9. Analys
9.2 Diskursen i statens offentliga utredningar
Två rapporter har valts ut i vilka det söks svar på frågeställningarna: Hur motiveras bildämnets samhällsrelevans inom statens offentliga utredningar? Och hur skrivs utvecklingen för bild-ämnet fram i statens offentliga utredningar? Utredningarna är från 2016 och 2021
9.2.1 SOU 2016:77 En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning
I betänkandet från 2016 i Statens offentliga utredning har tre textstycken valts ut.
Estetiska ämnen anses inverka positivt på människors kreativitet, och kreativitet är efterfrågat i samhället.
[…] Undervisning med tydliga inslag av estetik och kreativitet förbättrar inlärningen, framför allt läs- och skrivinlärning men också inlärningen av matematik, förmågan till kritiskt tänkande och språkinlärningen. Eleverna mår bättre och får ofta en mer positiv inställning till skola och lärande.108
Textanalys
Det inledande styckets transitivitet visar sig i en ideologisk effekt av att estetiska ämnen anses ha en positiv inverkan på människors kreativitet, vilket i förläggningen är något som samhället behöver. Utan estetiska ämnen antyds det att samhällets behov av kreativa människor inte blir tillgodosett, och därmed kan inte samhället uppnå sin fulla potential. Den modalitet som urskiljs är användningen av ordet ”anses”, vilket gör att författarna inte ställer sig i direkt affinitet med den positiva inverkan estetiska ämnen har på människors kreativitet. Däremot skiftar modali-teten i slutet av meningen, och författarna ställer sig i affinitet med påståendet, eftersom de använder ordet ”är” i kreativitetens betydelse för samhället.
I nästa stycke beskrivs hur estetik och kreativitet i undervisning ger transfereffekter i en rad teoretiskt betingade områden, men även hur det påverkar elevers mående och motivation. Att först skriva ut att det har positiva effekter i undervisning av teoretiska ämnen, för att sedan skiva ut att elever mår bättre och får bättre motivation, kan tydas som elevens prestationer går före elevens mående. I vilken ordning och omfång som författarna väljer att skriva ut något, kan argumenteras påverka på vilket sätt diskursen uppfattas. Textens transitivitet gör sig gällande i hur eleven gynnas av estetikens och kreativitetens transfereffekter, men även i dess effekter på mående och motivation. Modaliteten grundar sig genomgående i påståenden, vilket blir tydligt i hur de skriver ut meningarna som fakta.
108 SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Tillgänglig på Internet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/10/sou-201677/ (Hämtad 2022-02-14) ss. 542-543.
31 Diskursiv praktik
I anslutning till det utvalda citatet hänvisar författarna till forskning och övriga texter, vilket betyder att en intertextualitet i form av en reproduktion av diskurser kan identifieras. Dock kan en förändring av diskursen synas i meningen: ”Estetiska ämnen anses inverka positivt på människors kreativitet, och kreativitet är efterfrågat i samhället.”109 Här för författarna samman och utvecklar olika diskurser, vilket tyder på en hög interdiskursivitet i det inledande stycket.
Resten av texten kan kopplas till ett bevarande av traditionell diskurs genom utskrivningen av meningarna som faktapåståenden.
Texten fortsätter:
[…] estetiska ämnen är viktiga som kulturbärare. Konstarterna är dessutom egna kunskaps- och vetenskapsområden som erbjuder perspektiv på samhället, precis som samhällsvetenskapen, juridiken m.fl. Demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är i dag viktiga perspektiv inom konstarterna. På så sätt komplettar [Felstavning: läser kompletterar] estetiska ämnen gymnasieskolans breda bildningsuppdrag.110
Textanalys
Estetiska ämnen beskrivs vara viktiga för att föra kulturen vidare. Vidare ses konstarterna som självständiga kunskaps- och vetenskapsområden, och likställs dessutom med redan vedertagna kunskaps- och vetenskapsområden. Här ses en stark transitivitet i den ideologiska effekt av att likställa konstarterna med samhällsvetenskapen, juridiken med flera. Vidare skriver författarna fram gymnasieskolans breda bildningsuppdrag, där det antyds att estetiska ämnen, genom konstarterna, behandlar ämnen som demokrati, yttrandefrihet samt mänskliga rättigheter. Att använda ordet ”kompletterar”, om än felstavat, gör att estetiska ämnen fyller en avgörande roll i att fullborda gymnasieskolans bildningsuppdrag. Även här blir en transitivitet av ideologisk effekt synlig, eftersom estetiska ämnen tillskrivs som kompletterande i bildningsuppdraget.
Författarna instämmer genomgående med de påståenden som skrivs fram och en hög modalitet i texten blir tydlig.
Diskursiv praktik
Betydelsen av att beskriva estetiska ämnen som kulturbärare kan kopplas till en inter-diskursivitet som söker att bevara en traditionell diskurs. Detta genom att använda estetiska ämnen som bevarare och samtidigt ansvarig för att föra vidare befintlig kultur. Dock kan en
109 SOU 2016:77, s. 542.
110 SOU 2016:77, ss. 543.
32 interdiskursivitet urskiljas i resten av texten, vilka skriver fram omformuleringar av skilda dis-kurser och därmed söker samhällelig förändring. Detta gäller diskursen om konstarterna som egna kunskaps- och vetenskapsområden och i förlängningen diskursen som likställer konstarterna med etablerade kunskaps- och vetenskapsområden. Det gäller även utvecklingen av diskursen i hur de viktiga perspektiven i konstarterna menas komplettera bildnings-uppdraget.
9.2.2 SOU 2021:77 Från kris till kraft. Återstart för kulturen
I betänkandet från 2021 i Statens offentliga utredning har två textstycken valts ut.
Konst och kultur ger perspektiv på samhället och människan, vilket kan understödja och utveckla det demokratiska samtalet om hur samhälle ska vara. Kulturen är en omistlig del av en fungerande demokrati. Kultur i form av exempelvis bildkonst, litteratur, film, musik, utställningar och scenkonst kan belysa angelägna samhällsfrågor och bidra till samhällsdebatt. Estetiska ämnen i skolan övar upp elevers förmåga till källkritik och reflektion.111
Textanalys
Författarna instämmer i påståendet om att konst och kultur påverkar oss och vår omvärld. Detta menas i sin tur kunna ge påtagliga effekter, genom demokratiska processer, på samhällets fram-tid. Modaliteten ändras i och med användningen av ordet ”kan”, vilket betyder att författarna utrycker en osäkerhet i vad de faktiska effekterna av konst och kultur har på oss och vår om-värld. Dock ändras modaliteten igen när kulturen påstås vara en nödvändig del i demokratin, för att på nytt förändras när kultur i from av bildkonst ”kan” bistå samhällsfrågor och samhälls-debatt. Avslutningsvis ändras modaliteten igen och då i form av ytterligare ett påstående där författarna sällar sig till att estetiska ämnen övar upp källkritik och reflektion, men nämner inte i direkt anslutning till detta citat vad elever övas mer i. Texten svänger mellan olika stadier av modalitet och en genomgående transitivitet kan tydas i att konst, kultur samt estetiska ämnen anses gynna samhället, människan, demokratin och elever.
Diskursiv praktik
Detta citat visar på en intertextualitet, där diskursen om konst och kultur förs samman och byggs vidare på med samhälls- och demokratidiskursen. Den visar även på en hög interdiskursivitet, eftersom omformuleringen av skilda diskurser driver fram en utveckling i diskursen. Detta kan
111 SOU 2021:77, Från kris till kraft, Återstart för kulturen. Tillgänglig på Internet:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/09/sou-202177/ (Hämtad 2022-02-01) s. 196.
33 bli synligt i framåtsträvande formuleringar som exempelvis: ”[Konst och kultur]...kan understödja och utveckla det demokratiska samtalet om hur samhälle ska vara.”112
Några stycken senare fortsätter texten bygga vidare på föregående citat:
Estetiska ämnen bidrar till att utveckla elevers kreativa förmågor och deras förmåga till kritiskt tänkande. Ett exempel är bildämnet, där eleverna lär sig att framställa och presentera egna bilder men också att kritiskt avläsa bilder som förmedlas via reklam, media, och andra avsändare. Estetiska ämnen övar också centrala förmågor som kreativitet och att kunna se saker från olika perspektiv. Det i sin tur kan bidra till människors förmåga att hitta nya lösningar på samhällsutmaningar.113
Textanalys
Det som behandlas i denna text är de bidragande effekter som estetiska ämnen har på elever och människor i stort. Genomgående kan en transitivitet tydliggöras i texten där eleven och i förlängningen samhället gynnas av de förmågor som estetiska ämnena tillför. Utgår man från ett hierarkiskt antagande, att det som står först är av störst vikt, så skriver författarna fram ut-vecklandet av elevers kreativa förmågor och kritiskt tänkande som viktigast. Vidare behandlas bild-ämnet som ett exempel, och med samma antagande som tidigare skriver författarna fram att eleverna lär sig först och främst framställning och presentation av egna bilder, följt av kritisk avläsning av bilder inom främst reklam och media. I och med att reklam och media specifikt nämns, medan andra sammanförs till "andra avsändare", kan det ses som en form av modalitet, eftersom det får konsekvenser för diskursen. Texten fortsätter sedan att upprepa kreativiteten och lägger nu till att det tillhör en av flera central förmågor. I anslutning till dessa centrala förmågor fortsätter de med att lägga till att estetiska ämnen övar upp förmågan att kunna be-trakta saker utifrån olika perspektiv. Dessa två centrala förmågor skrivs fram som eventuella bidragsfaktorer för samhällsutveckling.
Diskursiv praktik
Två former av intertextualitet kan synliggöras i detta citat. Dels kan det uppfattas i hur texten för samman diskursen om de estetiska ämnens kreativitet med diskursen om samhälls-utvecklingen, vilket leder till en förändring i diskursen. Dels i en form av reproduktion av dis-kurser i det specifika exemplet med bildämnet, ”[…]där eleverna lär sig att framställa och
112 SOU 2021:77, s. 196.
113 SOU 2021:77, s. 197.
34 presentera egna bilder[…]”114 Textens interdiskursivitet visar sig därmed både i att söka en samhällelig förändring, samtidigt som den söker att bevara en traditionell diskurs.