förutom den kommunala social-tjänsten även sådan enskild verksamhet som kräver tillstånd, sådan verksamhet som kommunen överlämnat till enskild att utföra samt annan enskild verksamhet som kommunen upphandlat tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt socialtjänstlagen¹³. I den före-slagna lagens mening omfattar begreppet socialtjänst även verksam-het som bedrivs med stöd av LSS, såsom bostäder med särskild service för dem som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring, insatser i form av biträde av personlig assistent, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttids-vistelse utanför det egna hemmet och korttidstillsyn för skolungdom över tolv år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ung-domar som behöver bo utanför föräldrahemmet, bostad med

10 24 kap. 1 § skollagen.

11 Prop. 2008/09:160 s. 111.

12 SOU 2007:82 s. 128.

13 SOU 2007:82 s. 520.

En lag om rätt att meddela uppgifter för verksamma… SOU 2013:79

skild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna omfattas också liksom viss daglig verksamhet¹⁴. Till begrep-pet omsorg och därmed även socialtjänst i den föreslagna lagens mening kan också hänföras vissa elevhemsboenden vid Rh-anpassad utbildning och specialskolor för elever med utvecklings-störning¹⁵.

Sammanfattningsvis avgränsas den föreslagna lagens tillämp-ningsområde till att omfatta de som är verksamma inom yrkes-mässigt enskilt bedriven verksamhet som utgör socialtjänst eller bedrivs med stöd av LSS.

Vård

Med hälso- och sjukvård avses enligt hälso- och sjukvårdslagen (1980:763), HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador¹⁶. Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i mun-hålan¹⁷. De verksamheter som faller in under dessa definitioner, hälso- och sjukvård respektive tandvård, är de verksamheter inom vilka det är lämpligt att införa ett förstärkt meddelarskydd. Det är helt klart fråga om vida definitioner som innefattar allt ifrån ensam-företagare till stora sjukhus och både om verksamhet som i sin helhet är offentligt finansierad och sådan som är i princip helt utan offentlig finansiering. Inom vården finns dock omfattande regle-ringar av sekretess, tystnadsplikt och rapporteringsskyldighet samt bestämmelser om olika yrkeslegitimationer och det är enklast om samma regler gäller för alla, oavsett vilken verksamhet man är aktiv inom eller vilken personalkategori man tillhör. Det enda undan-taget är de som är verksamma inom en verksamhet som helt saknar offentlig finansiering.

En särskiljbar verksamhetsgrupp som enligt definitionen i patientsäkerhetsplagen omfattas av begreppet hälso- och sjukvård och vars personal omfattas av lex Maria är apoteken. Enligt utred-ningens mening finns det dock skäl att utelämna dem från den föreslagna lagens tillämpningsområde eftersom detaljhandel med läkemedel utgör ett eget verksamhetsområde som inte direkt ingår i

14 SOU 2007:82 s. 133 och s. 429.

15 Prop. 1998/99:105 s. 79.

16 1 § HSL.

17 1 § Tandvårdslagen.

SOU 2013:79 En lag om rätt att meddela uppgifter för verksamma…

vårdbegreppet och det därtill i princip helt saknas direkt offentlig finansiering inom verksamhetsområdet.

Sammanfattningsvis är det de som är verksamma inom enskilt bedriven hälso- och sjukvård samt tandvård som ska falla inom den föreslagna lagens tillämpningsområde.

Generella undantag

Genom att avgränsa det förstärkta meddelarskyddet till yrkes-mässigt bedriven enskild verksamhet kommer enskild verksamhet som inte är yrkesmässigt bedriven att falla utanför regleringens tillämpningsområde. Den verksamhet som då kommer att vara undantagen är framförallt familjehem och vissa fall av personlig assistans. Liksom avseende rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah anser utredningen att det finns goda skäl att undanta familje-hem eftersom de inte drivs yrkesmässigt utan är avsedda att fungera som en familj och det i praktiken inte skulle vara möjligt att avgöra vilka uppgifter som inte omfattas av tystnadsplikt¹⁸. Inte heller torde det i någon nämnvärd omfattning finnas anställda eller annan personal i familjehem och det finns således ingen som kan utnyttja ett förstärkt meddelarskydd. Delvis samma förhållanden gäller i de fall där en assistansberättigad väljer att själv organisera sin person-liga assistans, dvs. i praktiken skulle det inte vara möjligt att sär-skilja arbetsgivarförhållandet från utförandet av assistansen och därmed inte heller möjligt att avgöra vilka uppgifter som omfattas av tystnadsplikt. Även sådan verksamhet ska därför vara undan-tagen från den föreslagna lagens tillämpningsområde.

9.2.2 Vilka former av uppgiftslämnande ska vara skyddat?

Förslag: Formerna för det skyddade uppgiftslämnandet ut-formas på samma sätt som i grundlagsregleringarna.

Det grundlagsreglerade meddelarskyddet omfattar den situationen att någon i publiceringssyfte lämnar uppgifter, utan att lämna ut handlingar, till vissa massmedia som definieras i grundlagarna. De bestämmelser i TF och YGL som reglerar rätten att lämna

18 Prop. 2009/10:131 s. 30.

En lag om rätt att meddela uppgifter för verksamma… SOU 2013:79

gifter till media är 1 kap. 1 § tredje stycket TF respektive 1 kap. 2 § YGL. Sådana massmedia som omfattas är t.ex. tidningar och tid-skrifter under vissa förutsättningar, radio, tv och vissa databaser.

Utredningen anser det lämpligt att åstadkomma samma typ av reglering för de privatanställda inom vård, skola och omsorg i förhållande till deras arbetsgivare, dvs. uppgiftslämnande ska som regel omfattas av meddelarskydd om uppgiftslämnandet sker till massmedia i syfte att uppgifterna ska publiceras samt om det inte är fråga om att handlingar lämnas ut. Regleringstekniskt anser utred-ningen att rätten att meddela uppgifter kan tillgodoses genom en hänvisning till grundlagarna. Att utlämnande av handlingar är undantaget från det meddelarskyddade området kräver däremot särskild reglering eftersom grundlagarna i denna del avhandlar all-männa handlingar som är belagda med sekretess. Inom det privata näringslivet finns det som regel inga allmänna handlingar och handlingar kan inte heller omfattas av sekretess på så sätt som avses i grundlagsregleringarna. I stället blir det nödvändigt att införa ett undantag från det förstärkta meddelarskyddet med den innebörden att utlämnande av handlingar aldrig omfattas av det förstärkta meddelarskyddet. I en sådan situation återstår endast det mer begränsade skydd, gentemot det allmänna, som gäller i dag. Något hinder för verksamhetsutövaren att efterforska vem som lämnat ut en handling finns alltså inte och inte heller utgör det förstärkta meddelarskyddet något hinder mot att vidta repressalier mot någon som lämnat ut en handling.