Särskilt om meddelarskydd, vad omfattas och vilka

3.3.1 Grundlagarnas tillämpningsområde

En grundförutsättning för att meddelarskyddet överhuvudtaget ska bli tillämpligt är att man befinner sig inom tillämpningsområdet för TF och YGL. Tillämpningsområdet för TF och YGL bestäms uti-från vissa formella, materiella och territoriella krav¹.

1 Jfr SOU 2012:55 s. 166 ff.

SOU 2013:79 Bakgrund

De formella kraven avser frågor om kommunikationsteknik och spridning till allmänheten. De materiella kraven tar sikte på yttran-denas innehåll och kommer till uttryck i flera undantag från grund-lagarnas tillämpningsområden. De territoriella kraven handlar om att det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet gäller fullt ut för yttranden i tryckta skrifter och tekniska upptagningar som både framställs och sprids i Sverige samt för radioprogram och databas-överföringar som utgår från Sverige.

Den särskilda grundlagsregleringen av tryck- och yttrande-friheten har alltså konstruerats så att den bara omfattar vissa kom-munikationstekniker. I TF och YGL pekas tre huvudsakliga för-medlingssätt ut: maskinellt framställda skrifter, tekniska upptag-ningar och elektromagnetiska vågor. Dessa tekniker omfattar i sin tur ett antal olika medieformer. Som exempel kan nämnas böcker, tidningar, cd-skivor, radio, tv och olika webbplatser.

För TF:s del är det fråga om två typer av skrifter som omfattas av TF (se 1 kap. 5 § TF). Den första typen avser skrifter som har framställts i tryckpress. Med begreppet ”tryckpress” syftas här på alla metoder för mångfaldigande som innebär att färg överförs från ett tryckmedium (t.ex. en tryckplåt) till en tryckbärare (t.ex.

papper) genom en direktkontakt och ett fysiskt tryck mellan dem.

Den andra typen av skrifter avser sådana som har mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller något liknande tekniskt förfarande. I de fallen uppställs det dock även krav på att utgiv-ningsbevis gäller för skriften eller att den har försetts med s.k.

ursprungsuppgifter.

Avseende YGL är det i huvudsak två olika kommunikations-tekniker som omfattas. Den första avser överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor. Den andra tekniken avser tekniska upptagningar, som t.ex. filmer, videogram, kassettband, cd-skivor eller DVD-skivor. Webbplatser jämställs under vissa förutsättningar med radioprogram (jfr 1 kap.

9 § YGL). En av förutsättningarna är att det endast är den som ansvarar för webbplatsen som kan redigera innehållet på densamma.

En viktig konsekvens av att TF och YGL har kopplats till användandet av viss teknik är att direkt kommunikation inte om-fattas av det särskilda grundlagsskyddet. Det innebär att yttranden som framförs vid t.ex. demonstrationer, teaterföreställningar eller konstutställningar inte skyddas av TF och YGL om det inte sker genom någon av de grundlagsskyddade teknikerna. Många bloggar

Bakgrund SOU 2013:79

och andra sociala media omfattas inte heller eftersom de i allmän-het saknar utgivningsbevis.

Ett annat grundläggande drag hos TF och YGL är att det upp-ställs ett krav på spridning. Bakgrunden till detta krav är att den särskilda tryck- och yttrandefrihetsregleringen ska skydda friheten att sprida yttranden till allmänheten. Däremot skyddas inte privat kommunikation mellan enskilda personer.

Kravet på spridning kommer till uttryck i 1 kap. 6 § TF. Där anges att en tryckt skrift ska vara utgiven. Utgivningskravet är upp-fyllt om skriften har blivit utlämnad till försäljning eller för sprid-ning på något annat sätt i Sverige. Det innebär i fråga om skrifter som ska säljas, att de anses utgivna om de har nått en bokhandel eller ett annat försäljningsställe och där blivit tillgängliga för all-mänheten. Kravet på spridning kan anses uppfyllt även om skriften bara finns i något eller några exemplar. Det förutsätts dock att skriften når eller avses nå andra än dem som befinner sig i en mindre, sluten krets (jfr t.ex. ett tryckt plakat vid en demon-stration).

När det gäller kravet på spridning av tekniska upptagningar liknar regleringen den som gäller för skrifter. YGL är tillämplig på tekniska upptagningar som är utgivna (1 kap. 10 §). En upptagning anses utgiven då den har lämnats ut för att spridas till allmänheten i Sverige genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på något annat sätt. I fråga om upptagningar som sprids genom utlämning av exemplar krävs det att dessa framställs eller avses framställas i tillräckligt många exemplar för att kunna lämnas ut för spridning till andra än dem som befinner sig i en mindre, sluten krets.

3.3.2 Undantagen från grundlagsskyddet

Även om kraven på kommunikationsteknik och spridning är upp-fyllda omfattas inte all informationsspridning av grundlagarna. I 1 kap. 9 § TF (som även tillämpas på YGL:s område) anges ett antal undantag. De ger möjlighet till förbud mot vissa typer av kommersiella annonser bl.a. i samband med marknadsföring av alkohol och tobak (p. 1–3). Lagstiftaren ges vidare möjlighet att under vissa förutsättningar meddela förbud m.m. som tar sikte på offentliggörande av kreditupplysningar, bl.a. om upplysningen innebär ett otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet (p. 4).

SOU 2013:79 Bakgrund

Enligt 1 kap. 9 § TF ska regler i vanlig lag gälla i fråga om ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift eller underrättelse har anskaffats (p. 5). Det här innebär t.ex. att det inte finns någon rätt att straffritt göra inbrott för att anskaffa en uppgift som ska publiceras.

Det finns även ett antal andra uttryckliga undantag från grund-lagsskyddet. TF och YGL är inte tillämpliga på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år (1 kap. 10 § TF och 1 kap. 13 § YGL). Barn-pornografi faller alltså under vanlig lag. Vidare kan, något för-enklat, viss hantering av pornografiska eller förråande bilder m.m.

bestraffas enligt vanlig lag trots att de förekommer i grundlags-skyddade medier. Här kan nämnas bestämmelserna i brottsbalken om otillåten utlämning av teknisk upptagning (16 kap. 10 d §), otillåtet förfarande med pornografisk bild (16 kap. 11 §) och för-ledande av ungdom (16 kap. 12 §).

Ett annat undantag rör upphovsrätten (1 kap. 8 § TF och 1 kap.

12 § YGL). Innebörden av undantaget är att denna inte regleras i grundlagarna utan i vanlig lag, se främst upphovsrättslagen (1960:729).

I fråga om brott görs det undantag även för annonser och lik-nande där det inte av innehållet omedelbart framgår att med-delandet är straffbart (7 kap. 2 § TF och 5 kap. 2 § YGL). Sådana publiceringar kan bestraffas enligt vanlig lag.

Vidare finns det undantag som tar sikte på yttranden i radio och tv-program som består i ”direktsändningar av dagshändelser eller av sådana gudstjänster eller offentliga tillställningar som anordnas av någon annan än den som bedriver programverksamheten”. Av 1 kap. 8 § YGL följer att brottsbalken, inte YGL, ska tillämpas vid straffrättsliga ingripanden mot sådana yttranden.

3.3.3 Meddelarskyddsbrytande brott

Även om ett uppgiftslämnande i och för sig omfattas av TF och YGL så innebär inte det att det alltid är skyddat från efterräk-ningar. Brott som begås av en meddelare bestraffas inte heller enligt TF och YGL utan i stället enligt brottsbalken (7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL). Straffansvar för meddelaren kan bli aktuellt vid en del grövre brott mot rikets säkerhet, uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för var och en och

upp-Bakgrund SOU 2013:79

såtligt åsidosättande av tystnadsplikt i vissa fall. Enligt samma para-grafer är anskaffandet av uppgifter i publiceringssyfte straffbart enligt brottsbalken när det innefattar vissa grövre brott mot rikets säkerhet.

I de ovan nämnda situationerna omfattas ett uppgiftslämnande inte av meddelarfriheten och meddelarskyddet, vare sig för offent-liganställda eller någon annan. Konsekvensen av detta är att den som lämnat ett meddelande för offentliggörande i vissa fall kan komma ifråga för straffrättsligt ansvar och det även kan vara möjligt att vidta arbetsrättsliga sanktionsåtgärder. De undantagsfall då en person som lämnar uppgifter för offentliggörande kan fällas till ansvar för detta är alltså vid vissa grövre brott mot rikets säker-het, uppsåtligt oriktigt utlämnande av hemlig handling och upp-såtligt åsidosättande av tystnadsplikt. Det innebär att den som genom att lämna ut uppgifter gör sig skyldig till bl.a. spioneri inte skyddas av grundlagarna. Det är inte heller möjligt att med skydd av grundlagarna lämna ut sekretessbelagda handlingar utan det är endast möjligt att referera innehållet i dem. Vad avser uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt så är det fråga om bl.a. uppgift som gjorts tillgänglig med förbehåll om att den inte får lämnas ut samt ett stort antal uppgifter för vilka särskilt kvalificerad sekretess gäller, t.ex. affärshemligheter i vissa fall och uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden inklusive uppgifter om hälsotillstånd m.m.

Åtal för sådana brott som en meddelare eller arbetsgivare eller myndighetsperson enligt grundlagarna kan göras ansvarig för hand-läggs som tryck- eller yttrandefrihets mål. JK är ensam åklagare på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Därutöver har JO inom ramen för sina tillsynsuppgifter möjlighet att agera mot tjänstemän som misstänks för sådana brott. Ingen får åtalas eller dömas till ansvar eller åläggas skadestånd för missbruk av tryck- eller yttrandefriheten eller för medverkan till det i annat fall eller i annan ordning än vad grundlagarna medger. Meddelaren eller annan medverkande får inte heller på något annat sätt drabbas av någon påföljd från det allmännas sida, t.ex. i form av disciplinpåföljd.

Efterforsknings- och repressalieförbuden å sin sida har tidigare varit straffsanktionerade enbart genom tjänstefelsansvaret men numera har straffbestämmelser införts i grundlagarna, jfr 3 kap. 5 § TF och 2 kap. 5 § YGL, och i 14 kap. 1 § OSL.

SOU 2013:79 Bakgrund

3.3.4 Sammanfattning av meddelarskyddets räckvidd

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det finns vissa inskränkningar i vilka situationer som en meddelare eller upphovs-man omfattas av meddelarskyddet. Dessa inskränkningar avser både i vilken form som uppgifter sprids, hur det går till när man sprider dem och typer av uppgifter som får spridas. För att om-fattas av meddelarskyddet ska det vara fråga om spridning, eller syfte till spridning, i ett grundlagsskyddat media. Ett exempel på skyddat uppgiftslämnande är att lämna uppgifter till en nyhets-redaktion. Att medverka i radio eller genom att ge ut en bok är exempel på skydd för upphovsmän.

Undantaget från det meddelarskyddade området är bl.a.

• spridning genom media som inte omfattas av TF eller YGL, vilket bl.a. medför att många sociala media inte omfattas,

• direktkommunikation, t.ex. demonstrationer,

• spridning av dokument, vilket dock inte hindrar att innehållet i dokumentet återges muntligen och

• diverse brottsliga förfaranden, såsom brott mot tystnadsplikt eller brott mot rikets säkerhet.