Examensarbete Avancerad nivå

(1)

Examensarbete

Avancerad nivå Bilden av bilden

En diskursanalys av hur bildämnets samhällsrelevans motiveras

Apprehending art education

Författare: Roberth Breséus

Institutionen för lärarutbildning: Högskolan Dalarna Handledare: Ulla Lind

Examinator: Margaretha Häggström Ämne/huvudområde: Bild

Kurskod: ABP254 Högskolepoäng: 30 hp

Examinationsdatum: 2022-06-03

(2)

Abstract

The purpose of this study was to describe how the art subject´s societal relevance is motivated.

The questions asked were: How is the art subject's societal relevance in school policy, state's public investigations and public art subject debate motivated? And how is the future development of the art subject described therein?

The method used was based on Faircloughs critical discourse analysis and studied text extracts from publicly accessible publications.

The results showed a complex and multifaceted discourse. Furthermore, the analysis showed several intertextual and interdiscursive relations, but also its potential future development with a discourse comprised predominantly of concrete statements.

The conclusion was that school policy discourse emphasized to a large extent the democratic societal relevance, the discourse in state public investigations used largely a beneficial eco- nomic relevance, and the discourse of the art subject debate showed a tendency to pursue an analytical, critical, and communicative relevance. However, there were elements within each discourse that were reminiscent of each other. The future development of the subject high- lighted the need to ensure the desirable creative commodity and a necessity of a more theoretical inclined subject, and a need to develop the subject as support to ensure democracy.

Nyckelord

Bild, Bild och form, Bildämnet, Diskursanalys, Kritisk diskursanalys, Estetiska ämnen, Samhällsrelevans

(3)

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Syfte ... 2

3. Frågeställningar... 2

4. Begrepp ... 2

5. Bakgrund ... 3

5.1 Den svenska skolan ... 3

5.1.1 Skolans resultatmätningar och måluppfyllelse ... 4

5.2 Bildämnets utveckling i svensk skola ... 6

6. Tidigare forskning ... 9

6.1 Nationell ämnesforskning ... 10

6.2 Internationell ämnesforskning ... 14

7. Teoretisk utgångspunkt ... 16

7.1 Diskursanalys ... 16

7.2 Kritisk diskursanalys ... 18

7.3 Faircloughs tredimensionella modell ... 19

8. Metod ... 20

8.1 Val av metod ... 20

8.2 Analysmetod... 20

8.2.1 Analytiska verktyg och begrepp ... 21

8.3 Datainsamling och urval ... 22

8.4 Förförståelse... 23

8.5 Forskningsetiska överväganden ... 23

8.6 Materialbearbetning ... 24

8.7 Tillförlitlighet ... 25

9. Analys ... 26

9.1 Diskursen i skolpolitiken ... 26

9.1.1 Motion 2018/19:2338 Estetiska ämnen i gymnasieskolan ... 26

9.1.2 Motion 2020/21:2066 Estetiska ämnen i grundskolan och i gymnasiet. ... 28

9.2 Diskursen i statens offentliga utredningar ... 30

9.2.1 SOU 2016:77 En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning ... 30

9.2.2 SOU 2021:77 Från kris till kraft. Återstart för kulturen... 32

9.3 Diskursen i ämnesdebatten ... 34

9.3.1 Återinför obligatoriska estetiska ämnen ... 34

9.3.2 Stärk bildämnet! ... 35

9.3.3 Att strypa bildämnet är att kväva framtiden ... 36

9.3.4 Debatt: Byt namn på bildämnet i skolan ... 37

(4)

10. Diskussion... 38

10.1 Metoddiskussion ... 38

10.2 Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom skolpolitiska motioner? ... 39

10.3 Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom statens offentliga utredningar? ... 39

10.4 Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom ämnesdebatt? ... 40

10.5 Hur skrivs utvecklingen för bildämnet fram i skolpolitiska motioner, statens offentliga utredningar och ämnesdebatt? ... 40

10.6 Resultatdiskussion ... 41

10.7 Konklusion ... 45

10.8 Vidare forskning ... 46 Referenser ...

Bilagor ...

(5)

1

1. Inledning

Den 5:e oktober 2020 lämnades en motion in till riksdagen gällande estetiska ämnen i grundskolan och i gymnasiet. Motiveringen i motionen berörde vikten av att barn och ungdomar ges undervisning inom de estetiska ämnena genom att bland annat få möta, uppleva, reflektera, samtala och skapa. Centrala argument lades fram gällande träning av bildkunskap, kritisk av- läsning, skapande samt att se och uppleva konst. Sammantaget framställs undervisning inom bild vara en kunskapsresa med betydande likheter med att lära sig det skrivna och talade språket.¹ Vikten av de estetiska ämnena gör sig speciellt synlig genom förklaringen att:

Majoriteten ungdomar går ut ur skolan utan kvalitativ kunskap vad avser konstarterna och saknar erfarenhet av egen gestaltning. Eleverna saknar också insikt i konstarternas koppling till demokrati och yttrandefrihet liksom respekten för Den Andre.

Att människor i egenskap av läsare och publik möter konst utgör en av grundstenarna för att dialogen och berättelsen mellan skapare och betraktare sker, blir betraktad och reflekterad. Utan dessa möten och återkommande besök i konstens och litteraturens värld är demokratin, som ju lever och utvecklas av aktiva, intresserade och kunniga medborgare, delvis amputerad.²

Bilden som målas upp i motionen av de estetiska ämnena, och framför allt bildämnet, är att dessa är synnerligen viktiga ur ett samhällsperspektiv. Dock avslogs motionen den 21:e april 2021. Anledningarna till avslaget är säkerligen många, men avslaget kan tolkas som att bild- ämnet inte kan bidra till denna viktiga aspekt inom utbildningen för barn och ungdomar.

Under min egen utbildning har jag mött olika argument från lärare, haft intressanta diskussioner med medstuderande samt läst i både kurslitteratur, forskning och ämnesdebatt gällande bildämnet och dess relevans i samhället. Dock har jag känslan av att inte ha kommit till roten av hur bildämnet verkligen framförs. Jag är intresserad av hur bildämnets samhälls- relevans motiveras och hur ämnet kan utvecklas för att möta framtidens utbildningsbehov. Jag frågar mig vad bilden är av bilden, och den framtid som jag blir en del av som blivande bild- lärare i grund- och gymnasieskolan.

Studien har betydelse och relevans för läraryrket, eftersom insikten i hur bildämnet motiveras kan hjälpa till att förmedla en stärkt enighet i vad ämnet är och varför det är av vikt i samhället,

1 Mot. 2020/21:2066, Estetiska ämnen i grundskolan och i gymnasiet, Stockholm: Sveriges Riksdag, 2020, Tillgänglig på Internet: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/estetiska-amnen-i- grundskolan-och-i-gymnasiet-_H8022066 (Hämtad 2022-01-18)

2 Mot. 2020/21:2066.

(6)

2 men även för en stärkt status gentemot de mer teoretiska ämnena i skolan. Hur ämnets visioner och utveckling framställs är dessutom av betydelse för att lärare och elever bättre ska kunna möta förändringar, utmaningar och behov i vårt samhälle som ändras och utvecklas så snabbt.

2. Syfte

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur bildämnets betydelse uppfattats över tid med fokus på ämnets samhällsrelevans. För att uppnå syftet undersöks ett urval av historiska och samtida källor i såväl statliga utredningar som skolpolitiska motioner och ämnesdebatt.

Härigenom kan även visioner om ämnets framtid synliggöras.

3. Frågeställningar

Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom skolpolitiska motioner?

Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom statens offentliga utredningar?

Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom ämnesdebatt?

Hur skrivs utvecklingen för bildämnet fram i skolpolitiska motioner, statens offentliga utredningar och ämnesdebatt?

4. Begrepp

I denna studie figurerar en del återkommande begrepp, vilka har sammanställts med en precisering av dess innebörd för detta examensarbete.

Med begreppet Samhällsrelevans avses betydelse, lämplighet, vinst, nytta och effekter för samhället i stort samt vad som anses bidra till att reda ut aktuella problem, utmaningar och behov inom varierande samhällssektorer. Det kan sträcka sig från att vara på en individnivå till befolkningen som helhet.

Skolpolitik avser att ringa in den diskurs som berör bildämnet på riksdagsnivå, oberoende politiskt parti.

En motion är ett förslag från en eller flera ledamöter till riksdagen, och är ofta ett motyrkande till en lagändring eller en ny lag från regeringen.³

3 Sveriges riksdag, Ordbok, 2015. Tillgänglig på internet: https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar- riksdagen/ordbok/ (Hämtad 2022-04-21)

(7)

3 Statens offentliga utredningar (SOU), är en rapport som sammanställer resultatet av en utredning i en viss fråga. Innan ett nytt lagförslag presenteras tillsätter regeringen ofta en kommitté eller särskild utredare som ger sitt betänkande och publicerar detta i vad som benämns som Statens offentliga utredningar.⁴

Med ämnesdebatt avses en argumenterande text där diskursen om skolans bildämne blir synlig utifrån ett samhällsrelevant perspektiv. Det kan vara en publicerad artikeln eller ett inlägg på en nyhets- eller bloggwebbplats, men även andra webbplatser.

Estetiska ämnen kan ses som ett samlingsnamn för de konstnärliga ämnena vilka innefattar exempelvis bild, media, dans, musik och teater. I detta examensarbete figurerar begreppet som en vidare benämning, vilket bildämnet är en del av.

5. Bakgrund

Detta avsnitt syftar till att ge en fördjupad bild av skolan och bildämnet ur ett historiskt och skolpolitiskt perspektiv fram till idag med rådande diskurser. Delar av bakgrunden bygger vidare på tidigare kursers arbete med att finna relevant litteratur för att belysa bildämnets relevans. Dessa texter har bearbetats, kompletterats och redigerats för att motsvara examensarbetets syfte och frågeställningar.

5.1 Den svenska skolan

Författarna Pär Larsson och Jan Löwstedt skildrar skolans funktion i boken Strategier och för- ändringsmyter: ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. De konstaterar att skolan har styrts av politiska beslut sedan 1842 och påverkats av föreskrifter och expertis från statliga myndigheter sedan dess.⁵ De skriver fram att skolans funktion är att ge eleven bildning, kunskaper och färdigheter samt att fostra dem till samhällsnyttiga medborgare, självklara svar enligt några men andra menar att det är statsapparatens strävan till social ingenjörskonst. Skolans utveckling beskrivs som ett medel för att åstadkomma en sorts social kontroll. Vidare anses skolan användas som samhällets sorteringsapparat där skolans roll är att placera in människor i olika fack utan att medverka i att utveckla eleven till en självständig individ.⁶ Larsson & Löwstedt beskriver att det finns omfattande vetenskapligt arbete om den svenska skolan och att många forskare framför att de utifrån sina studier utmålar skolan som svår- eller oföränderlig, en uppfattning som enligt författarna även delas av många ledande

4 Sveriges riksdag, 2015.

5 Larsson, P. & Löwstedt, J., Strategier och förändringsmyter: ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete, Lund, 2014, s. 22.

6 Larsson, P. & Löwstedt, J., 2014, ss. 21-22.

(8)

4 tjänstemän och skolpolitiker.⁷ Detta kan ses i hur en styrande tjänsteman från en större kommun uttrycker sig:

I en kommun som vår där majoritet mellan de politiska blocken ändras vid i stort sett varje val har de lokala skolorna och lärarna utvecklat en mycket utpräglad strutsmentalitet. Man sticker huvudet i sanden när det utformas nya politiska målsättningar vart fjärde år.⁸

Uppfattningen om att skolan är svår- eller oföränderlig delas dock inte av de som jobbar i skolan. Här menas det att förändringarna är för många, alltför frekventa och sällan förankrat i den dagliga verksamheten. Vidare beskrivs det att läraryrket successivt håller på att urholkas av externa krav, nya arbetsuppgifter och förväntningar som ställs på lärarna, vilket anses leda till att det som är yrkets professionella kärna, elevernas lärande, är hotat. Denna utveckling med ökade och förändrade krav sägs vara internationellt kopplat till en generell förändring av den offentliga sektorn. Kopplingen beskrivs vara synlig i det ökade inslag av marknads- och kund- orientering, kvalitetsuppföljning och ekonomisk styrning i kombination med decentralisering och privatiserade organisationslösningar. Författarna menar att denna utveckling genom effektivitetsbaserade styrningsfilosofier och mätmetoder, hämtade från näringslivet, hotar kvalitet och innehåll i skolan eftersom de i grunden skiljer sig från den verksamhet där de har sitt ursprung.⁹ Detta beskrivs med att kraven och förväntningarna på skolan härstammar från det moderna samhällets krav på rationalitet och nytta och är numera en viktig politisk angelägenhet och en del i den pågående kunskapskapprustningen. Den svenska skolan anses vara effektiviserad och inriktad på att ge eleven en nödvändig kunskapsbas för att bättre passa in i det globala kunskapssamhället.¹⁰ ”Elevers kunskap och färdigheter ska förädlas och omvandlas till innovationer och konkurrenskraft.”¹¹

5.1.1 Skolans resultatmätningar och måluppfyllelse

I boken Den vetenskapande läraren: en handbok för forskning i skola och förskola beskriver Martin Lakéus dagens skola som varande i obalans och lyfter fram att anledningen bland annat härstammar från samhällets industrialisering under 1900-talet och den ökade vikten av mätning och introduktionen av begrepp från industrins kvalitetskontrollsystem. Detta menar författaren ha fört med sig negativa bieffekter till skolan där fokus har hamnat på det som förhållandevis är lätt att mäta som faktakunskaper, läs-, skriv- och räkneförmåga. Det som inte hamnar i fokus

7 Larsson, P. & Löwstedt, J., 2014, s. 14.

8 Ibid.

9 Larsson, P. & Löwstedt, J., 2014, ss. 14-15.

10 Larsson, P. & Löwstedt, J., 2014, s. 17.

11 Ibid.

(9)

5 är de saker som beskrivs som svårmätbara, såsom värdegrund och skolväsendets demokratiska grund. Ett sätt att få skolan i balans beskrivs vara att förändra mätmetoderna och att inte bara högt värdera det som är lätt att mäta, utan även sträva efter att mäta det som värderas högt men som är svårt att mäta.¹² Skolans betydelsefulla uppgift i att socialisera nästa generations ungdomar till att fungera i samhället är något som värderas högt, om man tittar till skolans värde- grund. Att mäta huruvida dagens skola lyckats med detta är något som framtiden får avgöra, eftersom obalansen i skolans utvärdering och utveckling som beskrivs kan argumenteras ha avgörande utfall på vårt samhälle. Obalansen i vad som ses som av värde leder även till att vissa ämnen i skolan får en högre status då de exempelvis kan ge meritpoäng i sökandet efter vidare studier. Indirekt får andra ämnen lägre status eftersom de inte är lätta att mäta och heller inte tycks räknas som värdefulla för samhället.¹³

Utvärderingar av utbildningssystemet och utbildningsresultat har i dagens kunskapssamhälle blivit beroende av att mäta framgång och har varit så under en lång tid. Vidare beskriver författarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, i boken Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse,att ambitionen efter att få fram generella mätbara resultat inte alltid givit önskad effekt. Internationellt sett har mätningarna utvecklats med syfte att medverka till evidensbaserad undervisning men samtidigt som skolan omfattas av en alltmer prestationsstyrd struktur har det ifrågasatts vad som egentligen kan ses som resultat i skolan.¹⁴ Skolans måluppfyllelse kan kopplas till styrningsfilosofin inom näringslivet, vilket innebär en marknadsanpassning där inriktningen ligger på utfall och resultat. Skolans demokratiska och värdegrundsrelaterade mål beskrivs bland annat som komplexa och svårdefinierade, vilket gör att de blir svåra att mäta.¹⁵ Detta har i sin tur lett fram till frågor om skolans verksamhet verkligen kan utvecklas enbart utifrån mätbar evidens, eftersom vissa värden missas och att dessa utfall visar sig långt senare. Författarna lyfter även fram att skolans många olika förhållanden och sammanhang behöver vägas in för att ge en rättvisande bild av elevers kunskap.¹⁶ Vidare beskrivs att bedömningen av elevers resultat har andra syften än pedagogiska

12 Lackéus, M., Den vetenskapande läraren: en handbok för forskning i skola och förskola, Lund, 2021, ss. 52- 54.

13 Exempelvis bildämnet.

14 Håkansson, J. & Sundberg, D., Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse, Stockholm, 2016, ss. 36- 40.

15 Håkansson, J. & Sundberg, D., 2016, ss. 47-48.

16 Håkansson, J. & Sundberg, D., 2016, ss. 36-40.

(10)

6 eftersom det argumenteras att de används till att kontrollera och övervaka implementeringen av läroplaner i olika ämnen.¹⁷

5.2 Bildämnets utveckling i svensk skola

I Skolverkets kursplan för ämnet Bild framhålls följande:

Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet.¹⁸

Enligt citatet från Skolverket har bilden en betydande plats i vårt samhälle.Detta avspeglas inte i diskursen om bildämnet, som på senare år sägs ska ha blivit mindre viktigt, till och med marginaliserad.¹⁹ Genom en tillbakablick kan ämnets utveckling i svensk skola beskrivas över- siktligt fram till idag.

Gunnar Åsén skriver, i Varför bild i skolan? – en historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne, att rit- eller teckningsundervisning bedrevs främst inom konstnärs- eller hantverksutbildningar, men även i ateljéer och akademier, innan den obligatoriska och allmänna skolan inrättades.²⁰ När väl skolämnet Teckning etablerades, under 1800-talets första hälft, var syftet att utbilda arbetskraft för bland annat hantverks- och konstindustrin. Värdet i undervisningen var ”ögats bildning” där eleverna övades genom att träna åskådnings- och iakttagelseförmåga i att avbilda människor, föremål, landskap, kartor och konstruktionsritningar. Ämnet teckning spelade en marginell roll under den allmänna folk- skolans framväxt men enligt den första folkskolestadgan 1842 ansågs geometri och linjeritning något som det borde ges undervisning i. Det fanns linjeritning som ett valfritt ämne på läro- verken från 1820-talet men skulle dock det bli ett obligatoriskt ämne 1856 och då under benämningen teckning.²¹

17 Håkansson, J. & Sundberg, D., 2016, s. 46.

18 Skolverket, Bild, 2011, Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan- och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-

fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRBIL01%

26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f (Hämtad 2022-01-18)

19 Åsén, G, 2006, Varför bild i skolan? – en historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne, I Lundgren, Ulf P. (red.), 2006, Uttryck, intryck, avtryck [Elektronisk resurs] lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, s. 107. Tillgänglig på Internet: http://konstfack.diva-

portal.org/smash/get/diva2:802805/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2022-01-20)

20 Åsén, G, 2006, s. 108.

21 Åsén, G, 2006, ss. 108-109.

(11)

7 I ett betänkande från en statlig kommitté 1859 tillskrevs teckningsämnet stor vikt på grund av den ökade industrialiseringen och behovet av kvalificerad arbetskraft. 1868 kom uttalande om att stärka ämnets ställning i alla skolformer där betydelsen av tecknings- och rit- undervisningen ansågs gagna landets framtida välstånd. Mot slutet av 1870-talet blev teckning ett eget ämne på schemat i folkskolan då staten tog ett samlat grepp på tecknings- undervisningen. Det innebar att teckningsämnet blev obligatoriskt i alla skolformer med ett bestämt antal undervisningstimmar och ett gemensamt mål. Syftet med ämnet var att bidra till elevernas yrkeskvalificering, men även indirekt bidra med vikten av arbetsdisciplin, nog- grannhet och renlighet. Undervisningens värde ansågs inte bara vara ur ett praktiskt perspektiv, utan även ha ett moraliskt värde. Under sekelskiftet vid 1800- 1900-talet uppstod en debatt om huruvida teckningsämnet borde vara ett estetiskt ämne, vilket skulle bidra till såväl smakfostran som en klassik bildning. I debatten ställdes nyttoaspekterna mot estetisk- och smakfostran och diskussionen ledde till att den gamla yrkestekniska inriktningen med linje-, perspektivritning och frihandsavbildning inte längre var av samma vikt. Det ökade intresset för estetik och smak sammanfördes med utbildandet av kvalificerad arbetskraft. Nu utbildades elever även i smak för att kunna uppskatta och värdera de nya produkter som tillverkades.²²

I undervisningsplanen för folkskolan 1919 ändras kraven på barns teckningsförmåga. Detta ledde till teorier om barnteckningens utvecklingsstadier och att kravet på korrekt avbildning inte kunde krävas förrän barnen var mogna för det. I undervisningsplanen betonades även att frihandsteckningen eller det fria bildskapandet skulle vara den viktigaste beståndsdelen i ämnet.

De tankar som infördes i 1919 år undervisningsplan skulle komma att sträcka sig ändra fram till 1950-talets början.²³

I slutet av 1940-talet hade nya idéer kring teckning i skolan börjat växa fram där den nya generationens teckningslärare menade att den lärarutbildning de gått inte hade följt med i utvecklingen inom den moderna konsten. Lärarutbildningen hade heller inte anammat de nya rön inom psykologin, vilket innebar att barns fria bildskapande och bildspråk hade fördärvats av influenserna från bland annat massmediebildernas och seriernas skadliga påverkan. Samtidigt framfördes argument som förespråkade ämnets betydelse för att ge elever avkoppling och om- växling i det vanliga skolarbetet, vilket skulle fungera som en motvikt till de annars så renodlade teoretiska ämnena. Det sistnämnda fick mer gehör och således fick det fria skapandet mer utrymme i alla de så kallade praktiskt-estetiska ämnena som under 1950- och 60-talet. Ämnets

22 Åsén, G, 2006, ss. 110-111.

23 Åsén, G, 2006, ss. 111-112.

(12)

8 roll förändrades och blev gradvis alltmer avskilt från de andra ämnena, vilket skulle ändra synen på hela ämnet, allt ifrån behovet av undervisningsmaterial och bedömningskriterier till synen på lärarens roll i undervisningen.²⁴

Teckningslärarstudenterna och även teckningslärarna gjorde ett nytt försök i att förändra äm- net under 1960-talet. Här framförs att bildutbudet i samhället har ändrat karaktär och ökat i takt med utvecklingen av nya bildmedier, så som reklam, serier, film och TV. Skolan anses vara för snävt inriktad på konsten och att teckningsämnet i stället borde lära ut ett kritiskt granskande av bilder och de budskap de förmedlar genom att ge eleverna en ökad kunskap om bild och bildspråk. Kritiken skulle vara starten på ett bildpedagogiskt nytänkande och i 1969 års läroplan för grundskolan infördes bland annat bildkommunikation som nytt moment på högstadiet. I läroplanen från 1982 återfanns en tydlig förändring av inriktningen på ämnet då det ändrade namn från Teckning till Bild och att bildspråket beskrivs som ett betydelsefullt kommunikationsmedel likt läsning, skrift och tal. Från det tidiga 2000-talet betonas bildframställning, bildkommunikation och bildanalys i ämnesinriktningen som viktiga medborgerliga kvalifikationer.

Kunskaperna inom bildområdet ses som en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhälls- livet genom en kulturell yttrandefrihet, men även betydelsefull för den personliga utvecklingen.²⁵

En röst i debatten om ämnet i dagens skola är författaren Madeleine Hjort som har skrivit boken Konstens betydelse: om konstarterna och litteraturen i skola och samhälle. Hon menar att den viktigaste utmaning i dagens utbildningspolitik är konstarternas roll som kunskaps- område i att utveckla individen, skolan och samhället.²⁶ Konsten spelar en avgörande roll i det demokratiska projektet och är kritisk till trenden i utbildningspolitikens likställande mellan utbildning och ekonomiskt välstånd. Det bedöms att utbildning i stället bör syfta till en mer humanistisk utbildning genom demokratisk bildning, kritiskt tänkande och personligt växande.

Det beskrivs att i dagens utbildning erbjuds barnet outvecklade kunskaper inom konstarterna då fokus ligger på kunskaper som främst gynnar bruttonationalprodukten per capita.²⁷ Vidare tvekar författaren inte att framställa utbildningen som instrumentell genom påståendet att ”utbilda för att upprätthålla och utveckla arbetsmarknaden och ekonomin.”²⁸ Hon menar att kulturens och bildningens betydelse för samhället och människan sällan nämns inom svensk

24 Åsén, G, 2006, ss. 113-115.

25 Åsén, G, 2006, ss. 116-117.

26 Hjort, M., Konstens betydelse: om konstarterna och litteraturen i skola och samhälle, Andra utökade och reviderade upplagan, Carlsson, Stockholm, 2017, s. 7.

27 Hjort, M., 2017, s. 7.

28 Hjort, M., 2017, s. 8.

(13)

9 utbildningspolitik och konstaterar att de styrande politikerna inte tycks bry sig om medborgar- nas möte med konsten och dess betydelse i det demokratiska samhället.²⁹ Hjort skriver att:

Konst är inte bara en fråga om upplevelse, som många tycks tro, det är en fråga om samtal och om minne och erfarenhet. Utan minne och erfarenhet, utan vana att se, uppleva och värdera förblir vi amatörer i den mening att konst, under sådana förhållanden, i förstahand blir en social verksamhet där kravet på kunskap endast gäller konstnären, författaren, koreografen men inte publiken och inte heller beslutsfattarna.³⁰

Vidare tydliggör Hjort vikten av den konstnärliga närvaron i samhället genom att tillskriva den som den 4:de statsmakten, vilket menas garantera den enskildes röst.³¹ Utan ungas möte med konstarterna under skoltid menar författaren att vi teoretiskt sätt riskerar att de unga växer upp och i sin tur blir politiker som inte inser eller förstår den enskildes röst, vilket kan leda till att vi underminerar framtidens konstnärliga utveckling, kunskap och förvaltning.³²

6. Tidigare forskning

I det här examensarbetet undersöks hur bildämnets samhällsrelevans motiveras och ämnets möjliga framtida utveckling. För att finna relevant forskning har jag sökt efter både inter- nationella och nationella studier och funnit ett antal vetenskapliga artiklar. Forsknings- översikten spänner över flera områden med stor variation. I sökandet efter lämplig och granskad forskning har jag använt mig av Högskolan Dalarnas (DU) biblioteks söktjänst, vilken är an- sluten till olika databaser, däribland databasen The Education Resources Information Center (ERIC). Förutom DU:s söktjänst har sökningar gjorts via Swepub och DiVA portal samt Google scholar. Sökorden som användes på engelska var ”art education” i kombination med bland annat importance, politics, citizenship, societal benefits, politics, education policy, future, justification, value of samt democracy. Sökorden som användes på svenska var ”bildämnet”

tillsammans med bland annat värde, betydelse, samhällsrelevans, motiv, politik, utbildning, och demokrati. Jag har testat olika synonymer i olika kombinationer för att få djup och bredd i sökresultatet. Den tidigare forskningen har avgränsats till ett fokus på ett så aktuellt material som möjligt och sökt lägga extra vikt vid hur bildämnets samhällsrelevans motiveras däri.

29 Hjort, M., 2017, s. 8.

30 Hjort, M., 2017, ss. 58-59.

31 Enligt Hjort beskrivs den 1:a och 2:a statsmakten som den lagstiftande och verkställande makten. Den 3:e statsmakten tillskrivs medias roll som granskande uppgift och opinionsbildande roll. Hjort, M., 2017, s. 60.

32 Hjort, M., 2017, ss. 60-61.

(14)

10 Materialet bygger delvis vidare på arbeten i tidigare kurser, men dessa har bearbetats, kompletterats och redigerats för att motsvara examensarbetets syfte och frågeställningar.

Den tidigare forskningen angående bildämnet presenteras först enligt nationell forskning för att sedan introducera en mer kondenserad internationell forskning. Studien fokuserar till större del på den nationella forskningen på grund av syfte och frågeställningar.

6.1 Nationell ämnesforskning

De så kallat praktisk-estetiska ämnena har haft en viss funktion, men även varit marginaliserade. Här framställer Åsén hur bildämnet har förändrats i större utsträckning genom åren än de flesta andra skolämnena där meningsutbytena om ämnets funktion, innehåll och inriktning skiftat i takt med att olika perioders företrädare kritiserat det gamla och samtidigt fört in nya idéer. Genom tiderna har förhoppningar om bildämnets möjligheter slagits med det begränsade utrymmet i skolan.³³

Ämnet beskrivs ha genomgått tre faser i utvecklingen i skolan, teckning som avbildning, teckning som uttrycksmedel och bild som kommunikationsmedel. Härigenom åskådliggörs hur ämnet har haft olika fokus genom tiderna, men även hur spåren av tidigare idéer inte försvinner utan historisk lever kvar som traditioner, vilket har lett till att ämnet hela tiden breddats.³⁴ Vidare beskrivs hur bildämnet har haft svårt att hävda sin roll och utrymme i grundskolan där elever på profilskolor eller särskilda bildklasser får mer undervisning medan övriga elever får mindre än tidigare. Den svenska skolan har kommit att utvecklas mot en så kallad treämnes- skola där svenska, matematik och engelska prioriteras. De ämnen som genom tradition redan haft ett större utrymme än andra ämnen befäster sin position medan andra marginaliseras.

Författaren menar att bildämnet har utvecklats långsamt trots nya läroplaner och att i den nationella utvärderingen från 2003 av grundskolan framkom det bland annat att man i bildämnet fortfarande arbetade med bildframställning till största del, trots att nyare läroplaner lyfter ett arbete med bildanalys och bildkommunikation och har gjort så i decennier. En förklaring kan vara att ämnet har långtgående ämnestraditioner, vilka lyfts upp av stora lärargrupper. Här blandas gamla och nya idéer och om det tillkommer nya saker, utövas det i förhållande till tidigare innehåll. Ämnet har hela tiden fyllts på med nytt innehåll samtidigt som ett gammalt sätt att betrakta ämnet på lever kvar, vilket har lett till stoffträngsel och urvalsproblem.³⁵ Vidare finns det skillnader lärare emellan, där några är mer benägna att förnya undervisningen i ämnet än

33 Åsén, G, 2006, s, 107.

34 Ibid.

35 Åsén, G, 2006, ss, 117-118.

(15)

11 andra. Här pekar författaren på studier från undervisning i amerikanska skolor som visade två ytterligheter, de som genomför läroplansförändringar och de som inte gör några förändringar, vilka även representerar den större merparten. Dock framkom det en grupp som kombinerade det gamla med det nya.³⁶

Riktas blickarna mot skolans innehåll som helhet har de praktiskt-estetiska ämnena haft en specifik roll till skillnad från de teoretiskt inriktade ämnena. Här pekas 1969-års läroplan ut som det tillfälle då det skrevs in teoretiska moment i de praktiska-estetiska ämnena, vilket innebar att det teoretiska fick en större plats i skolans innehåll och utrymmet för praktisk skapande minskade.³⁷

I Grundskolans ämnen i ljuset av den Nationella utvärderingen 2003, Nuläge och framåt- blickar skriver Anders Marner och Hans Örtegren, om Bildämnet i en kulturskola för alla, att det mång- och interkulturella samhället har behov av en skola som en kulturell mötesplats.

Skolan beskrivs ha förlorat sin självklara roll som kunskapsförmedlare i dagens informations- och mediesamhälle och författarna framför kopplingar mellan ett estetiskt perspektiv och demokrati, men även yttrandefrihet i skolan. Författarna beskriver vår tid som en skriftspråks- kultur och hur problematiskt detta är i förhållande till den multimodala tid vi lever i. De menar att bildens betydelse inom kommunikation och medier ökar och att dagens samhälle aldrig har varit så bildtätt som nu. Datorns användning och utveckling har gjort att näst intill alla kommu- nikationsprocesser har digitaliserats samtidigt som de moderna medierna och internet har ändrat lärarens och skolans ensamrätt på kunskap. Författarna menar att medievärldens förändring även har stor betydelse för bildämnets utveckling om ämnet ska ligga i fas med samhälls- utvecklingen. Vidare skriver Marner & Örtgren att yttrandefriheten, i vårt demokratiska samhället, inte enbart kan kopplas till det verbala yttrandet utan att bilden och det visuella även innefattas i detta begrepp. Därför menar de att digital bildbehandling kan ses som en medbor- gerlig kompetens.³⁸

I tillägg till Åséns beskrivning av bildämnets tre faser kan det i Marner & Örtegrens text möjligtvis skönjas ämnets fjärde fas. Här pratar författarna om den nya ekonomin som en krea- tivitetens ekonomi och hänvisar till studier om hur kreativitet lyfts som de anställdas betydel- sefullaste bidrag. De menar att kreativ verksamhet alltmer sätter sin prägel på yrkeslivet i en

36 Åsén, G, 2006, s, 118.

37 Åsén, G, 2006, ss, 117-118.

38 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, Bildämnet i en kulturskola för alla, I Grundskolans ämnen i

ljuset av den Nationella utvärderingen 2003, Nuläge och framåtblickar, Stockholm: Skolverket, ss. 136-139.

Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=1497 (Hämtad 2022-01-20)

(16)

12 värld av robotar och automatiseringar som övertar den traditionella arbetarklassens ser- viceyrken och att en ny klass håller på att växa fram, den kreativa klassen. Här refererar författarna till Richard Floridas forskning, vilket beskriver den nya ekonomin som kreativi- tetens ekonomi och är något som lyfts senare i studien. Vidare exemplifierar författarna att Sveriges företag är beroende av industriell design som en viktig ekonomisk verksamhet och att design har kommit at bli en konkurrensfaktor. När det gäller design har förslag till nationellt handlingsprogram lagts fram med en ökad uppmärksamhet mot skolan och dess innehåll av den eftertraktade kreativa handelsvaran.³⁹

Ämnet beskrivs vara något som elever finner intressant och roligt och att de inte tillmäter ämnet någon större vikt till skillnad från andra ämnen.⁴⁰ Författarna anser att det kan förklaras med att ämnet tillhör fritiden och att föräldrar inte finner det viktigt eller nyttigt för framtida yrkesval. Vidare berörs även hur ämnet förmedlas där författarna tar upp ett exempel och skriver att:

[…] när bild diskuteras nämns den endast i relation till skriftspråkets utveckling, och som ett passerat stadium i människans utveckling. När det gäller språk diskuteras endast dess instrumentella begreppsbildande funktion. Dess estetiska funktion tas inte upp till behandling. Därför kan man säga att ett ensidigt och hierarkiskt medieringsbegrepp tillämpas. Om en hierarkisk syn på förhållandet bild och språk är spritt inom skolvärlden, vilket vi tror att den är, är det lätt att förstå bildämnets och övriga estetiska ämnens marginaliserade roll i skolan.⁴¹

Författarna kommenterar bildämnets framtid och att det bör utvecklas och inriktas mot ett renodlat kommunikationsämne med argument som trycker på att ämnet skulle göra större nytta för ungdomars framtida yrkesverksamhet och liv. Samtidigt menar de att bland annat bildtolk- ning och digital bildbehandling bör få större utrymme med tanke på den allt viktigare medborgerliga kompetensen.⁴²

Skolverkets rapport Bild, musik och slöjd i grundskolan, En sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna från 2015 framställer att bredden i bildämnet fortfarande finns kvar men att nya begrepp tillkommit, som exempelvis visuell kultur, vilket anses förtyd- liga ämnet. Begreppet visuell kultur bedöms även öppna upp för en kritisk granskning av fler

39 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, ss. 140-141.

40 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, s. 146.

41 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, s. 141.

42 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, ss. 145-146.

(17)

13 typer av bilder från olika kulturer. Bildämnet och kursplanen från 2011 betonar det kommuni- kativa området, vilket har blivit tydligare och syftar till att föra samman ämnets två mest fram- trädande delar, att tolka/analysera samt att skapa/framställa. Dessutom kopplas framställningen av bilder samman med presentation av bild till en kommunikativ process. Den digitala fram- ställningen och hanteringen av bilder har även tydliggjorts.⁴³ Rapporten visar emellertid att det inte funnits särskilt bra förutsättningar för elever att utveckla digital bildframställning och presentation av egna bilder.⁴⁴ Vidare beskrivs det att undervisningen tenderar att fokusera på äldre och modernistisk konst och sällan på medie- eller digital bild, vilket endast förekommer vid enstaka tillfällen.⁴⁵ Därtill upplever lärare en brist på digital utrustning och digitala verktyg.⁴⁶

Marie-Louise Hansson Stenhammar beskriver, i sin avhandling En avestetiserad skol- och lärandekultur: En studie om lärprocessers estetiska dimensioner, att det estetiska ämnes- området lyfts fram, i Lgr11, i två former. Dels ses det som väsentligt i ett aktivt lärande, dels som inslag i övrig skolverksamhet, vilket kan tyckas vara motsägelsefullt formulerat där ämnes- området å ena sidan beskrivs som något betydelsefullt och å andra sidan något som betraktas vara utöver den verkliga skolverksamheten.⁴⁷ Vidare citeras en formulering från Lgr11, ”I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärk- sammas”⁴⁸, genom att det intellektuella tycks vara separerat från det praktiska, sinnliga och estetiska. Dessutom skriver författaren om hur obalansen i beskrivningen av kunskapsformer blir problematisk då den estetiska aspekten framställs som otydlig och menar att det estetiska bör belysas i hur det används i undervisningssammanhang och generellt i relation till lärande.

Begreppet estetik benämns i kursplaner och läroplaner som upplevelsebetingade erfarenheter av lärostoff, vilka väcker intryck som exempelvis behag, värdigt, skönt eller sublimt, vilka enligt författaren är förhållandevis förlegade och avgränsade då även det sinnliga särskiljs från det estetiska.⁴⁹

Likt Åsén beskriver Hansson Stenhammar hur de estetiska ämnena har legitimerats genom läroplanerna där motiven för kunskapsgrunden har förändrats över tid. Här tas forskning kring

43 Skolverket, Bild, musik och slöjd i grundskolan, En sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna [Elektronisk resurs], 2015, Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/getFile?file=3496 (Hämtad 2022-01-18) s. 30.

44 Skolverket, 2015, ss. 36-37.

45 Skolverket, 2015, s. 44.

46 Skolverket, 2015, s. 63.

47 Hansson Stenhammar, M., & Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2015, En avestetiserad skol- och lärandekultur: En studie om lärprocessers estetiska dimensioner, s. 5.

48 Hansson Stenhammar, M., & Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2015, s. 5.

49 Hansson Stenhammar, M., & Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2015, ss. 5-7.

(18)

14 transfereffekter upp, vilka hjälpte till att erkänna estetiken genom att det utvecklade ett visst sätt att tänka.⁵⁰ Genom detta erkännande har nyttan med de estetiska ämnena diskuterats i huvudsak som en nytta för andra ämnen men inte tvärt om.

I Hanna Ahrenbys avhandling, Värdegrundsarbete i bildundervisning: en studie om iscen- sättning av policy i grundskolans senare år, beskrivs hur dagens mål- och resultatstyrda skola i kombination med skolans kunskapsuppdrag och demokratifostrande, men även den rådande synen att undervisning ska gagna dagens kunskapsekonomi, påverkar bildundervisningen i att fokusera på kunskapskraven.⁵¹ Ahrenby menar att dagens utbildningsdiskurs, vilket framställer att utbildningens yttersta syfte är att ”förse elever med kunskaper och färdigheter som ska leda till arbete, som ska bidra till individens och landets ekonomi, vilket i sin tur förutsätts ge individen frihet.”⁵² Vidare beskrivs det att denna syn på utbildning gett konsekvenser för bildens ämnesinnehåll och demokratiuppdrag och att skolans mål- och resultatstyrning medfört en starkare kontroll av elevers kunskap. Förändringarna menas ha inneburit en idéförskjutning av bildämnet som ett demokratiämne till ett ämne som brottas med att vara relevant för framtida yrkesliv, motivera elever med lustfylldhet och att kvalificera sig i mål- och resultat- mätningsdiskursen, bland annat genom uppfyllanden av kunskapskrav.⁵³

6.2 Internationell ämnesforskning

Författarna Gayle B. Roege och Kyung Hee Kim har sammanställt, i Why we need arts education, tidigare forskning gällande nyttan av bildämnet i USA.⁵⁴ De förklarar att uppfattningen gällande värdet av ämnet stiger och faller i takt med trender inom utbildnings-, intelligens- och lärandefälten. Även filosofiska förändringar har påverkat de sätt som utbild- ningar och kurser hålls och lärs ut inom skolan. Vidare beskrivs att bildämnet inom offentlig utbildning ofta faller offer för sociala och politiska krafter, vilket leder till att ämnets tolkning och syfte blir en social och politisk process. Den offentliga utbildningen förväntas förbereda elever för arbetslivet, vilket författarna menar är att bildämnet i allt mindre grad lyckas med.

50 Hansson Stenhammar, M., & Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2015, ss. 5-7.

51 Ahrenby, H., Värdegrundsarbete i bildundervisning: en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år, Umeå, 2021. Tillgänglig på Internet: https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1526875/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2022-04-12) s, 161.

52 Ahrenby, H., 2021, s. 163.

53 Ahrenby, H., 2021, s. 164.

54 Roege, G. B. and Kim, K. H., ‘Why We Need Arts Education’, Empirical Studies of the Arts, 31(2), ss. 121- 130, 2013, s. 121.

(19)

15 De beskriver att utbildningspolitiken är en reflektion av de samhälleliga värden som driver och styr hur bildämnet framställs i läroplaner samt hur ämnet bedrivs i klassrummet.⁵⁵

Inom USA:s utbildningspolitik anses ämnet vara essentiellt och listas som ett kärnämne men att det inte anses vara en uppskattad komponent i utbildningen eftersom ämnet betraktas som emotionellt och inte intellektuellt. Vidare beskrivs det att de nuvarande politiska och sociala förväntningarna kräver att utbildningen har specifika och bidragande nytta. Författarna hänvisar till forskningen, vilket visar att ämnet ökar prestationen inom kognitiva förmågor och ger en positiv effekt på lärande inom andra ämnen. Elever som deltar i ämnet visar bättre resultat i testmätningar och förmågan att utveckla kunskaper i metoder för att driva projekt. Uppkomsten av den kreativa ekonomin eller handelsvaran beskrivs driva på behovet av elevers entreprenör- skap då företag i allt högre grad förlitar sig på anställdas kreativitet för att driva på affärs- utvecklingen inom företaget. Den inneboende fluiditeten i konstnärligt skapande menar författarna uppmuntra till flertalet förmågor, exempelvis abstrakt resonerande och besluts- fattande under osäkra förhållanden, vilka anses vara förmånlig inom den kreativa ekonomin.⁵⁶ Ämnets inverkan på kreativiteten påvisas i tecknandets universella form av kommunikation.

Författarna lyfter fram hur bland annat arkitekter, ingenjörer, matematiker, sociologer, geologer och fysiker använder tecknandet som ett sätt att tänka, bearbeta och kommunicera på ett effektivt sätt eftersom teckning beskrivs stödja förmågan till att tänka fritt och öka flödet av idéer. Kreativiteten, stödd av studier inom bildämnet, beskrivs kunna bryta gränsen mellan konst och vetenskap.⁵⁷

Roege & Kim berör framtiden för bildämnet och anser att utbildningspolitiken behöver säkerställa en utbildning genom att balansera akademiska prestationer med en mer holistisk syn på mänsklig utveckling.⁵⁸ De skriver:

Arts education provides opportunities for the interplay between expression and reflection, bringing about meaningful and measurable benefits in domains outside of those found currently in most academic achievement tests. Specifically, experiences facilitated by arts education produce mentally, socially, physically, and academically fit citizens.⁵⁹

I ett bredare perspektiv åskådliggörs betydelsen av befolkningens kreativitet, i boken Den kreativa klassens framväxt av Richard Florida. Florida skriver att ”Mänsklig kreativitet är den

55 Roege, G. B. and Kim, K. H., 2013, s. 121.

56 Roege, G. B. and Kim, K. H., 2013, ss.122-123.

57 Roege, G. B. and Kim, K. H., 2013, ss.124-125.

58 Roege, G. B. and Kim, K. H., 2013, s.125.

59 Ibid.

(20)

16 mest grundläggande ekonomiska resursen.”⁶⁰ Han menar att kreativitet är nödvändigt för det sätt vi lever och jobbar på idag. Kreativitet framställs som mångdimensionellt och omfattar vanor samt speciella tankesätt, vilka måste vårdas både hos individen som på samhällsnivå.⁶¹

Florida beskriver att dagens ekonomi i grunden är en kreativ ekonomi och instämmer i att dagens i-länder håller på att omvandlas till kunskapsdrivna ekonomier men menar att kreativitet är den viktigaste faktorn. Vidare beskrivs det att forskning och utveckling har bidragit till nya näringar inom vetenskapliga och konstnärliga verksamheter. Enbart i USA beskrivs det att antalet människor som försörjer sig inom de teknologiska, konstnärliga och kulturella kreativi- tetsfälten⁶² drastiskt har ökat det senaste hundra åren.⁶³ Den kreativa klassen framställs bestå av en superkreativ kärna med bland annat forskare, professorer, ingenjörer, författare, konstnä- rer, skådespelare och designers. Denna kärna anses vara totalt engagerad i den kreativa processen där deras arbete går ut på att lösa problem och dessutom identifiera problem. Vidare får de betalt för att tänka självständigt och genom sunt förnuft har möjligheten att testa något nytt eller radikalt.⁶⁴ Kreativitet anses vara högt värderat inom organisationer och företag på grund av dess påverkan på de ekonomiska resultaten och individen anses uppskatta kreativitet för att det skapar gynnsammare förutsättningar för att trivas på jobbet och för att kunna uttrycka sig.⁶⁵

7. Teoretisk utgångspunkt

I detta avsnitt klargörs de teoretiska utgångspunkter som formar studien. Inledningsvis beskrivs diskursanalys generellt utifrån socialkonstruktionism för att sedan fokusera på studiens inriktning med att förklara kritisk diskursanalys med tillhörande analysmodell.

7.1 Diskursanalys

Diskursanalys utgör termen på en rad uppsättning tvärvetenskapliga teorier och metoder, vilkas tillämpningsområde inbegriper en mängd discipliner.⁶⁶ Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, i boken Diskursanalys som teori och metod, definierar kortfattat diskurs som

“ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”⁶⁷ och att

60 Florida, R., L., Den kreativa klassens framväxt, Daidalos, Stockholm, 2006, s. 9.

61 Florida, R., L., 2006, ss. 47-48.

62 Teknologisk kreativitet anses innefatta vetenskapsmän och ingenjörer och konstnärlig och kulturell kreativitet innefattar professionella konstnärer, författare och skådespelare. Florida, R., L., 2006, s. 75.

63 Florida, R., L., 2006, ss. 73-75.

64 Florida, R., L., 2006, s. 103.

65 Florida, R., L., 2006, ss. 104-105.

66 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 7.

67 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s. 7.

(21)

17 diskursanalys har för avsikt att analysera detta. Utgångspunkten i diskursanalys är att vårt sätt att tala om vår omvärld inte avspeglas neutralt, utan spelar en vital roll i skapandet och förvandlingen av dem. Dock råder det ingen enighet inom fältet för diskursanalys vad diskurser är eller hur dessa kan analyseras.⁶⁸

Diskursanalys har sin grund i socialkonstruktionism, vilket är en gemensam term för flertalet teorier om samhälle samt kultur. Teorin beskrivs vara ett av flera sätt med socialkonstruktion- istiska angreppsätt. Författarna lyfter fyra premisser som binder ihop fältet.

• En kritisk inställning till självklar kunskap. Vår kunskap om världen kan inte anses vara objektiva sanningar, och är heller inte bara reflektioner av en verklighet utan består av summan av vår kategorisering, alltså vår kunskap och uppfattning, av världen.

• Historisk och kulturell specificitet. Människan är kulturella och historiska varelser och vår kunskap är på motsvarande sätt kulturellt såväl som historiskt präglade. Diskursivt handlande är en form av socialt handlande, vilket medverkar till att skapa sociala värden och är samtidigt med till att bevara vissa sociala mönster.

• Samband mellan kunskap och sociala processer. Genom social interaktion skapas och bevaras vår uppfattning och kunskap av världen.

• Samband mellan kunskap och social handling. Olika sociala världsbilder ger upphov till olika sociala handlingar, där i en världsbild kan en handling vara naturlig och andra orimliga.⁶⁹

Vid sidan om socialkonstruktionism beskriver Winther Jørgensen & Phillips diskursanalytiska angreppsätt som i sin tur bygger på strukturalistisk och poststrukturalistisk språk- filosofi, vilket säger att vårt tillträde till verkligheten sker via språket.⁷⁰ Författarna skriver att:

Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet – representationerna bidrar till att skapa den.

Det betyder inte att verkligheten inte finns; betydelser och representationer är nog så verkliga. Den fysiska världen finns också, men den får bara betydelse genom diskurs.⁷¹

Språket menas därför inte enbart vara en kanal som kommunicerar information, sinnestillstånd, beteenden eller fakta om omvärlden. Här beskriver författarna att språket i stället är en motor

69 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s.11.

71 Ibid.

(22)

18 som konstituerar den sociala världen. Inom det diskursanalytiska angreppsättet återges några huvudpunkter, vilka är av betydelsefulla för analysen.

• Språket återspeglar inte en redan existerande verklighet.

• Språket är strukturerat enligt mönster eller diskurser.

• Dessa diskursiva mönster förändras och bevaras från en diskurs till en annan.

• Förändringen och bevarandet av mönster måste sökas upp i den kontext där språket används.⁷²

7.2 Kritisk diskursanalys

Winther Jørgensen & Phillips skriver att ovanstående analysmetod ställer upp både teorier och metoder för att problematisera och empiriskt undersöka förhållandena mellan diskursiv praktik och social samt kulturell utveckling i en social kontext. Vidare menar de att kritisk diskursanalys, vilken tillskrivs Norman Fairclough, besitter den mest utvecklade teorin och metoden för efterforskning om samhälle, kultur och kommunikation. Syftet med kritisk diskursanalys beskrivs vara att belysa den lingvistisk-diskursiva dimensionen bland sociala och kulturella fenomen. Enligt författarna är den diskursiva praktiken, där det skapas och konsumeras texter, ett sätt som bidrar till att konstituera den sociala världen. Vidare lyfts det fram att diskursen inte bara medverkar till att forma sociala processer och strukturer utan även speglar dem.⁷³

I kritisk diskursanalys framställs det även att diskursiva praktiker medverkar till ett skapande och reproducerande av ojämna maktförhållanden, vilket beskrivs ge effekter som kan anses vara ideologiska.⁷⁴ Författarna skriver att den kritiska diskursanalysen således fokuserar:

[…] både mot de diskursiva praktiker som konstituerar världsbilder, sociala subjekt, sociala relationer, inklusive maktrelationer, och mot den roll som dessa diskursiva konstruktioner spelar i främjandet av bestämda sociala gruppers intressen.⁷⁵

Författarna betonar den kritiska diskursanalysen som kritisk, vilket menas att den har till uppgift att kartlägga den diskursiva praktikens roll i upprätthållandet av den sociala världen, vilken även medför ojämna maktförhållanden. Detta för att bidra till en förändring, i kommunikations-processerna, mot mer jämlika maktförhållanden i samhället.⁷⁶

73 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, ss. 66-68.

75 Ibid.

(23)

19

7.3 Faircloughs tredimensionella modell

I Faircloughs undersökning av diskurser återfinns en textorienterad analys, vilket består av tre steg. Det första steget i analysen innebär ett lingvistiskt inriktad textanalys. I det andra steget görs en analys av makrosociologiskt slag vilket kopplar ihop text och samhälle. Det tredje steget fokuserar på sociala praktiker vilket enligt Fairclough gör att diskursen bättre kan förstås genom att sammanföra det lingvistiska med människor och hur de konstruerar sin verklighet. Vidare menar Fairclough att diskurser är en form av social praktik, vilket gör anspråk på kunskap, sociala relationer, men även reproducerar och förändrar maktrelationer.⁷⁷ Här presenterar jag Faircloughs utvecklade trestegsmodell mer ingående för att senare, under rubrik 8.2, motivera hur jag anpassat den i analysen för att uppnå studiens syfte.

Kritisk diskursanalys utgår från Faircloughs modell som framställer att språkbruk är en kommunikativ händelse, vilket innebär att den är:

• en text som en vidare definition, exempelvis i form av skrift.

• en diskursiv praktik, vilket innebär en konsumtion och produktion av texter.

• en social praktik, vilken innefattas av språkbruket.⁷⁸

Dessa tre punkter utgör en helhet, men ska ses som skilda delar i analysen.⁷⁹ Analys av texten, processerna kring produktionen av texten och den social praktiken ligger i fokus. I det första steget fokuseras det således på textens egenskaper, hur språkbruket är uppbyggt och vilka grammatiska mönster man kan finna. Det är en noggrann och systematisk process, vilket ställs mot vetskapen om hur textens sammansättning skapar diskurser. Genom en lingvistisk analys kan forskaren ta reda på vad texten får för slags uppmärksamhet samt vad de valda orden kan förmedla. Forskaren tittar på uppbyggnaden och sammansättningen av texten, men även vokabulär och grammatik, vilket gör att det går att utläsa vad som förmedlas genom textens form.⁸⁰ Det andra steget i analysen belyser den diskursiva praktiken samt produktions- och konsumtionsprocessen av texten. Fairclough skiljer på själva texten och dess karaktärsdrag och den diskursiva praktiken, vilken koncentrerar sig på hur textförfattare stödjer sig på existerande diskurser i skapandet av en text, och hur läsaren genom tidigare etablerade diskurser konsu- merar och tolkar texten. Det tredje steget binder ihop analysen av texten med analysen av den diskursiva praktiken och kan på så vis kopplas ihop med den sociala praktiken. Winther

79 Se figur 1. under rubriken Bilagor

80 Fairclough, N., Critical discourse analysis: the critical study of language, Longman, London, 1995, s. 57.

(24)

20 Jørgensen & Phillips menar att en vidare förståelse av diskursers konstruktion kan uppnås i en analys av den sociala praktiken. De menar att språkbruket utgör en bro mellan samhälle och kommunikation, och att genom en kritiks diskursanalys åskådliggörs hur texters utformning bidrar till uppbyggnaden av diskurser, men även hur diskurser påverkar människors faktiska beteenden i sina sociala praktiker.⁸¹

8. Metod

I kapitlet redovisas valet av metod och analysmetod, för att sedan övergå i en beskrivning av urval av empiriskt material. Vidare redogörs för forskningsetiska överväganden och min egen förförståelse inom ämnet. Ytterligare beskrivs genomförande och hur materialbearbetning skett samt en diskussion kring studiens tillförlitlighet.

8.1 Val av metod

Inom kritisk diskursanalys ställs både metod och teori upp för att teoretiskt problematisera samt empiriskt undersöka förhållanden mellan social praktik och social, men även kulturell utveckling i skilda sammanhang.⁸² Studiens teoretiska utgångspunkt ger en grund för det meto- dologiska tillvägagångssättet i textanalysen samt tillhörande tolkning. Detta betyder att Faircloughs modell har använts och styrt alla steg i analysen.

Kritisk diskursanalys passar som analysmetod utifrån studiens syfte och frågeställningar som jag anser lämplig för diskurser skapade inom skolpolitiska motioner, statliga utredningar och ämnesdebatt. Alla tre områden kommunicerar via text på ett eller annat sätt och språket är som tidigare nämnts människans verktyg för social konstruktion. Analysformen är även lämpad när studier genomförs för att ta reda på relationen mellan kommunikation och samhälle.⁸³ Kritisk diskursanalys utgör en användbar modell och metodologi, vilket syftar till analys av studiens materialtyp som består av konkreta språkliga texter.

8.2 Analysmetod

I analysen används Faircloughs utvecklade trestegsmodell som har beskrivits under rubriken 7.3. Emellertid har endast de två första stegen i modellen använts, det vill säga, en språklig analys och en analys av den diskursiva praktiken. Faircloughs tredje steg, där analysen fokuserar på sociala praktiker, har utelämnats. Detta eftersom studiens syfte fokuserar på hur bild- ämnet samhällsrelevans motiveras samt hur bildämnets utveckling skrivs fram däri och inte till

(25)

21 faktiska handlingar i människors sociala tillvaro som påverkar deras beteenden. Jag menar att de två första stegen i analysmetoden ger en tillräcklig grund för att uppnå syftet. Jag vill pre- sentera bilden av bilden och dess framtida utveckling utifrån motioner, statliga offentliga utredningar och ämnesdebatt.

8.2.1 Analytiska verktyg och begrepp

Vid en detaljerad analys av texters kännetecken med bestämda verktyg kan en kartläggning göras i hur diskurser förverkligas i form av en text. Genom detta kan forskaren underbygga sin tolkning.⁸⁴ Följande analytiska verktyg och begrepp har valts ut för att analysera textens speciella särdrag.

• Transitivitet. I en analys av texters transitivitet undersöks hur processer och händelser kan ge ideologiska effekter, eller hur något eller någon kan gynnas eller missgynnas av den aktuella texten. Ett exempel på en sådan mening ges av Winther Jørgensen &

Phillips: ”50 sjuksköterskor avskedades igår.” Det beskrivs att avskedandet kan tolkas som ett naturfenomen då anledningen och ansvariga har utelämnats i meningen.⁸⁵

• Modalitet. Genom att analysera en texts modalitet fokuseras det på ”talarens grad av instämmande i (”affinitet” med) en sats.”⁸⁶ Även här ger författarna exempel, och då på olika slags modalitet: ”Påståendena ”det är kallt”, ”jag tycker det är kallt” och ”kanske är det lite kallt” är olika sätt att uttrycka sig om temperaturen; olika modaliteter där talaren förbinds på olika sätt med sitt påstående.”⁸⁷ Vidare menas det att valet av vilken modalitet får konsekvenser för diskursen.

• Intertextualitet. Winther Jørgensen & Phillips beskriver att konkret språkbruk alltid hämtas från tidigare diskursiva struktureringar och att skaparen av texten alltid bygger vidare på redan etablerade betydelser, alltså hur en text alltid bygger vidare på texter eller diskurser som redan finns. Här kan analysen belysa reproduktion av diskurser, som inte tillför nya element och förändringen av diskurser, eftersom en förändring bygger på att nya sammansättningar görs av texter.⁸⁸ Manifest intertextualitet är dess mest markanta form, vilket ses som en text som uttryckligen hänvisar eller refererar till en annan text.⁸⁹

85 Ibid.

86 Ibid.