Höjningen av nivån för tillståndsplikten till 25 MW innebär att en anlägg- ning som bara kräver anmälan ändå ofta kräver detaljplan. En anmälan är dock en förhållandevis kort och enkel process jämfört med detaljplanepro- cessen, och samordningen av processerna är enklare.
Vid en första kontakt med kommunen om anmälan och bygglov kan kom- munen komma fram till att anläggningen innebär betydande inverkan på omgivningen eller betydande miljöpåverkan. I båda fallen innebär detta att det krävs detaljplan (se avsnittet om Detaljplan). Alternativt kan kommunen ha angett i översiktsplanen att uppförande av vindkraftsanläggningar ska föregås av detaljplanering inom utpekade områden.
Vid samtidig anmälan och detaljplanering sker sakbedömningen av mil- jöpåverkan inom ramen för detaljplanearbetet. Underlaget för miljökon- sekvensbeskrivningen samordnas lämpligen med underlaget för anmälan och miljökonsekvensbeskrivningen kan bifogas vid anmälan. Planprocessen styrs av kommunen som sköter samråd m.m., se ovan.
Anmälan slutförs lämpligen när detaljplanen är klar och har vunnit laga kraft, och anmälan kan då samordnas med bygglovet. Om planen medger bygglovsbefrielse (se vidare under detaljplaneavsnittet) kan anmälan istället samordnas med bygganmälan.
123
1. Det första steget är att ställa samman uppgifter om den föreslagna vindkraftsanläggningens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåver- kan.
2. Därefter kontaktar verksamhetsutövaren/exploatö- ren kommunen (miljöansvarig förvaltning eller stads- arkitektkontor eller motsvarande) och länsstyrelsen för en första dialog kring projektet.
3. Länsstyrelsen yttrar sig om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen och ett gemensamt yttrande för båda samråden lämnas till verksamhets- utövaren och kommunen (observera länsstyrelsens ansvar för samordningen av de statliga intressena). Yttrandet gäller samma fråga, och framför allt gäller det miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Det måste framgå klart att yttrandet avser båda samråden, och yttrandet måste skickas till både verksamhetsutövaren och kommunen. 4. Om kommunen är positivt inställd beslutar kommu-
nen, oftast kommunstyrelsen, att inleda ett detaljpla- nearbete, vanligtvis med ett program. (Om lokaliser- ingen stämmer överens med översiktsplanen kan programmet uteslutas.) I beslutet ska framgå att det krävs en miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen informerar verksamhetsutövaren om beslutet och om sin syn på avgränsningen av miljökonsekvensbe- skrivningen. I de flesta fall brukar kommunens syn på avgränsningen vara densamma som länsstyrelsens. 5. Verksamhetsutövaren skickar uppgifterna om pro- jektet (lokalisering, omfattning, utformning och
förutsedd miljöpåverkan) till de enskilda som särskilt berörs. Samtidigt skickar kommunen ut förslag till program för detaljplanen på samråd till länsstyrelsen och de som berörs av förslaget (sakägare, allmän- het, organisationer, grannkommuner m.fl.). 6. Efter samrådet tar kommunen ställning till de syn-
punkter som kommit in. Därefter fattas beslut om att godkänna programmet – med eventuella revidering- ar – och att inleda det egentliga detaljplanearbetet. 7. Miljökonsekvensbeskrivningen tas fram gemen-
samt för både tillståndsansökan och detaljplanen. Observera att det finns vissa skillnader i kraven på innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen mellan projekt och planer. Bland annat är det ett uttryckligt krav för tillståndsprövningen att alternativredovis- ningen innehåller alternativa platser.
8. Verksamhetsutövaren skickar in tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivningen till länsstyrel- sen. I planärendet ska kommunen senare redovisa hur planen beaktat miljöaspekterna.
9. Planförslaget med miljökonsekvensbeskrivning- en sänds ut på samråd enligt plan- och byggla- gen. Samrådskretsen utgörs av länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, berörda kommuner, sakägare och de bostadsrättsinnehavare, hyres- gäster och boende som berörs av förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av pla- nen. Samtidigt kungörs tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen görs tillgänglig för allmänheten, som ska ges skälig tid att yttra sig över den. Detta samordnas lämpligen med information om samrådet kring detaljplanen. 10. Gemensamma samrådsmöten om tillståndsan-
sökan och förslaget till detaljplan genomförs för allmänheten.
11. Länsstyrelsen tar ställning till om innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven inför tillståndsprövningen och yttrar sig även till kommunen i planärendet.
12. Kommunen tar ställning till synpunkterna som kommit in under samrådet kring detaljplanen, och efter eventuell revidering beslutar man att ställa ut planförslaget. Det ska annonseras i lokalpressen och ger ett slags kvitto på hur synpunkterna från samrådet har beaktats. Vid utställningen bör det finnas med ett utkast till den särskilda sammanställning som bland annat är en utvärdering av hur miljöbedömningen har skett. Under utställningstiden ska länsstyrelsen lämnar ett granskningsyttrande, och det är sista chansen för berörda att lämna synpunkter på planförslaget och på miljökonsekvensbeskriv- ningen.
13. Efter utställningen tar kommunen ställning till de synpunkter som kommit in och antar planen. Om synpunkterna föranleder stora ändringar, måste planen ställas ut på nytt före antagandet. Om ingen överklagar antagandebeslutet och om länsstyrelsen inte prövar planen, så vinner pla- nen laga kraft. Miljökonsekvensbeskrivningen kan endast överklagas p.g.a. formaliafel eller för att den har för stora brister som beslutsunder- lag.
14. Länsstyrelsen lämnar ett förslag till beslut i tillståndsärendet till miljöprövningsdelegationen som fattar beslut i ärendet, och därefter kungörs beslutet. Denna kungörelse bör kunna samord- nas med den som krävs efter antagandet av detaljplanen och den som behövs för att uppfylla kravet på att den särskilda sammanställningen för miljöbedömningen görs tillgänglig för de som kommunen har haft samråd med.
Exempel på samordnad process
Planering och prövning
Miljöbalken innehåller krav på miljökonsekvensbeskrivning för vissa planer och program respektive verksamheter och åtgärder. Syftet är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som dessa kan medföra på bland annat människor, djur, landskapet och kulturmiljön. En väl genom- förd process kan bidra till att öka verksamhetens långsiktiga miljöhänsyn, allmänhetens inflytande och planeringsprocessens effektivitet och till att miljöfrågor integreras i planeringsprocessen.
Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivning finns i 6 kap. miljöbalken och gäller för verksamheter eller åtgärder respektive planer och program som ska prövas enligt miljöbalken eller anknutna lagar. Till miljöbalken hör förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Kraven på miljökonsekvensbeskrivningen, dvs. dokumentet, för en verksamhet eller åtgärd respektive en plan eller ett program är olika. Även processerna som benämns miljökonsekvensbedömning respektive miljöbedömning skiljer sig åt. I reglerna preciseras syftet med MKB, förfarandet vid framtagandet samt vad en MKB ska innehålla. Vid prövning av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken ska hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken beaktas. Hus- hållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska beaktas såväl vid prövning av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken som vid prövningen av bygglov och upprättande av detaljplan enligt PBL. (Se vidare MKB- centrum www.mkb.slu.se).