I detta avsnitt klargörs de teoretiska utgångspunkter som formar studien. Inledningsvis beskrivs diskursanalys generellt utifrån socialkonstruktionism för att sedan fokusera på studiens in-riktning med att förklara kritisk diskursanalys med tillhörande analysmodell.
7.1 Diskursanalys
Diskursanalys utgör termen på en rad uppsättning tvärvetenskapliga teorier och metoder, vilkas tillämpningsområde inbegriper en mängd discipliner.66 Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, i boken Diskursanalys som teori och metod, definierar kortfattat diskurs som
“ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”67 och att
60 Florida, R., L., Den kreativa klassens framväxt, Daidalos, Stockholm, 2006, s. 9.
61 Florida, R., L., 2006, ss. 47-48.
62 Teknologisk kreativitet anses innefatta vetenskapsmän och ingenjörer och konstnärlig och kulturell kreativitet innefattar professionella konstnärer, författare och skådespelare. Florida, R., L., 2006, s. 75.
63 Florida, R., L., 2006, ss. 73-75.
64 Florida, R., L., 2006, s. 103.
65 Florida, R., L., 2006, ss. 104-105.
66 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 7.
67 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s. 7.
17 diskursanalys har för avsikt att analysera detta. Utgångspunkten i diskursanalys är att vårt sätt att tala om vår omvärld inte avspeglas neutralt, utan spelar en vital roll i skapandet och förvandlingen av dem. Dock råder det ingen enighet inom fältet för diskursanalys vad diskurser är eller hur dessa kan analyseras.68
Diskursanalys har sin grund i socialkonstruktionism, vilket är en gemensam term för flertalet teorier om samhälle samt kultur. Teorin beskrivs vara ett av flera sätt med socialkonstruktion-istiska angreppsätt. Författarna lyfter fyra premisser som binder ihop fältet.
• En kritisk inställning till självklar kunskap. Vår kunskap om världen kan inte anses vara objektiva sanningar, och är heller inte bara reflektioner av en verklighet utan består av summan av vår kategorisering, alltså vår kunskap och uppfattning, av världen.
• Historisk och kulturell specificitet. Människan är kulturella och historiska varelser och vår kunskap är på motsvarande sätt kulturellt såväl som historiskt präglade. Diskursivt handlande är en form av socialt handlande, vilket medverkar till att skapa sociala värden och är samtidigt med till att bevara vissa sociala mönster.
• Samband mellan kunskap och sociala processer. Genom social interaktion skapas och bevaras vår uppfattning och kunskap av världen.
• Samband mellan kunskap och social handling. Olika sociala världsbilder ger upphov till olika sociala handlingar, där i en världsbild kan en handling vara naturlig och andra orimliga.69
Vid sidan om socialkonstruktionism beskriver Winther Jørgensen & Phillips diskurs-analytiska angreppsätt som i sin tur bygger på strukturalistisk och poststrukturalistisk språk-filosofi, vilket säger att vårt tillträde till verkligheten sker via språket.70 Författarna skriver att:
Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet – representationerna bidrar till att skapa den.
Det betyder inte att verkligheten inte finns; betydelser och representationer är nog så verkliga. Den fysiska världen finns också, men den får bara betydelse genom diskurs.71
Språket menas därför inte enbart vara en kanal som kommunicerar information, sinnestillstånd, beteenden eller fakta om omvärlden. Här beskriver författarna att språket i stället är en motor
68 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s. 7.
69 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s.11.
70 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s.15.
71 Ibid.
18 som konstituerar den sociala världen. Inom det diskursanalytiska angreppsättet återges några huvudpunkter, vilka är av betydelsefulla för analysen.
• Språket återspeglar inte en redan existerande verklighet.
• Språket är strukturerat enligt mönster eller diskurser.
• Dessa diskursiva mönster förändras och bevaras från en diskurs till en annan.
• Förändringen och bevarandet av mönster måste sökas upp i den kontext där språket används.72
7.2 Kritisk diskursanalys
Winther Jørgensen & Phillips skriver att ovanstående analysmetod ställer upp både teorier och metoder för att problematisera och empiriskt undersöka förhållandena mellan diskursiv praktik och social samt kulturell utveckling i en social kontext. Vidare menar de att kritisk diskurs-analys, vilken tillskrivs Norman Fairclough, besitter den mest utvecklade teorin och metoden för efterforskning om samhälle, kultur och kommunikation. Syftet med kritisk diskursanalys beskrivs vara att belysa den lingvistisk-diskursiva dimensionen bland sociala och kulturella fenomen. Enligt författarna är den diskursiva praktiken, där det skapas och konsumeras texter, ett sätt som bidrar till att konstituera den sociala världen. Vidare lyfts det fram att diskursen inte bara medverkar till att forma sociala processer och strukturer utan även speglar dem.73
I kritisk diskursanalys framställs det även att diskursiva praktiker medverkar till ett skapande och reproducerande av ojämna maktförhållanden, vilket beskrivs ge effekter som kan anses vara ideologiska.74 Författarna skriver att den kritiska diskursanalysen således fokuserar:
[…] både mot de diskursiva praktiker som konstituerar världsbilder, sociala subjekt, sociala relationer, inklusive maktrelationer, och mot den roll som dessa diskursiva konstruktioner spelar i främjandet av bestämda sociala gruppers intressen.75
Författarna betonar den kritiska diskursanalysen som kritisk, vilket menas att den har till uppgift att kartlägga den diskursiva praktikens roll i upprätthållandet av den sociala världen, vilken även medför ojämna maktförhållanden. Detta för att bidra till en förändring, i kommu-nikations-processerna, mot mer jämlika maktförhållanden i samhället.76
72 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s.18.
73 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, ss. 66-68.
74 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s. 69.
75 Ibid.
76 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s. 69.
19
7.3 Faircloughs tredimensionella modell
I Faircloughs undersökning av diskurser återfinns en textorienterad analys, vilket består av tre steg. Det första steget i analysen innebär ett lingvistiskt inriktad textanalys. I det andra steget görs en analys av makrosociologiskt slag vilket kopplar ihop text och samhälle. Det tredje steget fokuserar på sociala praktiker vilket enligt Fairclough gör att diskursen bättre kan förstås genom att sammanföra det lingvistiska med människor och hur de konstruerar sin verklighet. Vidare menar Fairclough att diskurser är en form av social praktik, vilket gör anspråk på kunskap, sociala relationer, men även reproducerar och förändrar maktrelationer.77 Här presenterar jag Faircloughs utvecklade trestegsmodell mer ingående för att senare, under rubrik 8.2, motivera hur jag anpassat den i analysen för att uppnå studiens syfte.
Kritisk diskursanalys utgår från Faircloughs modell som framställer att språkbruk är en kommunikativ händelse, vilket innebär att den är:
• en text som en vidare definition, exempelvis i form av skrift.
• en diskursiv praktik, vilket innebär en konsumtion och produktion av texter.
• en social praktik, vilken innefattas av språkbruket.78
Dessa tre punkter utgör en helhet, men ska ses som skilda delar i analysen.79 Analys av texten, processerna kring produktionen av texten och den social praktiken ligger i fokus. I det första steget fokuseras det således på textens egenskaper, hur språkbruket är uppbyggt och vilka grammatiska mönster man kan finna. Det är en noggrann och systematisk process, vilket ställs mot vetskapen om hur textens sammansättning skapar diskurser. Genom en lingvistisk analys kan forskaren ta reda på vad texten får för slags uppmärksamhet samt vad de valda orden kan förmedla. Forskaren tittar på uppbyggnaden och sammansättningen av texten, men även vokabulär och grammatik, vilket gör att det går att utläsa vad som förmedlas genom textens form.80 Det andra steget i analysen belyser den diskursiva praktiken samt produktions- och konsumtionsprocessen av texten. Fairclough skiljer på själva texten och dess karaktärsdrag och den diskursiva praktiken, vilken koncentrerar sig på hur textförfattare stödjer sig på existerande diskurser i skapandet av en text, och hur läsaren genom tidigare etablerade diskurser konsu-merar och tolkar texten. Det tredje steget binder ihop analysen av texten med analysen av den diskursiva praktiken och kan på så vis kopplas ihop med den sociala praktiken. Winther
77 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s. 72.
78 Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., 2000, s. 76.
79 Se figur 1. under rubriken Bilagor
80 Fairclough, N., Critical discourse analysis: the critical study of language, Longman, London, 1995, s. 57.
20 Jørgensen & Phillips menar att en vidare förståelse av diskursers konstruktion kan uppnås i en analys av den sociala praktiken. De menar att språkbruket utgör en bro mellan samhälle och kommunikation, och att genom en kritiks diskursanalys åskådliggörs hur texters utformning bidrar till uppbyggnaden av diskurser, men även hur diskurser påverkar människors faktiska beteenden i sina sociala praktiker.81