med hänsyn till naturvårdens intressen samt områden där det är oklart om vindkraft och naturvårdens intressen kan tillgodoses i samma landskap.
När vindkraft bedöms inte innebära konflikter med naturvårdens intressen
Till denna kategori hör etableringar i redan exploaterade områden liksom etableringar i skogslandskap eller odlingslandskap som saknar höga natur- värden.
Betydande arealer av skogs- och odlingslandskap utgör ofta stora opåver- kade områden som har ett visst skydd enligt miljöbalken (se 3 kap. 2 § miljö- balken). Inom den typen av områden bör det dock inte generellt sett finnas hinder mot vindkraftsutbyggnad, men naturvärdena måste dock beaktas.
När vindkraft inte är lämpligt med hänsyn till naturvårdens intressen I områden med mycket höga naturvärden är vindkraft inte lämpligt med hänsyn till naturvårdens intressen. Sådana områden är nationalparker, merparten av naturreservaten och Natura 2000-områdena liksom djur- skyddsområden, obrutna fjäll (se 4 kap. 5 § miljöbalken), särskilt värdefulla och oexploaterade kustområden (se bl.a. 4 kap. 3 § miljöbalken) samt av Naturvårdsverket utpekade utsjöbankar med mycket höga biologiska vär- den, dvs. Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken i Egentliga Östersjön, Lilla Middelgrund och Fladen i Kattegatt, Persgrunden i Skagerrak, Finngrundet/ Östra banken i Bottenhavet och Marakallen/Rödkallen i Bottenviken, se Naturvårdsverkets rapport 5576, Inventering av marina naturtyper på utsjö- bankar, listan kan komma att kompletteras.
Till denna kategori räknas även områden som planeras bli nationalparker, liksom de utpekade områdena inom den s.k. statsskogsinventeringen. (Na- turvårdsverkets rapport 5339. Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar 2004.)
När det är oklart om både vindkraftens och naturvårdens intressen kan tillgodoses
Det finns områden där lämpligheten av vindkraftsetablering från natur- vårdssynpunkt generellt sett är oklar utan mer ingående studier i de enskilda. Sådana studier behövs för att man ska kunna avgöra om vindkraft och naturvårdsintressen kan samverka. Det kan handla om områden som
Ett ordinärt odlingslandskap har ett visst skydd enligt miljöbalken.
Foto: Thomas Adolfsén/ Bildarkivet.
Rödkallen, ett område med höga naturvärden, ett natur- reservat.
59 Lokaliseringsförutsättningar
» Naturvärden
ligger i direkt anslutning till skyddade områden eller i ett landskap med spridda kärnor av särskilt värdefull natur. Det kan också handla om vissa areellt omfattande naturreservat med aktivt skogs- eller jordbruk och låga föreskriftsnivåer, liksom vissa Natura 2000-områden med låg andel s.k. Natura-habitat. Det kan också handla om andra kustområden än de mest värdefulla och oexploaterade. Lämpligheten av vindkraftsetablering i den- na typ av områden får avgöras från fall till fall med stöd av kommunernas översiktsplanering och i samråd med länsstyrelsen, vid behov även med andra myndigheter som Naturvårdsverket. Några exempel på denna typ av områden berörs nedan.
Områden av riksintresse för naturvård respektive friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. I flera av de stora områdena av riksintresse för friluftsliv (en- ligt 3 kap. 6 § miljöbalken) bör vindkraftsanläggningar kunna etableras efter en närmare planering. Områden av riksintresse för naturvård är dock oftast mer noggrant avgränsade och har sådana värden att vindkraftsutbyggnad normalt inte bör tillåtas. Aktuell myndighet (vanligen kommun eller läns- styrelse) tar ställning. Vilka värden som ligger till grund för riksintresset och vad som kan innebära påtaglig skada framgår av de registerblad som finns för varje område. Se även Naturvårdsverkets webbsida om riksintresse och handboken om riksintresse (NV rapport 2005:5).
Syftet med områden av riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap. 2 § miljöbalken är enligt förarbetena att obebyggda områden förblir obe- byggda. I 4 kap. 4 § finns särskilda kust- och skärgårdssträckor angivna där det av förarbetena framgår att nya anläggningar inte ska förläggas så att de försvårar för allmänheten att nå stränderna från de allmänna vägarna. I båda dessa typer av områden får eventuell exploatering bara ske om den ”inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden”, se 4 kap. 1 § miljöbalken.
De flesta naturreservat (NR), se 7 kap. 4–8 §§ och Natura 2000-områden (Natura 2000), se 4 kap. 8 § och 7 kap. 27–29 b §§ miljöbalken, har ett starkt naturskydd varför en etablering av vindkraft vanligen inte är förenlig med syftet och föreskrifterna för respektive område. Etablering av vindkraft bör alltså undvikas här, och huvudinriktningen bör vara att hitta alternativ utanför dessa områden. Försiktighetsprincipen (se 2 kap. 3 § miljöbalken) bör tillämpas vilket innebär att om det är oklart om bevarandevärden i NR eller Natura 2000 fortsättningsvis kan tryggas bör en alternativ lokalisering utanför området väljas. Vindkraft kan övervägas i vissa naturreservat som är stora till ytan och där aktivt skogs- eller jordbruk bedrivs eller i oskyddade Natura 2000-områden med låg andel s.k. Natura-habitat.
För Natura 2000-områden gäller enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken att det inte är tillåtet med verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i området. Detta gäller även sådana åtgärder som görs i områdets omland, t.ex. vägbyggen och dräneringar, som kan förändra förutsättningarna inom Natura 2000-området. Angående förutsättningar för tillstånd, se 7 kap. 28 b § miljöbalken.
Det generella strandskyddet sträcker sig 100 meter, såväl ut i vattnet som upp på land. Det är i vissa områden utökat, upp till 300 meter, se vidare under avsnittet Övriga tillstånd.
Vindkraftsetableringar i havsområden medför i de flesta fall omfattande karteringar och inventeringar för att man ska kunna ta den hänsyn som ekosystemets livsmiljöer kräver. Vindkraftverk kan, trots stora avstånd mel- lan enskilda verk och kablar mellan verken, innebära en störning på det ma- rina ekosystemets arter och habitat som måste klarläggas och beaktas. Men med en miljökonsekvensbeskrivning som redovisar arternas och habitatens fördelning och utbredning på en utsjöbank bör det vara möjligt att placera enskilda vindkraftsaggregat och ledningar så att störningen på ekosystemet minimeras; som att man undviker de mest känsliga/värdefulla delarna av området. Tidpunkten på året för anläggningsarbetena kan ha stor betydelse för hur stor påverkan blir. Exempelvis tidpunkten för anläggning och hur verken kan placeras i förhållande till känsliga habitat bör i så fall regleras genom villkor i tillståndsgivningen för en vindkraftspark. Med ovanstående hänsyn bör vindkraftverk kunna byggas i dessa områden, förutom på de tidigare angivna särskilt skyddsvärda utsjöbankarna.