Genevadsåstudien genomfördes 1998-99 som ett projekt inom VASTRA, Vattenstrate- giska forskningsprogrammet80, med syfte att bland annat pröva miljökvalitetsnormernas möjlighet som styrmedel. Projektet genomfördes i form av ett spel med deltagande av forskare från olika discipliner, jordbrukare, myndighetspersoner samt representanter från LRF och Hushållningssällskapet. Spelet utformades med naturgivna förutsättningar från Genevadsåns avrinningsområde i Halland. Eldsbergaåsen utgjorde en del av avrin- ningsområdet.
Genevadsåstudiens mest uppseendeväckande resultat var att det föreföll möjligt att upp- fylla de uppställda normerna (en miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten och en be- lastningsnorm för kväve till havet) med mindre drastiska åtgärder än de flesta dessförin- nan hade tänkt sig. För det första var det anmärkningsvärt att anpassningsskedet med sin trimning (se nedan) gav en högst märkbar reduktion av nitratutlakningen från jord- bruksmark till ingen eller låg företagsekonomisk kostnad. För det andra var det överras- kande att det också i det ambitiösare genomförandeskedet föreföll finnas ytterligare kostnadseffektiva åtgärder som gjorde att man praktiskt taget skulle kunna uppfylla normerna.
Inom ramen för Genevadsåstudien genomfördes av forskargrupper modellberäkningar av nitrathalter i grundvatten för ett delområde av Genevadsåns avrinningsområde. I ut- gångsläget beräknades nitratnormen (44 mg/l) vara överskriden i 42 % av delområdet. I studien utplacerades i delområdet definierade typgårdar (flera av varje slag) som till- sammans täckte de viktigaste driftsinriktningarna:
· växtodlingsgården · mjölkgården · svingården · deltidsjordbruket
Trimning av driften på typgårdarna (justering av handelsgödselgivor, justering av pro- teinutfodring, användning av fånggrödor) beräknades inte innebära ökade företagseko- nomiska kostnader, men ställde vissa krav på effektivare arbetsplanering. Nitratnormen överskreds efter trimningen i 29 % av det studerade delområdet. Komplettering med förbud mot stallgödselspridning före all höstsådd resulterade i att normen överskreds i 12 % av området, förbud mot vallbrott tidigt på hösten (före 20 oktober) minskade yt- terligare till 10 % överskridande.
För att komma ner i värden nära noll procents överskridande av 44 mg/l, visade det sig enligt studien vara nödvändigt att förbjuda yrkesmässig potatisodling inom området i kombination med förbud av stallgödselspridning före all höstsådd.
Gödselspridningsåtgärden medförde enligt forskargruppens beräkningar inga direkta kostnader men kunde medföra vissa problem med arbetsplaneringen i vårbruket efter- som större mängder gödsel skall spridas under en kort tid. Kravet på senarelagt vallbrott beräknades ge en lägre lönsamhet på mellan 0 och 1 250 kr per berörd hektar och år (i genomsnitt 728 kr/ha). Förbudet mot potatisodling påverkade enbart gården med just denna odlingsinriktning. Nio hektar potatis ersattes av vårraps vilket innebar en genom- gripande förändring av företaget eftersom potatis är en arbetsintensiv gröda med många specialmaskiner. Kortsiktigt förlorade företaget 25 000 kr/ha/år i nettointäkt på över- gången. Det innebar totalt 225 000 kr/år. På längre sikt kan man anta att den arbetstid som läggs på potatisen kan användas till något annat inkomstbringande och att special- maskinerna kan avvecklas. Inkomstbortfallet är då nere på 1 000 kr/ha eller 9 000 kr/år för hela företaget. Denna anpassning förutsätter dock att brukaren sätter igång med nå- got helt nytt utan att detta ger nitrattillskott.
Sammantaget gav studien bilden av att uppställd nitratnorm i ett ganska typiskt syd- svenskt jordbruksområde kan uppfyllas till relativt låga företagsekonomiska kostnader och att det finns relevanta kostnadseffektiva åtgärder. Den av Naturvårdsverket och SGU föreslagna normen är till skillnad från Genevadsåstudiens nitratnorm begränsad till vissa grundvattenförekomsters tillrinningsområden, inte till avrinningsområden som i Genevadsåstudien. I studien utgick man dessutom från ett strängare normvärde, ca 44 mg nitrat/l istället för 50 mg/l. Detta innebär att den föreslagna nitratnormen endast un- dantagsvis kommer att kräva den mer drastiska, fullständiga omställningen från potatis- odling och viss grönsaksodling till annan markanvändning. I de flesta fallen kommer det att räcka med att fullt ut tillämpa bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljöbalken och precisionsodlingens principer (se faktaruta 6.1).
Ett effektivt sätt att få ner nitrathalterna i områden med potatisodling på sandjord är att lägga in fånggrödor i växtföljden (se figur i). Resultat från ett observationsfält i
Hallands län81 visade att när potatis odlades var ofta kvävehalterna förhöjda i dräne- ringssystemet. När vall odlades var halterna lägre. I grundvattnet var mönstret i årsme- delhalter liknande, dock med ett års fördröjning. På detta odlingsfält utgjordes huvud- grödan av havre med insådd av fånggröda, här rajgräs. Vart 5-10 år odlades potatis på fältet. Figur i visar tydligt resultatet av detta grödoval genom att nitrathalterna under potatisåren kraftigt steg till 60-100 mg NO3/l. Under de år som huvudsakligen havre med insådd av fånggröda odlades låg nitrathalterna på 30-50 mg NO3/l. Det kan nämnas att under år 2001 har intresset från jordbrukarnas sida att utnyttja möjligheten till bidrag vid odling av fånggrödor ökat kraftigt och överträffat alla förväntningar.
Man bör inte dra allt för stora slutsatser av enskilda exempel. Det är möjligt att utlak- ningen från potatisodling i många andra fall är betydligt lägre än i de ovan uppförda exemplen och att tillämpningen av vissa riktlinjer för minimering av kväveförluster le-
81 Johansson, G., Kyllmar, K. and Johnsson, H. (1999). Observationsfält på åkermark. Ekohydrologi nr
der till kraftigt begränsad utlakning så att det inte alls behöver bli frågan om någon om- ställning från exempelvis potatis till andra grödor (se faktaruta 6.1).
Som nämnts i avsnitt 4.2 är det avgörande att nitratmedelvärdet i nybildat grundvatten i ett flerårigt genomsnitt ej överstiger normvärdet. Då har förutsättningar skapats för att på sikt hela grundvattenförekomsten inklusive det djupare grundvattnet skall uppfylla miljökvalitetsnormen.
Figur i Nitrathalter i ytligt grundvatten i ett halländskt odlingsfält. Topparna är knutna till de år då potatis odlades.
De goda möjligheterna att med begränsade åtgärder minska nitrathalterna bedöms vara viktiga ur statsfinansiell synvinkel, eftersom berörda jordbrukare behöver kompenseras ekonomiskt för den minskade ekonomiska lönsamheten som en mer radikal omställning av markanvändningen innebär. I Genevadsåstudien likväl som i en rapport från Riksre- visionsverket82 pekar man på det befintliga miljöstödets bristande kostnadseffektivitet vad gäller kväveläckage i Skåne och Halland. En koppling av miljöstöd eller annan er- sättning till målinriktade åtgärdsprogram torde inte minst av denna anledning vara in- tressant.
82 RRV (1999). Jordbrukets miljöstöd – Minskning av kväveläckage och bevarande av biologisk mång-
fald. RRV 1999:2, Riksrevisionsverket, Stockholm.
0 20 40 60 80 100 76/77 78/79 80/81 82/83 84/85 86/87 88/89 90/91 92/93 94/95 96/97 98/99 NO 3 ( m g /l)