• No results found

Talerätt och klagorätt

In document Vindkraftshandboken (Page 150-153)

Miljööverdomstolen, M8141-04, 2005:33: Ett överklagande avvisades av miljödomstolen. Samtliga klagande bodde på ett avstånd av cirka 1,6 km till 3 km från vindkraftverket och var enligt miljödomtolen därmed bosatta utanför störningsområdet. Miljööverdomstolen hänvisade till praxis från Högsta domstolen (t.ex. NJA 2004. s. 590 I och II), som fastslagit att rätten att vara part och överklaga ska tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig. De klagande uttryckte oro för buller och solblink/skuggning. Miljööverdomstolen fann mot bakgrund av vad de klagande anfört i målet att de olägenheter de gjort gällande inte var endast teoretiska eller helt obetydliga och att de därmed hade rätt att överklaga på länsstyrelsens beslut. ntaren till PBL (Plan- och bygglagen - Didón m.fl., s. 13:16a–b ) redovisas flera avgöranden av regeringen där grannar som bott i närheten av planerade vindkraftverk överklagat bygglovsbeslut. Avstånden har varierat mellan 130 meter och upp till 1 kilometer. Som framhålls i lagkommentaren kan givetvis även andra förhållanden än avståndet ha inverkat på bedömningen, t.ex. landskapets karaktär. Var gränsen går är således svårt att ange exakt.

Landskapsbild

Miljööverdomstolen, M 623-02, 2003-12-29: För de två tillkommande verken anser Miljööverdomstolen att lämpligheten av lokaliseringen av dessa, som är 20 meter högre än de befintliga, kan ifrågasättas med hänsyn bland annat till störningar på landskapsbilden. Det ena verket av två kommer genom sin avvikande placering samt höjd att påverka landskapsbilden på ett markant sätt, och mot bakgrund av ovanstående anförda kan denna placering inte godtas.

Regeringen, beslut M2003/1055/F/M, 2004-09-23: Miljödomstolen gör den bedömningen att vindkraftverken kommer att utgöra ett främmande inslag i landskapsbilden och få en dominerande inverkan. Denna inverkan är av så- dan art och omfattning att naturvärdena måste anses bli påtagligt skadade och verksamheten får därför inte komma till stånd enligt 4 kap. 1 § 2 MB. Vid en samlad bedömning finner regeringen att den planerade verksamhe- ten inte står i strid med miljöbalkens bestämmelser och verksamheten bör tillåtas i kombination med vissa villkor.

Regeringen, beslut M2003/4078/F/M, 2004-10-07: Vindkraftsparker av aktuell storlek förändrar givetvis det som i andra sammanhang skulle kallas för landskapsbilden. Lika klart är att påverkan måste bli väsentligt annorlunda än för en liknande anläggning närmare kusten. Sett från land kan verken

149

inte anses påverka betraktarens samlade naturupplevelse och för passeran- de fartyg är estetiska aspekter på parken knappast relevanta. Sammantaget finner Miljödomstolen i sitt yttrande inte anledning att föreslå regeringen att tillåta vindkraftsanläggningen. Regeringen tillåter inte vindkraftsanlägg- ningen.

Detaljplanekravet

Regeringen, beslut M 2003/999/F/P, 2003-11-27: Byggnadsnämnden hade avslagit ansökan med hänvisning till att uppförande av ett vindkraftverk nära en tätort skulle påverka omgivningen på ett sådant sätt att lämplig- hetsprövningen borde ske genom detaljplan. Regeringen fann inte anled- ning att frångå byggnadsnämndens bedömning.

Detaljplaner

Regeringen, beslut M2000/4761/Hs/P, 2001-02-22: Överklagande av detaljplan för Storgrundet, Skellefteå kommun. Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för enskilda att planen av det skälet inte kan godtas. Vad som framförts om att området inte är lämpligt för uppförande av vindkraftverk och att en övergripande kustplan saknas utgör inte tillräckliga skäl för att regeringen med anledning av överklagan- det ska upphäva planbeslutet. Vad som framförts om befarade olägenheter i form av buller och minskad trädridå eller invändningar i övrigt utgör inte heller skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. Regeringen, beslut M1999/5062/Hs/P, 2000-08-24: Överklagande i fråga om detaljplan för del av Seskarö, del av fastigheten Haparanda 12:1, Vindkraft, Haparanda kommun. Regeringen finner, mot bakgrund bl.a. av vad kom- munen anfört om ledningsdragningarna och med hänsyn till vad Boverket anfört, att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för Björn Styrman och Seskarö Jaktklubb att planen av det skälet inte kan godtas. Vad Björn Styrman och Seskarö Jaktklubb framfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Överkla- gandena bör därför avslås.

Regeringen, beslut M2002/2958/F/P, 2003-09-04: Överklagande i fråga om detaljplan för kv. Mellanrevet m.m., Falkenbergs kommun. Strandskydds- föreningen Skogstorp-Stafsinge har inte överklagat kommunens planbeslut till länsstyrelsen. Föreningens överklagande bör därför inte tas upp till prövning. Vid prövningen av övriga överklaganden finner regeringen mot bakgrund av bl.a. vad Boverket anfört att de olägenheter som detaljplanens genomförande kan medföra för klagandena inte kan anses så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena framfört om lokaliser- ingen av vindkraftverken eller deras invändningar i övrigt utgör inte heller skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. Regeringen, beslut M2005/1851/F/P, M2006/3003/F/P, 2007-04-12: Överklagan- de av detaljplan för Gabrielsberget, Nordmalings kommun. Invändningar mot samrådsförfarandet, jäv, brister i planhandlingarna och handlägg- ningen, miljökonsekvensbeskrivning, delgivning, områdets lämplighet för ändamålet enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och med hänsyn till hälsa och säkerhet avslås. Vad Vilhelmina norra sameby anfört om att detaljplanen Exempel och rättsfall

inte tar tillräcklig hänsyn till samebyns behov och förutsättningar utgör inte skäl för att upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Vad övriga klagandena anfört om förändrad när- och boendemiljö, om rekreations- och naturvärden i området, om ljudspridning från vindkraftverk, om vald plats eller om planutformningen utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklaganden ska upphäva planbeslutet.

Regeringen, beslut M2003/2412/F/P, 2003-09-04: Överklagande av detaljplan för del av fastigheten Hörneå 8:455, Umeå kommun. Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för vägsamfällig- heten eller dess medlemmar att planen av det skälet inte kan godtas. Vad som framförts om områdets lämplighet för vindkraftverk eller om vindener- gimängden utgör inte skäl för att regeringen med anledning av överklagan- det ska upphäva kommunens planbeslut. Regeringen finner inte heller att vad föreningen framfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås.

Regeringen, beslut M1999/4320/Hs/P, 2002-06-27: Överklagande av områ- desbestämmelser för fastigheten Hörneå 8:459 m.fl. Umeå kommun. Den prövning som kommunen gjort beträffande E-området går längre än att enbart avse grunddragen för användningen av mark- och vattenområden. Regeringen finner att bestämmelsen är så oklar till sin innebörd att den inte kan godtas. Kommunen har inte lämnat medgivande att antagandebeslutet ska kunna ändras eller upphävas endast i viss del. Överklagandena bifalls och byggnadsnämndens beslut att anta områdesbestämmelserna upphävs i sin helhet.

Regeringen, beslut M2003/2804/F/P, 2004-03-18: Överklagande av dels de- taljplan, dels områdesbestämmelser för Stjups vindkraftpark – Hablingbo Stjups 1:27 m.fl., Gotlands kommun. Den överklagade detaljplanen medger fler och större verk än vad ansökan enligt miljöbalken avsåg. Den markan- vändning som detaljplanen medger innebär en sådan betydande miljöpå- verkan att en miljökonsekvensbeskrivning är nödvändig i planärendet. Den miljökonsekvensbeskrivning som hör till planärendet har enligt planhand- lingarna gjorts med den av vindkraftsexploatören framtagna miljökonse- kvensbeskrivningen för miljöprövningen som grund. Regeringen finner att den inte är tillräcklig för den bedömning av vindkraftsanläggningens påverkan på miljön som ska ske i planärendet. Byggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen bör därför redan på denna grund upphävas. Därtill kommer att detaljplanen får anses vara av sådan större vikt att byggnads- nämnden inte varit behörig att anta planen. Regeringen finner att bygg- nadsnämndens beslut att anta detaljplanen bör upphävas.

151

Litteratur

Boverket, Energimyndigheten & Naturvårdsverket (2001) Ljud från vind- kraftverk (Rapport: 6241). www.naturvårdsverket/bokhandeln

Boverket (2006) Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning ISBN 91-7147-946-5. www.boverket.se

Braam H.& Rademakers L.W.M.M. (2004) Guidelines on the Environmental Risk of Wind Turbines in the Netherlands

www.ecn.nl/docs/library/report/2004/rx04013.pdf

Braunholtz, Simon (2003) Public Attitudes To Windfarms – A Survey Of Local Residents In Scotland. Edinburgh: MORI Scotland & Scottish Executive Social Research ISBN 0-7559-3571-3 www.scotland.gov.uk/socialresearch British Wind Energy Association, BWEA (2005) Guidelines for health and

safety in the wind energy industry. www.bwea.com/pdf/HSGuidlines.pdf British Wind Energy Association, BWEA (2006) The impact of wind farms on

the tourist industry in the UK . www.bwea.com

Elforsk (2004) Svenska erfarenheter av nedisning i kallt klimat (Elforks rap- port 04:13). www.elforsk.se

Elsam Engineering (2004) Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker(Rapport nr: 02-170261).

EU direktiv 79/409/EEG Bevarande av vilda fåglar (1979) www.euro-lex.europa.eu

Global Wind Energy Council (2007) Global Wind 2007 Report. www.gwec.net Hörnsten, Lisa (2002) Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen: hållbar

utbyggnad av vindkraft – metodutveckling för fjällområdena (WP 2002:1) Östersund: Länsstyrelsen i Jämtlands län. www.miun.se

Naturvårdsverket (2003) Tillståndsprövning och anmälan avseende miljöfar- lig verksamhet (Rapport 2003:5)

www.naturvårdsverket/bokhandeln

Naturvårdsverket (2004) Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade sko- gar (Rapport 5339). www.naturvårdsverket/bokhandeln

Naturvårdsverket (2005) Riksintresse för naturvård och friluftsliv: handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 §, andra stycket, Miljö- balken (Handbok 2005:5). www.naturvårdsverket/bokhandeln

Naturvårdsverket (2006) Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar (Rapport 5576). www.naturvårdsverket/bokhandeln

Naturvårdsverket (2008) Vindkraftens miljöpåverkan: resultat från forskning 2005–2007 inom kunskapsprogrammet Vindval ISBN 978-91-620-8310-6. www.naturvårdsverket/bokhandeln

Litteratur- och

In document Vindkraftshandboken (Page 150-153)