Diskursen i skolpolitiken

Nedan följer analys av två publicerade texter från Sveriges riksdag. Den första texten är en motion från 2018 och den andra texten är en motion från 2020. Häri söks svar på fråge-ställningarna: Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom skolpolitiska motioner? Och Hur skrivs utvecklingen för bildämnet fram i skolpolitiska motioner?

9.1.1 Motion 2018/19:2338 Estetiska ämnen i gymnasieskolan

Ur denna motion har två textstycken valts ut som jag anser belysa hur bildämnets samhälls-relevans motiveras utifrån ett skolpolitiskt perspektiv. Texten har riksdagsledamoten Jonas Eriksson från Miljöpartiet som avsändare.

Konsten och kulturen är viktiga hörnstenar i bildningen. Det intellektuella ramverk där kunskap och information får sitt sammanhang skapas delvis genom konsten och estetiken.

Konst, kultur och estetik öppnar nya perspektiv som ger människan möjlighet att utveckla sin syn på omvärlden. Mot bakgrund av kulturens uppenbart viktiga roll för bildningen är det olyckligt att den förra borgerliga alliansregeringen avskaffade de estetiska ämnena som obligatoriska i gymnasieskolan. De borgerliga partierna hade en fixering vid att skolans allt annat överskuggande uppgift är att förse en tänkt arbetsmarknad med arbetskraft och för detta syfte ansågs inte de estetiska ämnena fylla någon funktion. Men eftersom konsten och kulturen, på samma sätt som språk, historia och humaniora i allmänhet, är en del av den bildning som ska vara till för alla, kan inte kulturen förpassas till de estetiska programmen och till de elever som har ambition om att göra konst och estetik till sin yrkeskarriär.¹⁰³ Textanalys

Jag har identifierat två ord i första meningen vilka kan, för läsaren, tolkas väldigt olika, nämli-gen konsten och kulturen. Det förefaller som att läsaren redan här ska vara införstådd i vad dessa breda begrepp innefattar och betyder för att kunna ta sig an resten av texten. Första

103 Mot. 2018/19:2338, Stockholm: Sveriges Riksdag, 2018, Estetiska ämnen i gymnasieskolan. Tillgänglig på Internet:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/estetiska-amnen-i-gymnasieskolan_H6022338 (Hämtad 2022-04-05)

27 meningen är även ett påstående som visar på hög modalitet, det vill säga talarens grad av in-stämmande i en sats. Vidare står att: ”[…]kunskap och information får sitt sammanhang skapas delvis genom konsten och estetiken. Konst, kultur och estetik öppnar nya perspektiv som ger människan möjlighet att utveckla sin syn på omvärlden.”¹⁰⁴ Detta tyder på en transitivitet i form av en ideologisk effekt, som betyder att de som inte får ta del av konst, kultur och estetik inte heller kan ta del av en bildning i samma utsträckning och därtill potentiellt utvecklar de en snedvriden bild av sin omvärld. Vidare anklagas de borgerliga partierna för att ha avskaffat de estetiska ämnena till förmån för en stärkt arbetsmarknad, vilket även här är en tydlig form av transitivitet i hur något eller någon kan gynnas eller missgynnas av den aktuella texten. I meningen där konsten och kulturen likställs med språk, historia och humaniora återfinns en modalitet där textskaparen förbinder sig med påståendet genom att använda frasen och konstaterandet ”Men eftersom…”.

Diskursiv praktik

Citatet visar på en intertextualitet genom att textskaparen sammanbinder konst och kultur med bildning och på så sätt tillför nya element som förändrar bildningsdiskursen och i förlängningen även bildämnesdiskursen. Även en form av hög interdiskursivitet kan uppfattas genom att texten visar på en önskan om samhällelig förändring i argument som motsätter sig att estetiska ämnen inte fyller någon funktion och att likställa konsten och kulturen som en naturlig del av den bildning och som ska vara till för alla.

Texten fortsätter:

[…] Men det finns fler skäl till att de estetiska ämnena är viktiga. De bidrar till att ungas skolgång i allmänhet blir framgångsrik. Forskningsrapport efter forskningsrapport visar hur övning i estetiska och kreativa verksamheter också stärker inlärning av andra ämnen, såsom matematik och språk. Forskningen visar även att hälsan blir bättre och att stressnivåerna minskar då eleverna får möjlighet att ägna sig åt kreativt skapande. Det är också så att estetisk kunskap blir viktigare i en global och föränderlig värld.¹⁰⁵

Textanalys

Estetiska ämnen beskrivs som viktiga ur flera aspekter och genom en stark modalitet ställer sig författaren i affinitet med flera påståenden genom hela citatet. I upprepandet av ordet

104 Mot. 2018/19:2338, Stockholm: Sveriges Riksdag, 2018, Estetiska ämnen i gymnasieskolan. Tillgänglig på Internet:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/estetiska-amnen-i-gymnasieskolan_H6022338 (Hämtad 2022-04-05)

105 Mot. 2018/19:2338, 2018.

28 forskningsrapport vill författaren till synes påvisa det överflöd av vetenskapliga bevis som ska stärka argumentationen för de estetiska ämnena. Flertalet påståenden hänvisar till forskning, vilka framställer de estetiska ämnena som ett måste eftersom de bidrar till en framgångsrik skolgång, transfereffekter, förbättrad hälsa och ett kunskapsredskap i globalismen. Häri kan en tydlig transitivitet ses i hur ideologiska effekter skrivs fram i dessa positivistiska eller mätbara påstående.

Diskursiv praktik

Texten hänvisar till tidigare diskursiva struktureringar i form av att referera till forskning. Inter-textualiteten i detta citat är en reproduktion av diskurser, eftersom den inte tillför nya element eller förändring av diskurser, och kan ses som en form av manifest intertextualitet, vilket bedöms vara en text som uttryckligen hänvisar eller refererar till en annan text.

9.1.2 Motion 2020/21:2066 Estetiska ämnen i grundskolan och i gymnasiet.

Ur denna motion har två textstycken valts ut.Texten har riksdagsledamoten Dag Larsson med flera från Socialdemokraterna som avsändare.

Sammantaget är undervisning i bild och andra estetiska ämnen en kunskaps-resa som har stora likheter med att lära sig det talade och skrivna språket. I estetiska ämnen vilar också en hel del fantasi, fiktion liksom konstnärliga och faktiska uttryck. […] Majoriteten ungdomar går ut ur skolan utan kvalitativ kunskap vad avser konstarterna och saknar erfarenhet av egen gestaltning. Eleverna saknar också insikt i konstarternas koppling till demokrati och yttrandefrihet liksom respekten för Den Andre.¹⁰⁶

Textanalys

Undervisning i bild liknas vid att utveckla lingvistiska förmågor och är något som kan ta lång tid att utveckla, i och med användandet av reseliknelsen. Att likna bildämnet med språkämnen tyder på att författarna framställer det som ett kommunikativt och därmed mer teoretiskt betingat ämne. Vidare beskrivs ämnet förfoga över en naturlig kreativitet. Texten visar både på en transitivitet, i den ideologiska effekten av liknelsen till teoretiska ämnen, och en modalitet, i användningen av ”är” och ”har” som ett konstaterande. Utan de estetiska ämnena menas det att dagens ungdom saknar viktiga erfarenheter och kunskaper inom konstarterna, vilket i för-längningen framställs påverka samhället negativt. Den transitivitet som kan uppfattas är att hela samhället skulle kunna missgynnas om inte ungdomen kan tillskaffa sig relevanta erfarenheter och kunskaper om konstanterna.

106 Mot. 2020/21:2066.

29 Diskursiv praktik

En form av hög interdiskursivitet kan identifieras två gånger i texten. Den första är estetiska ämnens liknelsen med det talade och skrivna språket, där två skilda diskurser, driver fram en utveckling i diskursen. Den andra är ungdomars avsaknad av kvalitativ kunskap i konstarterna och insikten med dess koppling till demokrati, yttrandefrihet och respekten för individer som skiljer sig från en själv. Häri formuleras en interdiskursivitet som visar på en strävan efter sam-hällelig förändring, eftersom en avsaknad av kunskap och insikt beskrivs gällande konstarterna.

Texten fortsätter:

Att människor i egenskap av läsare och publik möter konst utgör en av grundstenarna för att dialogen och berättelsen mellan skapare och betraktare sker, blir betraktad och reflekterad. Utan dessa möten och återkommande besök i konstens och litteraturens värld är demokratin, som ju lever och utvecklas av aktiva, intresserade och kunniga medborgare, delvis amputerad.¹⁰⁷

Textanalys

Här understryks konstens relevans genom att beskriva det som en fundamental del i vår kommu-nikation med varandra. Och likt tidigare textstycke finns en transitivitet som gör gällande att utan en förmåga till interaktion genom konst blir samhället lidande. Vidare framkommer en hög transitivitet, eftersom bristfällig kommunikation och interaktion genom konsten medför att vårt demokratiska samhälle kan vara hotat. Genom en modalitet påstår författarna att detta resulterar i ett samhälle med ofullständig demokrati. Dock använder sig författarna sig av en tvetydighet i att beskriva demokratin som ”delvis” amputerad, vilket ger en indikation på att de inte ställer sig helt bakom påståendet. Att likställa en begränsning i kommunikation och interaktion genom konsten med en delvis amputerad demokrati är en indikation på ideologisk effekt och därmed en transitivitet.

Diskursiv praktik

Texten visar intertextualitet, en utveckling av diskursen, dels genom att lyfta upp konsten som en grundsten i människors interaktion och kommunikation, dels i att föra samman detta med demokratins fortlevnad. Likt föregående citat syns det en interdiskursivitet i textens strävan efter förändring, i och med den illavarslande förutsägelsen om ett ofullständigt demokratiskt styre.

107 Mot. 2020/21:2066.

30