Den svenska skolan

Författarna Pär Larsson och Jan Löwstedt skildrar skolans funktion i boken Strategier och för-ändringsmyter: ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. De konstaterar att skolan har styrts av politiska beslut sedan 1842 och påverkats av föreskrifter och expertis från statliga myndigheter sedan dess.⁵ De skriver fram att skolans funktion är att ge eleven bildning, kunskaper och färdigheter samt att fostra dem till samhällsnyttiga medborgare, självklara svar enligt några men andra menar att det är statsapparatens strävan till social ingenjörskonst. Skolans utveckling beskrivs som ett medel för att åstadkomma en sorts social kontroll. Vidare anses skolan användas som samhällets sorteringsapparat där skolans roll är att placera in människor i olika fack utan att medverka i att utveckla eleven till en självständig individ.⁶ Larsson & Löwstedt beskriver att det finns omfattande vetenskapligt arbete om den svenska skolan och att många forskare framför att de utifrån sina studier utmålar skolan som svår- eller oföränderlig, en uppfattning som enligt författarna även delas av många ledande

4 Sveriges riksdag, 2015.

5 Larsson, P. & Löwstedt, J., Strategier och förändringsmyter: ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete, Lund, 2014, s. 22.

6 Larsson, P. & Löwstedt, J., 2014, ss. 21-22.

4 tjänstemän och skolpolitiker.⁷ Detta kan ses i hur en styrande tjänsteman från en större kommun uttrycker sig:

I en kommun som vår där majoritet mellan de politiska blocken ändras vid i stort sett varje val har de lokala skolorna och lärarna utvecklat en mycket utpräglad strutsmentalitet. Man sticker huvudet i sanden när det utformas nya politiska målsättningar vart fjärde år.⁸

Uppfattningen om att skolan är svår- eller oföränderlig delas dock inte av de som jobbar i skolan. Här menas det att förändringarna är för många, alltför frekventa och sällan förankrat i den dagliga verksamheten. Vidare beskrivs det att läraryrket successivt håller på att urholkas av externa krav, nya arbetsuppgifter och förväntningar som ställs på lärarna, vilket anses leda till att det som är yrkets professionella kärna, elevernas lärande, är hotat. Denna utveckling med ökade och förändrade krav sägs vara internationellt kopplat till en generell förändring av den offentliga sektorn. Kopplingen beskrivs vara synlig i det ökade inslag av marknads- och kund-orientering, kvalitetsuppföljning och ekonomisk styrning i kombination med decentralisering och privatiserade organisationslösningar. Författarna menar att denna utveckling genom effektivitetsbaserade styrningsfilosofier och mätmetoder, hämtade från näringslivet, hotar kvalitet och innehåll i skolan eftersom de i grunden skiljer sig från den verksamhet där de har sitt ursprung.⁹ Detta beskrivs med att kraven och förväntningarna på skolan härstammar från det moderna samhällets krav på rationalitet och nytta och är numera en viktig politisk angelägenhet och en del i den pågående kunskapskapprustningen. Den svenska skolan anses vara effektiviserad och inriktad på att ge eleven en nödvändig kunskapsbas för att bättre passa in i det globala kunskapssamhället.¹⁰ ”Elevers kunskap och färdigheter ska förädlas och omvandlas till innovationer och konkurrenskraft.”¹¹

5.1.1 Skolans resultatmätningar och måluppfyllelse

I boken Den vetenskapande läraren: en handbok för forskning i skola och förskola beskriver Martin Lakéus dagens skola som varande i obalans och lyfter fram att anledningen bland annat härstammar från samhällets industrialisering under 1900-talet och den ökade vikten av mätning och introduktionen av begrepp från industrins kvalitetskontrollsystem. Detta menar författaren ha fört med sig negativa bieffekter till skolan där fokus har hamnat på det som förhållandevis är lätt att mäta som faktakunskaper, läs-, skriv- och räkneförmåga. Det som inte hamnar i fokus

7 Larsson, P. & Löwstedt, J., 2014, s. 14.

8 Ibid.

9 Larsson, P. & Löwstedt, J., 2014, ss. 14-15.

10 Larsson, P. & Löwstedt, J., 2014, s. 17.

11 Ibid.

5 är de saker som beskrivs som svårmätbara, såsom värdegrund och skolväsendets demokratiska grund. Ett sätt att få skolan i balans beskrivs vara att förändra mätmetoderna och att inte bara högt värdera det som är lätt att mäta, utan även sträva efter att mäta det som värderas högt men som är svårt att mäta.¹² Skolans betydelsefulla uppgift i att socialisera nästa generations ung-domar till att fungera i samhället är något som värderas högt, om man tittar till skolans värde-grund. Att mäta huruvida dagens skola lyckats med detta är något som framtiden får avgöra, eftersom obalansen i skolans utvärdering och utveckling som beskrivs kan argumenteras ha avgörande utfall på vårt samhälle. Obalansen i vad som ses som av värde leder även till att vissa ämnen i skolan får en högre status då de exempelvis kan ge meritpoäng i sökandet efter vidare studier. Indirekt får andra ämnen lägre status eftersom de inte är lätta att mäta och heller inte tycks räknas som värdefulla för samhället.¹³

Utvärderingar av utbildningssystemet och utbildningsresultat har i dagens kunskapssamhälle blivit beroende av att mäta framgång och har varit så under en lång tid. Vidare beskriver författarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, i boken Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse,att ambitionen efter att få fram generella mätbara resultat inte alltid givit önskad effekt. Internationellt sett har mätningarna utvecklats med syfte att med-verka till evidensbaserad undervisning men samtidigt som skolan omfattas av en alltmer prestationsstyrd struktur har det ifrågasatts vad som egentligen kan ses som resultat i skolan.¹⁴ Skolans måluppfyllelse kan kopplas till styrningsfilosofin inom näringslivet, vilket innebär en marknadsanpassning där inriktningen ligger på utfall och resultat. Skolans demokratiska och värdegrundsrelaterade mål beskrivs bland annat som komplexa och svårdefinierade, vilket gör att de blir svåra att mäta.¹⁵ Detta har i sin tur lett fram till frågor om skolans verksamhet verkligen kan utvecklas enbart utifrån mätbar evidens, eftersom vissa värden missas och att dessa utfall visar sig långt senare. Författarna lyfter även fram att skolans många olika förhållanden och sammanhang behöver vägas in för att ge en rättvisande bild av elevers kunskap.¹⁶ Vidare beskrivs att bedömningen av elevers resultat har andra syften än pedagogiska

12 Lackéus, M., Den vetenskapande läraren: en handbok för forskning i skola och förskola, Lund, 2021, ss. 52-54.

13 Exempelvis bildämnet.

14 Håkansson, J. & Sundberg, D., Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse, Stockholm, 2016, ss. 36- 40.

15 Håkansson, J. & Sundberg, D., 2016, ss. 47-48.

16 Håkansson, J. & Sundberg, D., 2016, ss. 36-40.

6 eftersom det argumenteras att de används till att kontrollera och övervaka implementeringen av läroplaner i olika ämnen.¹⁷