Även om många arter verkar vara ostörda av vindkraftverk i drift medför byggskedet vissa störningar, som i regel är kortvariga. Vindkraftsetablering- en innebär också andra ingrepp som nya vägar och viss trafik i samband med underhåll och reparationer samt även vissa störningar vid underhåll och reparationer.
Faktorer att beakta
Hotade eller sällsynta arter i ett område kan kräva särskild hänsyn. Kontakt bör i så fall tas med länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.
Fiskar
Under byggfasen måste man acceptera att det uppstår tillfälliga störningar i form av reducerad biomassa och reducerat antal arter av bottenfauna och fisk.
Ljud som uppstår under byggnadsfasen, särskilt pålning, påverkar fiskar mer eller mindre direkt men påverkan är som regel av kortvarigt slag. Pålningsarbeten bör inte ske under de lokala fiskarnas lekperioder. När anläggningsverksamheten upphör kommer fisken tillbaka.
Ljud som avges från vindkraftverken under driftskedet har i experimentella studier visat sig kunna påverka vissa organismer (musslor, fisk). Huruvida detta ljud kan innebära någon betydande miljöpåverkan under naturliga förhållanden är ännu inte helt klarlagt. Mätvärden från befintliga havsba- serade vindkraftverk visar på särskilt höga ljudnivåer omkring 100–200 Hz. Dessa frekvenser har experimentellt visats kunna påverka vissa organismer. Samtidigt avges lika högt ljud av samma frekvens naturligt under hård vind, och från lastfartyg är ljuden avsevärt högre än från vindkraftverk. Den långsiktiga påverkan av ljud och vibrationer på fisk bedöms vara liten, men fram till dess att ytterligare studier genomförts finns det anledning att tekniskt försöka minska ljudet från vindkraftverken inom det aktuella frekvensområdet så mycket som möjligt.
Elektromagnetiska fält kring elkablar förefaller kunna ha en begränsad inverkan på vissa fiskars beteende, t.ex. ålens. Men hittills har man inte funnit något direkt samband mellan det elektromagnetiska fältets styrka och påverkan på fiskar.
Grumlingen under anläggningsfasen till följd av havsbottenarbete medför ökad risk för störningar på ägg, yngel och larver. Sett till fiskens reproduktion och uppväxt är det därför viktigt att sedimentspridningen begränsas utanför själva påverkansområdet. Sedimentens innehåll av tungmetaller och andra miljö- farliga ämnen kan åter komma i omlopp i samband med muddringsarbeten. Därför måste sedimentens innehåll av miljöfarliga ämnen redovisas i miljökon- sekvensbeskrivningen.
En havsbaserad vindkraftspark medför att de naturliga livsmiljöerna i direkt anslutning till fundamenten förstörs samtidigt som nya främmande livsmiljöer efterhand byggs upp på de byggda fundamenten. Denna så kallade reveffekt blir fullt utvecklad först efter ett antal år, och den kan vara positiv på grund av att nya livsmiljöer etableras på fundamenten.
Faktorer att beakta
En kartläggning av förekomsten av fisk och lekplatser för fisk måste ingå i miljö- konsekvensbeskrivningen, liksom sedimentens innehåll av miljöfarliga ämnen. Vid grumlande arbeten bör sedimentspridningen i vattenmassan utanför det direkta påverkansområdet inte vara större än 5 procent.
Fåglar
Det finns en utbredd oro för att en utbyggnad av vindenergin leder till att fler vilda fåglar förolyckas genom kollisioner. Men aktuella forskningsresultat visar att vindkraftverken vid Utgrunden, liksom de simulerade i Kalmarsund och vid Lillgrund, syns bättre för fåglar än för människor, särskilt på korta avstånd. Rov- fåglar kan vara känsliga för lokalisering intill häckningsplatser och födosöks- lokaler. Det är därför nödvändigt med en kartering av fågelfaunan i området under minst en årscykel för att kunna bedöma påverkan på fågelfaunan.
Faktorer att beakta
Inventeringar av t.ex. flyttstråk, häckningslokaler och födosöksområden i och omkring en föreslagen vindkraftspark bör alltid redovisas i en miljökonsekvens- beskrivning. Vid vindkraftsetablering på land bör man tills vidare undvika loka- lisering nära fågelskyddsområden och de viktigaste rast- och födosökområdena, t.ex. IBA-områden2, längs de viktigaste flyttfågelstråken och i områden som är
kända för stora flyttfågelsträck.
Vissa områden som är särskilt viktiga för olika fågelarter och där man bör vara extra försiktig är:
• de särskilda skyddsområdena enligt ministerrådets fågeldirektiv 423, som
ingår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000.
2 IBA-områden pekas ut av den internationella fågelorganisationen Birdlife International. IBA står för Important Bird Areas.
3 Enligt fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG) från 1979 ska varje medlemsland vidta särskilda åtgärder för listade fågelarter.
63 Lokaliseringsförutsättningar
» Naturvärden
Fladdermus på låg sträck- flykt.
Foto: Mikael Gustafsson/ Naturfotograferna. Fågelskyddsområden och flyttstråk är olämpliga för lokalisering av vindkraft. Foto: Patrik OLofsson/ Naturfotograferna.
• våtmarker och vattenområden som är av internationell betydelse och som Sverige åtagit sig att bevara enligt Ramsarkonventionen4.
Risken för att fåglar kolliderar med verken är minst i grupper/parker med ett inbördes avstånd mellan verken på 400 meter (inte för korta avstånd) och med stora långsamtroterande verk. Som framgår ovan måste under- sökningar göras i varje enskilt fall, men vanligtvis krävs en buffertzon på 500 till 1 500 meter för att inte störa fåglarnas inflygning, vistelse, födosök eller flykt vid kända fågelområden. Det är också viktigt att man undviker att bygga anläggningen under perioder som är känsliga för fågellivet, främst häckningstider men även flyttningstider. Under drifttiden bör underhåll och service av anläggningarna minimeras under samma perioder.
Fladdermöss
Fladdermöss har långsam reproduktionstakt och är i detta avseende känsli- gare för ökad dödlighet än fåglar. Att fladdermöss dödats vid vindkraftverk har uppmärksammats i olika studier. Jagande fladdermöss attraheras av ansamlingen av insekter som samlas runt vindkraftverken på grund av värmeutstrålningen. Största riskerna för fladdermössen finns troligen längs vissa kuster och i andra områden som har rik tillgång på insekter, speciellt på hösten. Det har visat sig att flyttande arter drabbas hårdare än andra. När fladdermöss på sträckflykt bara passerar enstaka vindkraftverk, flyger de oftast på så låg höjd att risken för kollisioner bör vara liten. Vad som händer när fladdermöss passerar stora vindkraftsparker till havs är ännu helt okänt, eftersom det ännu inte uppförts någon park. Det är vid svaga vindar när insekter ansamlats som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken kan bedömas som stor. En kartläggning av eventuell förekomst av fladdermöss och deras sträckningsvägar ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen.
4 Ramsarkonventionen, eller Våtmarkskonventionen, är en internationell naturvårdskonvention som handlar om bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda marina områden.
Faktorer att beakta
Det går att ta reda på vilka stråk fladdermössen huvudsakligen använder och undvika att placera vindkraftverk där. Man kan i förväg i viss mån av- göra hur nödvändigt det är att undersöka läget och göra riskbedömningar. Man vet t.ex. att vissa lägen kring Sydsveriges kuster kan medföra större kontakt med passerande fladdermöss, och där kan man därför redan nu avråda från sådan lokalisering, alternativt med noggranna undersökningar avgränsa de mest koncentrerade flygstråken genom observationer och registreringar i de aktuella havsområdena. Utöver flygstråken kan det finnas områden som regelbundet erbjuder mycket föda i form av flygande insekter och olika smådjur i vattenytan. Detta kan också undersökas genom avlyss- ning och spaning med strålkastare samt genom automatisk registrering.