9. Analys
9.3 Diskursen i ämnesdebatten
Inom ämnesdebatten har fyra artiklar valts ut, varav en är publicerad 2018 och tre är publicerade under 2021. Här söks svar på frågeställningarna: Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom ämnesdebatt? Och hur skrivs utvecklingen för bildämnet fram i ämnesdebatt?
9.3.1 Återinför obligatoriska estetiska ämnen
Från en debattartikel på hemsidan Kulturdelen.com publicerad 2018 har ett textstycke valts ut.
Texten har Fria konstnärliga och hantverksinriktade utbildningar (FRIKS) som avsändare.
De olika estetiska ämnena är alla viktiga för den personliga utvecklingen, för möjligheten att delta i ett utvecklat kulturliv, för samhällsutvecklingen och för att motverka ensidighet i ett kommande yrkesliv. Forskning visar att estetiska ämnen stimulerar inlärning i skolan.
Bildämnet är dessutom extra viktigt eftersom samhället i ökande grad präglas av bild- och symbolbaserad kommunikation och medborgarna behöver verktyg för att förstå och för att inte manipuleras.115
Textanalys
Utifrån det hierarkiska antagandet skrivs personligt utveckling ut som den viktigaste bidragande faktorn av estetiska ämnen. Därefter används de estetiska ämnena som argument för att kunna få möjligheten till att delta i kulturlivet, utvecklingen av samhället och slutligen som argument för ett bättre yrkesliv. Härigenom sätter författarna människan i centrum genom att skriva fram vilka fördelar personen får av de estetiska ämnena. Vidare skrivs att forskning visar på transfer-effekter för inlärning i skolan. Bildämnet skrivs fram som extra viktigt för medborgarnas förmåga till att förstå visuell kommunikation för att inte låta sig manipuleras. Författarna skriver fram vikten av de estetiska ämnena genom att använda sig av en transitivitet. Här beskrivs hur personlig utveckling hämmas, möjlighet till deltagande i kulturlivet begränsas, samhälls-utvecklingen avstannar och att kommande yrkesliv blir inskränkt om inte estetiska ämnen finns.
Dessutom behövs bildämnet som en tillhandahållare av verktyg och förmågor som ämnar att skydda medborgarna. Modaliteten i texten byggs upp av flertalet påståenden, vilket visar sig i användningen av ordet ”är” i anslutning till de estetiska ämnena och bildämnet.
114 SOU 2021:77, s. 197.
115 Kulturdelen, Återinför obligatoriska estetiska ämnen, 2018. Tillgänglig på internet:
http://www.kulturdelen.com/2018/02/22/aterinfor-obligatoriska-estetiska-amnen/ (Hämtad 2022-04-05)
35 Diskursiv praktik
I texten görs en hänvisning till forskning vilket tyder på en intertextualitet i form av en repro-duktion av diskurser men då endast i en mening. I övrigt tillförs nya element och en förändring av diskursen gör sig synlig i hur författarna beskriver vilka effekter estetiska ämnen har på människan utifrån ett personligt plan. Jag uppfattar även att texten innehåller en hög inter-diskursivitet, eftersom diskursen om bland annat personlig utveckling och diskursen om estetiska ämnen omformuleras och driver fram en utveckling i diskursen.
9.3.2 Stärk bildämnet!
I en debattartikel publicerad 2021 på hemsidan Dagensarena.se har ett textstycke valts ut.
Texten har Bildlärarnas Riksförening som avsändare.
Bildämnet är ett ämne som innefattar bildanalys, normkritik, genus och källkritik. I det mediebrus som varje ung människa lever i idag behövs kunskapen och förmågan att stå motståndskraftig gentemot aktörer som vill vinna deras sätt att tänka, agera och konsumera.
Det talas allt mer om angelägenheten i att unga kan läsa bilder, visuell literacitet.116 Textanalys
Bildämnet beskrivs omfatta en bredd ämnesområden. De väljer att skriva fram fyra områden, varav ett är av analytisk karaktär, två är av kritisk karaktär och ett är ospecificerat. Områdena som nämns ger inte läsaren någon vidare förklaring på dess innebörd eller varför de nämns men skriver fram dem i anknytning till kunskaper och förmågor som unga behöver för att stå emot onämnda aktörer och deras påverkning. Att inte specificera vilka aktörer som avses, kan leda till argumentet att det gäller all form av påverkning genom media oavsett avsändare. En transi-tivitet blir synlig i hur unga människor behöver motståndskraft mot aktörer genom medie-påverkan. Här menas det att unga människor gynnas av att besitta denna motståndskraft, och i förlängningen missgynnas aktören. Vidare fortsätter de, genom transitivitet, att skriva fram vikten av att unga kan läsa bilder, vilket också kopplas till det specifika begreppet visuell lite-racitet. Författarna förbinder sig genom flera påståenden i texten och visar därmed på en hög grad av modalitet. Modaliteten ändras något i sista meningen, eftersom de inleder meningen med ”Det talas…”.
Diskursiv praktik
Intertextualiteten görs synlig genom hur diskursen kring bildämnet utvecklas och byggs på med begrepp som normkritik, genus och källkritik i samband med kunskaper och förmågor som ska göra
116 Dagensarena, Stärk bildämnet!, 2021. Tillgänglig på Internet: https://www.dagensarena.se/opinion/stark-bildamnet/ (Hämtad 2022-04-03)
36 unga människor motståndskraftiga mot aktörers påverkan. Dessutom blir en interdiskursivitet synlig genom att diskursen om bildämnet utvecklas med att ämnet inte bara bidrar med ett kri-tiskt tänkande, utan även hur ämnet ska bidra till ungas motståndskraft i oönskat agerande och konsumerande.
9.3.3 Att strypa bildämnet är att kväva framtiden
I en debattartikel publicerad 2021 från hemsidan Expressen.se har ett textstycke valts ut.
Artikeln har Karina Ericsson Wärn som avsändare.
[…] allting runtom oss tar avstamp i estetik. Muggen vi dricker ur. Kundkorgen vi hugger tag i när vi går in i matbutiken. Munskyddet. Utan estetik ingen design. Och utan estetik inga upplevelser inom konst, litteratur, musik. Listan om varför estetik är så viktigt – dit bildämnet i allra högsta grad hör – kan göras hur lång som helst. För att kunna skapa form, krävs ett tränat öga. För att kunna leverera innovationer krävs ett kreativt tänkande.117 Textanalys
Författaren konstaterar att allt som är skapat av människan tar sin början i estetiken och forts-ätter skriva fram exempel på saker som är skapta av människan. Effekten i avsaknaden av estetik leder till frånvaro av upplevelser inom delar av kulturen. Författaren skriver om en oändlig lista som beskriver hur viktig estetiken är, och kopplar även bildämnet till det estetiska begreppet. Vidare behövs ett tränat seende för att skapa form och hur ett kreativt tänkande möjliggör en leverans av innovationer. Den sista meningen kan tolkas beskriva en arbets-marknad där innovativa produkter läggs som en beställning hos kreativa tänkare. Textens transitivitet, hur något eller någon kan gynnas eller missgynnas av den aktuella texten, syns i hur estetiken, och därmed bildämnet, är oumbärligt för allt människan skapar, inklusive upp-levelser inom kulturen. Författarens förbinder sig med texten genom flertalet påstående och en hög modaliteten blir tydlig när det hänvisas till en lista om varför estetiken är viktig, vilket tolkas är till för att stärka argumentet.
Diskursiv praktik
Textens intertextualitet synliggörs av att diskursen kring estetiken utvidgas till att innefatta designen av vad som kan beskrivas som vardagsestetik. Dessutom förändras diskursen kring estetiken när texten beskriver att frånvaron av estetik leder till frånvaro av design, vilket även påverkar kulturen. Diskursen kring bildämnet som tränar ögat och möjliggör ett kreativt tänkande sammanfogas med termer från arbetsmarknaden i att kunna leverera innovationen.
117 Expressen, Att strypa bildämnet är att kväva framtiden, 2021. Tillgänglig på internet:
https://www.expressen.se/kultur/ungkultur/att-strypa-bildamnet-ar-att-kvava-framtiden/ (Hämtad 2022-04-05)
37 Detta tyder på en interdiskursivitet genom en omformulering av skilda diskurser som driver fram en utveckling i diskursen.
9.3.4 Debatt: Byt namn på bildämnet i skolan
Från en debattartikel på hemsidan Lararen.se publicerad 2021 har två textstycken valts ut.
Texten har Moa Liljendhal som avsändare.
Det finns ingen anledning att behålla namnet bild. Det är så platt och enformigt och beskriver inte ämnets innehåll. Visuell kunskap gör att ämnet lyfts upp på samma nivå som exempelvis naturvetenskap och samhällskunskap. Det handlar om att se ämnets helhet och inte förminska dess innehåll. Det skulle gynna alla som [Upprepning av ordet som] på något sätt agerar i skolans värld. Låt oss inte stanna kvar i gamla mönster och säga "så har det alltid varit och ska så förbli". Låt oss istället följa med tidens förändring och äntligen ta in ämnet i 2000-talet.118
Textanalys
Texten beskriver hur bildämnet behöver byta benämning till visuell kunskap för att på så sätt bidra till att ändra uppfattningen om dess innehåll samt att stärka dess ställning gentemot andra kunskaps- och vetenskapsområden. Genom namn- och statusändring skulle bildämnet likställas med vedertagna kunskaps- och vetenskapsområden, men även likställas med teoretiska ämnes-områden och på så sätt bidra till att motivera dess relevans. Vidare skulle detta anses gynna alla som är verksamma i skolan, vilket antyder på att förändringen behövs för att motverka en för-utfattad mening om vad bildämnet innebär inom skolans ramar. Dessutom söker författaren lyfta ämnet från tidigare traditioner till att passa in i nutiden. Den transitivitet som blir synlig i denna text är genom ideologisk effekt genom att likställa bildämnet med exempelvis natur-vetenskap och samhällskunskap och på så sätt höja dess status. Ytterligare transitivitet gör sig synlig i hur en traditionell syn på ämnet inte längre anses aktuellt, utan ämnet behöver följa med tidens förändring. Modaliteten skiftar från att till en början vara i affinitet med flera meningar som konstaterar ämnen om bildämnet, till att gradvis övergå till att inte vara i affinitet och avslutas i en modalitet som är inkluderande med ord som ”låt oss..”.
Diskursiv praktik
Intertextualiteten i texten söker en förändring av diskursen, vilken blir synligt genom hur bild-ämnesdiskursen vidgas genom att tillföra den en ny benämning och att ämnet likställs med
118 Läraren, Debatt: Byt namn på bildämnet i skolan, 2021. Tillgänglig på internet:
https://www.lararen.se/praktisk-estetiska-amnen/debatt/debatt-byt-namn-pa-bildamnet-i-skolan (Hämtad 2022-04-05)
38 redan vedertagna kunskaps- och vetenskapsområden. Att likställa bildämnet med teoretiska om-råden tyder även på en hög interdiskursivitet, vilket hör ihop med samhällelig förändring.