3. Problembeskrivning: Nitrat i grundvatten
3.2 Dimensionering av problemet nitrat i dricksvatten
Generellt sett är kunskapen om vårt grundvatten bristande i Sverige. Någon kartläggning och klassificering av grundvattenförekomster som man exempelvis genomfört i Finland37 saknas. Intresset och förståelsen ökar emellertid ständigt och frågor om nyttjande och skydd av grundvatten får därmed en starkare ställning i samhällsplaneringen. Grundvattnet betraktas som en allt viktigare resurs, inte minst beträffande dess roll för dricksvattenförsörjningen. Mer än halva befolkningen i Sverige, drygt 5 miljoner människor, använder grundvatten som daglig
dricksvattenkälla. Av dessa har ca 1,2 miljoner enskild vattenförsörjning och ca 4 miljoner är anslutna till allmän vattenförsörjning. Till detta kommer fritidsbebyggelsen där ca 1,3 miljoner människor använder vatten från enskilda brunnar. Enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning inrapporterades under 1990-talet till Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) brunnsarkiv 6 000-12 000 nya brunnar per år. Det finns också en tendens att kommuner i dag övergår från ytvattentäkter till grundvattentäkter. Grundvatten har vanligen en låg, jämn temperatur, är fritt från organiska föreningar, kräver mindre behandling och lämpar sig därför ofta bättre för dricksvatten än ytvatten. Den mest utbredda påverkan på grundvattnets kvalitet är försurning och nitratpåverkan.
Källorna för att beskriva problemet, i form av centrala databaser eller andra
sammanställningar över analysresultat från kommunala och enskilda vattenuttag för kartläggning av situationen av grundvattnets kvalitet, är få. Underlaget för att beskriva grundvatten som råvatten för den enskilda vattenförsörjningens mer än 400 000 brunnar, med ca 50 % av vardera grävda respektive bergborrade, utgörs idag av SGU:s
brunnsarkiv. Detta omfattar ungefär hälften av brunnarna, dvs. ca 200 000 stycken. Av
37 I Finland genomfördes under en 1988-1993 en omfattande kartläggning och klassificering av grund-
vattenförekomster. Uppgifterna har sammanställts kommunvis och finns digitaliserade utgående från kartor i skala 1:20 000.
dessa har 30 000 brunnar uppgifter om vattenkemiska analyser av engångskaraktär, provtagna under en trettioårsperiod. Nitratanalyser finns för ungefär hälften av de analyserade brunnarna, huvudsakligen från dem som är bergborrade.
Bortsett från enstaka provtagningar vid enskilda privata anläggningar genom miljökontoren (data som dock inte sammanställs mer än i enstaka kommuner),
grundvattenstudier på 15 observationsfält inom ramen för jordbrukets recipientkontroll under Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) ansvar, samt regelbunden simulering av rotzonsläckaget (SOIL-N, se faktaruta 6), saknas en nationell miljöövervakning av grundvattnet under jordbruksmark38. En central databas för miljöövervakning av landets ca drygt 1 900 allmänna grundvattentäkter saknas likaså. För närvarande konstruerar Naturvårdsverket och SGU en nationell databas för grundvattenförekomster och vattentäkter med SGU som datavärd (se avsnitt 5.1).
Livsmedelsverkets hälsorelaterade gränsvärde för nitratkväve i grundvatten är 10 mg NO3-N/l, vilket motsvarar 44,2 mg NO3/l39. Dessa halter överskrids uppskattningsvis i mer än 10 000 grävda samt 4 000 bergborrade brunnar. År 1982 uppskattades ungefär 100 000 personer i Sverige vara hänvisade till ett dricksvatten med nitrathalter över det svenska hälsogränsvärdet40. I de mest utsatta områdena överskrids gränsvärdet även i råvatten till kommunala vattenverk, med påföljden att man blandar sådant med annat råvatten med lägre nitrathalter. I bland annat Halland och Skåne har flera vattenverk av denna anledning stängts av41. I en del kommuner satsar man på särskilda reningsmeto- der (t.ex. jonbytarrening) för att minska nitrathalterna.
Det är i den enskilda vattenförsörjningen som förhöjda nitrathalter vanligen kan påvisas. Främst gäller detta i jordbruksbebyggelse, men även i fritidsbebyggelse och annan be- byggelse med enskild vattenförsörjning. Regionalt sett är det områden söder om Daläl- ven, med tyngdpunkt på Skåne, Hallands och Blekinge län som är mest utsatta, men även i Örebro, Kalmar, Gotlands och tidigare Skaraborgs län42 är det inte ovanligt med förhöjda nitrathalter.
38 SGU har visserligen ett stationsnät för grundvatten, Grundvattennätet. Syftet är att studera regionala
och tidsmässiga variationer i grundvattnets mängd och beskaffenhet i relation till geologi, topografi och klimat. Grundvattennätet skall kunna utnyttjas för bl.a. referensändamål, miljökontroll och prognoser. Observationsområdena är dock relativt opåverkade av punktutsläpp och markanvändning. Det mer om- fattande nätet i det nationella miljöövervakningsprogrammet, som SGU genomför på Naturvårdsverkets uppdrag är också ett referensnät, främst för övervakning av effekterna av eutrofierande och försurande atmosfäriskt nedfall.
39 I en remiss från den 19 juni 2001 föreslår dock Livsmedelsverket nya föreskrifter om dricksvatten,
innehållandes bl.a. ett gränsvärde för nitrat på 50 mg/l.
40 Sveriges Nationalatlas, Miljön.
41 Se även SOU 2000:52 (Bilaga V) Framtidens miljö – allas vårt ansvar!
42 Den här bilden är baserad på beräkningar som SLU har genomfört (bilaga 3) samt bekräftad genom en
enkätundersökning som Naturvårdsverkets verksprojekt Miljökvalitetsnormer genomförde hos ca 70 kommuner sommaren 2000.
Förklaring till kartan
Kartan redovisar potentiella nitrathalter i markvattnet under rotzonen i jordbruksmark. Halterna är indela- de i fem klasser i grundvattnet.
Kartan baseras på en komplettering av en tidigare framtagen karta över det areella totalkväveläckaget till havet angivet i kg/ha och år. Den tidigare kartan togs fram för att belysa det areella kväveläckaget från södra Sverige indelat i nio geografiska regioner, medan denna karta redovisar medelvärdet av nitrathalter från 2 800 delavrinningsområden. Kompletteringen från en redovisning av nio areella medelläckage till 2 800 areella medelhalter utgör en drastisk skalupplösning med ökad osäkerhet som följd vad gäller an- givna halter. Det är dock det bästa material som för närvarande står till buds.
Utgångspunkterna för beräkning av rotzonsutlakningen av nitratkväve i kg/ha och nitrathalterna i det markvatten som tillförs grundvattnet baseras på flera parametrar i olika skalor. Informationen om jord- artsfördelning, gödselmedelsanvändning och markanvändning är baserad på länsskalenivå, medan delar av underlaget för grundvattenbildningens storlek i tre klasser föreligger på delavrinningsnivå (2 800 st). Grödoarealerna har insamlats på församlingsnivå. För mer information se bilaga 2.
Områden med särskilda nitratproblem
Kristianstadsslättens grundvattenförekomst är en av de största i landet och försörjer tre kommuner och ett antal livsmedelsindustrier med vatten. Grundvattenförekomsten utgör en presumtiv grundvattenförekomst för dricksvattenförsörjning av bland annat kommu- ner i Blekinge.
Grundvattenförhållandena inom Kristianstadslätten är mycket komplexa med olika grundvattenförekomster på tre olika djup under markytan.
Tillrinningsområdet omfattar hela Kristianstadsslätten med speciellt känsliga inström- ningsområden i de perifera delarna vid anslutningen till åsarna. Uttaget av grundvatten uppgår årligen till ca 20 miljoner m3, det möjliga uttaget beräknas till 85-100 miljoner m3. Det ytliga grundvattnet i sandiga avlagringar inom stora delar av Kristianstadsslät- ten är obrukbart som dricksvatten på grund av alltför höga nitrathalter. De underliggan- de akvifererna är emellertid också hotade – såväl de medeldjupa som de djupt belägna grundvattenförekomsterna har idag märkbart förhöjda nitrathalter. Omsättningstiderna för vattnet är här betydande och för det djupa grundvattnet i magasinets centrala delar kan de uppgå till så mycket som ca 5 000 år.
Det är i synnerhet i randzonerna som stigande nitrathalter i berggrundsvattnet är doku- menterade, men också i de områden ute på slätten som samtidigt är inströmningsområ- den och har genomsläppliga jordlager från markytan till kritberggrunden. I och med alltmer ökade vattenuttag kan emellertid grundvattenströmningen efter hand förändras så att föroreningsrisken ökar även inom områden som idag är utströmningsområden. I Kristianstads kommun har man nyligen låtit utföra en stor modellering av vattenom- sättningen på Kristianstadsslätten. Resultatet bekräftar i stort de slutsatser som tidigare gjorts på grundval av geologiska bedömningar och sammanställningar av ett stort antal brunnsvattenanalyser. I kommunen uppskattar man att 30-40 % av de grunda enskilda brunnarna har nitratkvävehalter över 10 mg/l NO3-N (ca 44 mg nitrat/l). Här som i andra sydsvenska kommuner är det kombinationen lätta jordarter, främst sand, med om- fattande rotfruktsodling (främst potatis) och intensiv djuruppfödning (främst svin) som vållar problem. Det finns dock exempel på att även djupare grundvattenmagasin fått ökade halter43. Detta är allvarligt, eftersom det där rör sig om mycket långsamma trans- port- och omsättningsförlopp.
I en enkätundersökning år 2000 från Naturvårdsverket där ca 70 kommuner svarade, angav 23 stycken att de bedömer att man har särskilda problem med förhöjda nitrathal- ter i kommunen. I Kävlinge kommun uppskattar man exempelvis att hälften av de en- skilda brunnarna har för höga nitrathalter. I Halmstads kommun har man nyligen tagit en jonbytaranläggning för reduktion av nitrathalter i drift i syfte att kunna klara dricks- vattenförsörjningen under den intensiva sommarsäsongen (se även Del 2).