Nationell ämnesforskning

De så kallat praktisk-estetiska ämnena har haft en viss funktion, men även varit margina-liserade. Här framställer Åsén hur bildämnet har förändrats i större utsträckning genom åren än de flesta andra skolämnena där meningsutbytena om ämnets funktion, innehåll och inriktning skiftat i takt med att olika perioders företrädare kritiserat det gamla och samtidigt fört in nya idéer. Genom tiderna har förhoppningar om bildämnets möjligheter slagits med det begränsade utrymmet i skolan.³³

Ämnet beskrivs ha genomgått tre faser i utvecklingen i skolan, teckning som avbildning, teckning som uttrycksmedel och bild som kommunikationsmedel. Härigenom åskådliggörs hur ämnet har haft olika fokus genom tiderna, men även hur spåren av tidigare idéer inte försvinner utan historisk lever kvar som traditioner, vilket har lett till att ämnet hela tiden breddats.³⁴ Vidare beskrivs hur bildämnet har haft svårt att hävda sin roll och utrymme i grundskolan där elever på profilskolor eller särskilda bildklasser får mer undervisning medan övriga elever får mindre än tidigare. Den svenska skolan har kommit att utvecklas mot en så kallad treämnes-skola där svenska, matematik och engelska prioriteras. De ämnen som genom tradition redan haft ett större utrymme än andra ämnen befäster sin position medan andra marginaliseras.

Författaren menar att bildämnet har utvecklats långsamt trots nya läroplaner och att i den nation-ella utvärderingen från 2003 av grundskolan framkom det bland annat att man i bildämnet fort-farande arbetade med bildframställning till största del, trots att nyare läroplaner lyfter ett arbete med bildanalys och bildkommunikation och har gjort så i decennier. En förklaring kan vara att ämnet har långtgående ämnestraditioner, vilka lyfts upp av stora lärargrupper. Här blandas gamla och nya idéer och om det tillkommer nya saker, utövas det i förhållande till tidigare innehåll. Ämnet har hela tiden fyllts på med nytt innehåll samtidigt som ett gammalt sätt att betrakta ämnet på lever kvar, vilket har lett till stoffträngsel och urvalsproblem.³⁵ Vidare finns det skillnader lärare emellan, där några är mer benägna att förnya undervisningen i ämnet än

33 Åsén, G, 2006, s, 107.

34 Ibid.

35 Åsén, G, 2006, ss, 117-118.

11 andra. Här pekar författaren på studier från undervisning i amerikanska skolor som visade två ytterligheter, de som genomför läroplansförändringar och de som inte gör några förändringar, vilka även representerar den större merparten. Dock framkom det en grupp som kombinerade det gamla med det nya.³⁶

Riktas blickarna mot skolans innehåll som helhet har de praktiskt-estetiska ämnena haft en specifik roll till skillnad från de teoretiskt inriktade ämnena. Här pekas 1969-års läroplan ut som det tillfälle då det skrevs in teoretiska moment i de praktiska-estetiska ämnena, vilket in-nebar att det teoretiska fick en större plats i skolans innehåll och utrymmet för praktisk skapande minskade.³⁷

I Grundskolans ämnen i ljuset av den Nationella utvärderingen 2003, Nuläge och framåt-blickar skriver Anders Marner och Hans Örtegren, om Bildämnet i en kulturskola för alla, att det mång- och interkulturella samhället har behov av en skola som en kulturell mötesplats.

Skolan beskrivs ha förlorat sin självklara roll som kunskapsförmedlare i dagens informations- och mediesamhälle och författarna framför kopplingar mellan ett estetiskt perspektiv och demokrati, men även yttrandefrihet i skolan. Författarna beskriver vår tid som en skriftspråks-kultur och hur problematiskt detta är i förhållande till den multimodala tid vi lever i. De menar att bildens betydelse inom kommunikation och medier ökar och att dagens samhälle aldrig har varit så bildtätt som nu. Datorns användning och utveckling har gjort att näst intill alla kommu-nikationsprocesser har digitaliserats samtidigt som de moderna medierna och internet har ändrat lärarens och skolans ensamrätt på kunskap. Författarna menar att medievärldens förändring även har stor betydelse för bildämnets utveckling om ämnet ska ligga i fas med samhälls-utvecklingen. Vidare skriver Marner & Örtgren att yttrandefriheten, i vårt demokratiska samhället, inte enbart kan kopplas till det verbala yttrandet utan att bilden och det visuella även innefattas i detta begrepp. Därför menar de att digital bildbehandling kan ses som en medbor-gerlig kompetens.³⁸

I tillägg till Åséns beskrivning av bildämnets tre faser kan det i Marner & Örtegrens text möjligtvis skönjas ämnets fjärde fas. Här pratar författarna om den nya ekonomin som en krea-tivitetens ekonomi och hänvisar till studier om hur kreativitet lyfts som de anställdas betydel-sefullaste bidrag. De menar att kreativ verksamhet alltmer sätter sin prägel på yrkeslivet i en

36 Åsén, G, 2006, s, 118.

37 Åsén, G, 2006, ss, 117-118.

38 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, Bildämnet i en kulturskola för alla, I Grundskolans ämnen i

ljuset av den Nationella utvärderingen 2003, Nuläge och framåtblickar, Stockholm: Skolverket, ss. 136-139.

Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=1497 (Hämtad 2022-01-20)

12 värld av robotar och automatiseringar som övertar den traditionella arbetarklassens ser-viceyrken och att en ny klass håller på att växa fram, den kreativa klassen. Här refererar författarna till Richard Floridas forskning, vilket beskriver den nya ekonomin som kreativi-tetens ekonomi och är något som lyfts senare i studien. Vidare exemplifierar författarna att Sveriges företag är beroende av industriell design som en viktig ekonomisk verksamhet och att design har kommit at bli en konkurrensfaktor. När det gäller design har förslag till nationellt handlingsprogram lagts fram med en ökad uppmärksamhet mot skolan och dess innehåll av den eftertraktade kreativa handelsvaran.³⁹

Ämnet beskrivs vara något som elever finner intressant och roligt och att de inte tillmäter ämnet någon större vikt till skillnad från andra ämnen.⁴⁰ Författarna anser att det kan förklaras med att ämnet tillhör fritiden och att föräldrar inte finner det viktigt eller nyttigt för framtida yrkesval. Vidare berörs även hur ämnet förmedlas där författarna tar upp ett exempel och skriver att:

[…] när bild diskuteras nämns den endast i relation till skriftspråkets utveckling, och som ett passerat stadium i människans utveckling. När det gäller språk diskuteras endast dess instrumentella begreppsbildande funktion. Dess estetiska funktion tas inte upp till behandling. Därför kan man säga att ett ensidigt och hierarkiskt medieringsbegrepp tillämpas. Om en hierarkisk syn på förhållandet bild och språk är spritt inom skolvärlden, vilket vi tror att den är, är det lätt att förstå bildämnets och övriga estetiska ämnens marginaliserade roll i skolan.⁴¹

Författarna kommenterar bildämnets framtid och att det bör utvecklas och inriktas mot ett renodlat kommunikationsämne med argument som trycker på att ämnet skulle göra större nytta för ungdomars framtida yrkesverksamhet och liv. Samtidigt menar de att bland annat bildtolk-ning och digital bildbehandling bör få större utrymme med tanke på den allt viktigare medbor-gerliga kompetensen.⁴²

Skolverkets rapport Bild, musik och slöjd i grundskolan, En sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna från 2015 framställer att bredden i bildämnet fortfarande finns kvar men att nya begrepp tillkommit, som exempelvis visuell kultur, vilket anses förtyd-liga ämnet. Begreppet visuell kultur bedöms även öppna upp för en kritisk granskning av fler

39 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, ss. 140-141.

40 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, s. 146.

41 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, s. 141.

42 Marner, A. & Örtegren, H., 2005, ss. 145-146.

13 typer av bilder från olika kulturer. Bildämnet och kursplanen från 2011 betonar det kommuni-kativa området, vilket har blivit tydligare och syftar till att föra samman ämnets två mest fram-trädande delar, att tolka/analysera samt att skapa/framställa. Dessutom kopplas framställningen av bilder samman med presentation av bild till en kommunikativ process. Den digitala fram-ställningen och hanteringen av bilder har även tydliggjorts.⁴³ Rapporten visar emellertid att det inte funnits särskilt bra förutsättningar för elever att utveckla digital bildframställning och pre-sentation av egna bilder.⁴⁴ Vidare beskrivs det att undervisningen tenderar att fokusera på äldre och modernistisk konst och sällan på medie- eller digital bild, vilket endast förekommer vid enstaka tillfällen.⁴⁵ Därtill upplever lärare en brist på digital utrustning och digitala verktyg.⁴⁶

Marie-Louise Hansson Stenhammar beskriver, i sin avhandling En avestetiserad skol- och lärandekultur: En studie om lärprocessers estetiska dimensioner, att det estetiska ämnes-området lyfts fram, i Lgr11, i två former. Dels ses det som väsentligt i ett aktivt lärande, dels som inslag i övrig skolverksamhet, vilket kan tyckas vara motsägelsefullt formulerat där ämnes-området å ena sidan beskrivs som något betydelsefullt och å andra sidan något som betraktas vara utöver den verkliga skolverksamheten.⁴⁷ Vidare citeras en formulering från Lgr11, ”I skol-arbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärk-sammas”⁴⁸, genom att det intellektuella tycks vara separerat från det praktiska, sinnliga och estetiska. Dessutom skriver författaren om hur obalansen i beskrivningen av kunskapsformer blir problematisk då den estetiska aspekten framställs som otydlig och menar att det estetiska bör belysas i hur det används i undervisningssammanhang och generellt i relation till lärande.

Begreppet estetik benämns i kursplaner och läroplaner som upplevelsebetingade erfarenheter av lärostoff, vilka väcker intryck som exempelvis behag, värdigt, skönt eller sublimt, vilka enligt författaren är förhållandevis förlegade och avgränsade då även det sinnliga särskiljs från det estetiska.⁴⁹

Likt Åsén beskriver Hansson Stenhammar hur de estetiska ämnena har legitimerats genom läroplanerna där motiven för kunskapsgrunden har förändrats över tid. Här tas forskning kring

43 Skolverket, Bild, musik och slöjd i grundskolan, En sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna [Elektronisk resurs], 2015, Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/getFile?file=3496 (Hämtad 2022-01-18) s. 30.

44 Skolverket, 2015, ss. 36-37.

45 Skolverket, 2015, s. 44.

46 Skolverket, 2015, s. 63.

47 Hansson Stenhammar, M., & Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2015, En avestetiserad skol- och lärandekultur: En studie om lärprocessers estetiska dimensioner, s. 5.

48 Hansson Stenhammar, M., & Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2015, s. 5.

49 Hansson Stenhammar, M., & Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2015, ss. 5-7.

14 transfereffekter upp, vilka hjälpte till att erkänna estetiken genom att det utvecklade ett visst sätt att tänka.⁵⁰ Genom detta erkännande har nyttan med de estetiska ämnena diskuterats i huvudsak som en nytta för andra ämnen men inte tvärt om.

I Hanna Ahrenbys avhandling, Värdegrundsarbete i bildundervisning: en studie om iscen-sättning av policy i grundskolans senare år, beskrivs hur dagens mål- och resultatstyrda skola i kombination med skolans kunskapsuppdrag och demokratifostrande, men även den rådande synen att undervisning ska gagna dagens kunskapsekonomi, påverkar bildundervisningen i att fokusera på kunskapskraven.⁵¹ Ahrenby menar att dagens utbildningsdiskurs, vilket framställer att utbildningens yttersta syfte är att ”förse elever med kunskaper och färdigheter som ska leda till arbete, som ska bidra till individens och landets ekonomi, vilket i sin tur förutsätts ge indi-viden frihet.”⁵² Vidare beskrivs det att denna syn på utbildning gett konsekvenser för bildens ämnesinnehåll och demokratiuppdrag och att skolans mål- och resultatstyrning medfört en starkare kontroll av elevers kunskap. Förändringarna menas ha inneburit en idéförskjutning av bildämnet som ett demokratiämne till ett ämne som brottas med att vara relevant för framtida yrkesliv, motivera elever med lustfylldhet och att kvalificera sig i mål- och resultat-mätningsdiskursen, bland annat genom uppfyllanden av kunskapskrav.⁵³