Platser med depå eller enkelfynd sammanfattas i tabell 6. Placeringen av enskilda flintyxor i tabellen är osäker i en del fall då uppgifter om yxorna ibland inte räcker till för en säker typbedömning. Det anges till exempel inte alltid om en håleggad eller tunnbladig flintyxa är av tjocknackig typ. I en del fall där flintyxor bedömts som tjocknackiga antyder tjockleksangivelserna att det kan röra sig om tunnbladiga yxor. Det har inte någon direkt påverkan på det här arbetet varför något försök att reda ut detaljerna kring detta inte gjorts.
Som framgår av definitionen av depå respektive enkelfynd (se avsnittet Boplats,
grav, depå- och enkelfynd) ställs det stora krav på uppgifter om fyndomständigheter.
Kraven uppfylls endast i ett fåtal fall på de platser som tagits med här (figur 12). De föremål som exempelvis ingår i lösfyndssamlingar har som regel inte några närmare uppgifter om fyndomständigheter. Det gör att de endast kan betraktas som lösfynd. Här finns de alltså med som möjliga depå eller enkelfynd och syftet med att ta med dem här är att visa på utbredningen av aktiviteter med en möjlig datering till mellanneolitikum B. De välkända platserna Pildammsparken (1) och Sibbarp (22) diskuteras nedan under avsnittet Bo- och aktivitetsplatser.
Yxor och mejslar av flinta. Fem av lokalerna ingår i Karstens genomgång av skånska neolitiska depå och enkelfynd (Karsten 1994). Inom Stadsäga nr 289 (32) har två enkelfynd hittats i anslutning till en våtmark. Det ena fyndet utgörs av en slipad tjocknackig flintyxa och det andra av en tjocknackig, håleggad, oslipad flintyxa (Karsten 1994:270). Från Mellanheden (2) finns ett depåfynd bestående av två tjoc knackiga flintmejslar funna i samband med gatuarbete (Karsten 1994:270). Vid Limhamns kalkbrott (24) påträffades ett depåfynd bestående av två förarbeten till håleggade flintyxor tillsammans med en räteggad flintyxa och en flintmejsel. Före målen låg bredvid varandra under en sten (Karsten 1994:269).
Från den omfattande lösfyndssamlingen inom Bunkeflo 9:4 (8) (figur 13) tar Kar sten upp ett fåtal fynd vilka representerar ackumulerade enkelfynd, bland annat en tunnbladig (osäker) oslipad bränd flintyxa från mellanneolitikum B (Karsten 1994:265). Lösfyndssamlingen omfattar utöver detta ett stort antal föremål vilka har gåtts igenom och bedömts i samband med projektet Öresundsförbindelsen (Högberg 1999b; se även Sarnäs & Nord Paulsson 2001:19 samt beskrivningen av Elinelund 2B (58) under avsnittet Bo- och aktivitetsplatser). Genomgången av fyndmaterialet visar att mellanneolitikum B–senneolitikum dominerar, men det finns även inslag från tidigneolitikum samt äldre bronsålder. Fynden av hela yxor
från mellanneolitikum B består av tre tjocknackiga håleggade flintyxor, en tjock nackig håleggad flintyxa av Btyp, en tjocknackig tunnbladig flintyxa, en tjock nackig, tunnbladig håleggad flintyxa, en tjocknackig, tunnbladig håleggad flintyxa av Btyp och en tjocknackig flintyxa av Btyp. Dateringarna för den tjocknackiga tunnbladiga respektive den tjocknackiga, tunnbladiga håleggade flintyxan är något osäker och mellanneolitikum A utesluts inte helt. Bedömningen av de tunnbladiga yxorna utgår från en tjockleksdefintion på 2,4 cm vilket gör att någon eller några av de tunnbladiga yxorna kanske definierats annorlunda med 2 cm tjocklek som utgångspunkt.
Karsten tar även upp den tjocknackiga, håleggade flintyxan (variant 1) som på träffades i ett stolphål tillhörande palissaden vid Hyllie (105) som ett enkelfynd (Karsten 1994:269). Här diskuteras yxfynden tillhörande palissaden, liksom ett motsvarande fynd från palissaden vid Bunkeflo (106), under avsnittet Palissader. Det finns ytterligare två yxfynd från Hyllie (105) som motiverar dess placering i det här avsnittet (Brink & Hydén 2006) (figur 14). De båda yxorna påträffades utanför palissaden. En tjocknackig, håleggad flintyxa (variant 1) med skadad egg låg invid kanten på en mindre, djupare våtmarkssänka. Fyndet definieras som ett enkelfynd. Längs kanten på en något större våtmarkssänka påträffades flera nedlagda flintföre mål (ackumulerade enkelfynd). En tjocknackig, håleggad flintyxa (variant 1) utgör det enda fyndet med en datering till mellanneolitikum B. Övriga fynd består av två flintskäror och en flintdolk. Förutom flintyxorna från Hyllie (105) har fyndom ständigheter som tyder på att det rör sig om rituella depositioner kunnat beläggas i ytterligare fyra fall utöver de som redovisats av Karsten. Vid Svågertorp (16) hittades ett större fragment av en tjocknackig flintyxa av Btyp i anslutning till ett låglänt, fuktigt område. Fyndet tolkades preliminärt som resultatet av en offernedläggelse (Svensson 1994:6). På Södra Kristineberg (30) påträffades en tjocknackig, håleggad flintyxa i ett låglänt parti (Rostoványi m.fl. under arbete). Lösfyndssamlingen från Västra Klagstorp 7:2 (39) innehåller ett fynd av en spetsnackig, håleggad flintyxa som uppges ha påträffats inom en tidigare våtmark (Steineke 2000). Fynden de finieras som enkelfynd. Från det välkända kärret Hindbygården (18) finns det en tjocknackig, tunnbladig flintyxa som med viss tveksamhet har daterats till mellan neolitikum B (Berggren 2007:126f; se även avsnittet Bo- och aktivitetsplatser).
Från Bunkeflostrand (104) finns en nyligen genomgången lösfyndssamling som innehåller totalt 7 flintyxor som kan dateras till mellanneolitikum B (Hammar strand Dehman 2005a). Samlingen innehåller fyra tjocknackiga flintyxor varav tre har bedömts vara av Btyp. Den fjärde har inte kunnat typbestämmas. Samlingen innehåller utöver det även tre tjocknackiga håleggade flintyxor. Den fjärde håleg
Plats Spetsnackig, Tjocknackig, Tjocknackig, Tjocknackig, Tjocknackig, Tjocknackig, Stridsyxa Facetterad håleggad håleggad tunnbladig tunnbladig räteggad räteggad slipsten
flintyxa flintyxa flintyxa håleggad flintyxa eller håleggad
flintyxa mejsel 2. Mellanheden 2 3. Håkanstorp 1 4. Spånehusvägen 1 5. Bunkeflo (CT 2) 1 6. Naffentorp 15:1 1 1 8 7. Vintrie 20:1 1 4 8. Bunkeflo 9:4 4 2 2 1 9 Petersborg 1 1 1 10. Bunkeflo 7:7 2 11. Naffentorp 10:6 1 12. Naffentorp 10:8 1 13. Naffentorp 10:4 1 14. Naffentorp 10:7 1 15. Vintrie 24:4 1 16. Svågertorp 1
17. Per Albins Hem 1
18. Hindbygården 1 19. Professorsgatan 1 20. Glostorp 2:4 2 21. Glostorp 9:4 1 23. Hyllie by 1 24. Limhamn, kalkbrottet 2 1 1 25. Lockarp 33:1 1 26. Lockarp 24:1 1 27. Lockarp 9:1 1 28. Fosie IV 1 1 1 29. Lockarp 6 1 1 30. Södra Kristineberg 1 31. Lunnebjär 1 32. Stadsäga 289 1 1 33. Stadsäga 290 1 34. Södra Sallerup 15C 1(?) 35. Tullstorp 180:50 1 36. Tygelsjö 37:8 2 37. Tygelsjö 50:38 1 38. Tygelsjö 76:1 1 1
gade flintyxan (variant 1) i tabell 6 är funnen i anslutning till palissaden och är den enda hela yxan som påträffades där (se vidare under avsnittet Palissader).
I samband med en utredning inom Vintrie 24:4 (15) påträffades två flintmejslar i matjorden, dock inte i närheten av varandra. En av mejslarna var håleggad och date rades till mellanneolitikum B medan den andra daterades till senneolitikum på grund av den utsvängda eggen (Frejd 1996). Inom Fosie IV (28), boplats IV, gjordes ett fynd av en håleggad flintmejsel vilken typologiskt kan tillhöra mellanneolitikum B. Fynd i området i övrigt tyder på boplatsaktiviteter under senare delen av mellan neolitikum A. Mejseln har tillförts stridsyxekulturen, men den utgör ett exempel på dateringsproblematiken kring denna fyndkategori. Från boplats III på Fosie IV (28) (se under avsnittet Bo-aktivitetsplatser för närmare beskrivning) kom dessutom en tunnbladig flintyxa och en håleggad flintyxa, vilka båda blev stulna (Björhem & Säfvestad 1989).
Stridsyxor och slipstenar. Uppgifter om stridsyxor eller fragment av stridsyxor finns från Håkanstorp (3), Spånehusvägen (4), Bunkeflo (CT 2) (5), Bunkeflostrand (104), Hyllie by (23), Petersborg (9), Västra Klagstorp 44:1 (42), Lockarp (29) samt Södra Sallerup 15C (34). Fyndet från Håkanstorp (3), vilket troligen utgörs av en
Tabell 6. Platser med depå- eller enkelfynd med en möjlig datering till mellanneolitikum B. Antal av respektive typ anges. Observera att typbe-stämningar i vissa fall inte är helt klarlagda. Fynden från Pildammsparken (1) och Sibbarp (22) har inte tagits med i tabellen.
Plats Spetsnackig, Tjocknackig, Tjocknackig, Tjocknackig, Tjocknackig, Tjocknackig, Stridsyxa Facetterad håleggad håleggad tunnbladig tunnbladig räteggad räteggad slipsten
flintyxa flintyxa flintyxa håleggad flintyxa eller håleggad
flintyxa mejsel
39. Västra Klagstorp 7:2 1 1 1 1
40. Västra Klagstorp 43:1 1 2
41. Västra Klagstorp 3:2A 2
42. Västra Klagstorp 44:1 1 1 43. Västra Klagstorp 40:7 1 44. Västra Klagstorp 43:27 1 45. Västra Klagstorp 10:2 1 46. Västra Klagstorp 40:6 1 47. Augustenborg 2 104. Bunkeflostrand 4 4 1 105. Hyllie (CT 5) 4 106. Bunkeflo 1 1
stridsyxa av sen typ, anges som påträffat vid grustäkt på cirka 1 m djup och kan möjligen komma från en grav (Forssander 1933:220; Salomonsson 1971:88). Yxan från Spånehusvägen (4) är ett förarbete till en yxa av äldre typ (Oldeberg 1952:10) vilken av Bengt Salomonsson lyfts fram som ett möjligt exempel på en dansk form av stridsyxa (Håkansson, Johanson & Salomonsson 1973:153). Fynden från Bunkeflo (CT 2) (5) respektive Hyllie by (23) utgörs båda av fragment. På gård 1, Bunkeflo (CT 2) (5) påträffades en eggdel av en stridsyxa med nytt skafthål påbörjat från två håll (Lövgren m.fl. 2007:36 figur 15). Fyndet från Hyllie by (23) består även det av ett eggfragment från en stridsyxa, enligt uppgift av sent båtformig typ, med nytt skafthål påbörjat från två håll. Fyndet från Bunkeflostrand (104) består av ett fragment som omfattar större delen av den nedre halvan av yxan (avbruten vid halva skafthålet och själva eggen saknas också). Fragmentet visar att det är en yxa av typ E:1 med en datering till period 4–5. Fragmentet hittades i matjorden endast om kring 350 m öster om palissaden (Hammarstrand Dehman 2005b, se även avsnittet
Palissader). I lösfyndssamlingen på Petersborg (9) ingår en stridsyxa. Utifrån den
Figur 13. Delar av lösfyndssamlingen från Bunkeflo 9:4 (8). Foto: Ingrid Nilsson.
skiss som gjorts i fornminnesregistret tycks det röra sig om en tidig typ. Stridsyxan (benämnd båtyxa) från Västra Klagstorp 44:1 (42) är också avritad i fornminnesre gistret. Den ger ett enkelt intryck vilket tyder på att det rör sig om en tidig variant. Skissen är dock enkelt utförd och det kan inte uteslutas att det rör sig om en skaft hålsyxa av yngre typ. I lösfyndssamlingen från Lockarp (29) kommer en nackdel till en stridsyxa vilken genom avsaknaden av nackknopp (plan nacke) också den tycks vara av en tidig typ. Lösfyndssamlingen innehåller även en del av en troligen
Figur 14. De håleggade flintyxorna från Hyl-lie (105) (MK 77:17 & MHM 12879:150037). Yxorna är 12,4 cm respektive 11,2 cm långa. Foto: Jenny Thornell, Malmö Museer.
lårbensformad (facetterad) slipsten. En sådan har även hittats vid Professorsgatan (19). Salomonsson anger att fyndomständigheterna tyder på att den kommer från en grav (Salomonsson 1971:84), men det kan inte avgöras med säkerhet. Enligt Sa lomonsson finns det flera facetterade slipstenar från Malmötrakten (Salomonsson 1971:84) men utöver dessa båda har det inte gått att närmare lokalisera fler utifrån arkiv och litteratur. Det finns dock en facetterad slipsten i utställningen på Malmö Museer som anges komma från Frid hem i Malmö. Denna har inte tagits med här eftersom närmare lokalisering saknas. Eggdelen av en bergartsyxa vilken bedömts tillhöra en båt/stridsyxa påträffades i fyllningen från en stor grop daterad till yngre bronsålder på Södra Sallerup 15C (34) (Winkler 2004:70ff, 148f, plansch 7, se även avsnittet Bo- och aktivitetsplatser). Frag mentet är svårbedömt och det kan mycket väl röra sig om en bergartsyxa från en yngre period. Ett antal fynd av stridsyxor vilka inte kunnat lokaliseras mer exakt uti från arkivdatabas och litteratur (och därmed inte tagits med här) tas upp av Andreas Oldeberg (Oldeberg 1952:227). Från Hyllie (en från Limhamn) kommer två stridsyxor av sen typ. Från Sallerup finns ett förarbete till en tidig typ av stridsyxa, från Husie/Kvarnby två stridsyxor båda av sen typ och från Malmö/Malmötrakten tas utöver fyndet från Spånehusvägen (4) ovan fyra fynd av stridsyxor upp. Tre av dem är av den sena typen och en av en tidig typ.