Vård, skola och omsorg

Bedömning: Det är möjligt att avgränsa tillämpningsområdet till att avse vård, skola och omsorg.

Ett av utredningens huvuduppdrag är att analysera om förstärk-ningen av meddelarskyddet kan eller bör begränsas till vård, skola och omsorg. Enligt direktiven är det inom dessa områden som behovet av ett stärkt meddelarskydd har visat sig tydligast. Gemen-samma nämnare för dessa verksamheter är att de omfattas av regleringar om tystnadsplikt, de bedrivs med bemyndigande i lag, de står under tillsyn av olika myndigheter, de finansieras i de flesta fall direkt av det allmänna och det finns olika sorters rapporterings- och anmälningsskyldigheter inom verksamheterna. Att det inom dessa verksamhetsområden finns en viss myndighetstradition och redan finns lagreglerade tystnadsplikter får anses vara en fördel ur regleringssynpunkt. Verksamheterna är härigenom redan delvis offentligrättsligt reglerade och det kanske inte behöver uppstå några stora kulturkrockar vid införande av ett förstärkt meddelar-skydd.

SOU 2013:79 Analys och överväganden

Utbildning av barn, unga och vuxna inom ramen för skol-väsendet och de särskilda utbildningsformerna m.m., är på ett för utredningen användbart vis definierat i skollagen (2010:800) och behöver huvudsakligen inte avgränsas ytterligare. Ska de utbild-ningar som inte omfattas av skollagen, t.ex. arbetsmarknads-utbildningar, inkluderas så får detta regleras särskilt.

Inom vården finns definitioner i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, och tandvårdslagen (1985:125) som kan användas som avgränsningar. Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador¹. För tandvården gäller att med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan².

Omsorgssektorn kan i princip definieras på samma sätt som tillämpningsområdet för lex Sarah, dvs. yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på social-tjänstens område eller enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Finansieringen av sektorerna vård, skola och omsorg är inte helt likartad då det inom sektorerna finns exempel på företag som bedriver en huvudsakligen eller rent av helt privat finansierad verk-samhet. Det finns inom både vård och omsorg och i vissa skol-former, inslag av finansiering genom egenavgifter vilket medför att verksamhetsområdena inte är helt offentligt finansierade. Egen-avgifterna motsvarade år 2011 för hälso- och sjukvården totalt drygt 16 procent av kostnaden för verksamheten. De varierar dock kraftigt mellan olika områden, alltifrån tandvårdens egenavgifter på cirka 60 procent till en mycket obetydlig andel för slutenvården³. Inom tandvården kan vidare konstateras att det är en mycket betydande spridning av hur vården finansieras men merparten av tandvården är i vart fall till någon del offentligt finansierad, och det är enligt utredningens mening rimligt att låta tandvården ingå i det vidare begreppet hälso- och sjukvård. Inom omsorgen är det, om man bortser från hyror inom t.ex. äldreomsorgen, barnomsorgen som är den verksamhet som har högst andel avgiftsfinansiering.

Avgiftsfinansieringen inom barnomsorgen uppgår emellertid inte till mer än drygt 8 procent⁴. Avgiftsfinansieringen inom vård, skola och omsorg är således sammantaget av mindre betydande

1 1 § HSL.

2 1 § Tandvårdslagen.

3 SOU 2012:2 s. 99.

4 SKL, Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga finansiering, s. 41.

Analys och överväganden SOU 2013:79

ning och även om det inte saknas exempel på företag som är helt privat finansierade så är verksamhetsområdena att betrakta som offentligt finansierade.

Sektorerna vård, skola och omsorg står för ungefär 90 procent av kommunernas och landstingens kostnader för verksamheter som bedrivs av externa aktörer och även huvuddelen av vad som köps in från privata aktörer⁵. Inom dessa verksamheter är det också det all-männa som är köpare eller bidragsgivare till nästan alla de tjänster som erbjuds på marknaden. Även huvuddelen av de privatanställda, närmre 160 000 personer 2011, som är verksamma inom offentligt finansierad verksamhet återfinns inom dessa tre sektorer. Redan mot denna bakgrund framstår enligt utredningens mening slut-satsen i utredningens direktiv om det är inom dessa sektorer som det är mest angeläget att förstärka meddelarskyddet som korrekt.

Verksamheten inom vård, skola och omsorg bedrivs huvud-sakligen inom relativt klart definierbara enheter och det går att avgränsa vilka som är aktiva inom verksamheten på samma sätt som gjorts avseende de rapporterings- och anmälningsskyldigheter som olika personalkategorier omfattas av. Verksamheten inom vård, skola och omsorg bedrivs delvis av lite större företag som även bedriver annan verksamhet, t.ex. kan en aktör på marknaden för fri-stående skolor inom koncernen även tänkas producera läromedel.

Denna senare verksamhet har givetvis koppling till utbildnings-verksamheten men att särskilja verksamhetsgrenarna från varandra bör enligt utredningens mening i praktiken inte medföra några större svårigheter. Det saknas säkerligen inte exempel på verksam-heter även inom vård, skola och omsorg där det i dagsläget är svårare att göra en avgränsning, men det kan i dessa fall konstateras ligga i arbetsgivarens intresse att organisera verksamheten på ett sådant sätt att det blir tydligt om en given enhet omfattas av det förstärkta meddelarskyddet eller inte.

Mot bakgrund av hur verksamheterna finansieras och den legala grunden för verksamheternas bedrivande är det sammanfattningsvis fullt möjligt att avgränsa vad som utgör vård, skola och omsorg och också att avgränsa de offentligt finansierade delarna av företag som även bedriver annan verksamhet som inte utgör vård, skola eller omsorg.

5 SKL, Köp av verksamhet 2006–2011.

SOU 2013:79 Analys och överväganden

8.2 Avgränsning av offentligt finansierad verksamhet