Diskussion av metod

Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med inslag av kvantitativ metod i form av enkät. Enkätundersökningen valde vi för att få en bredd på resulta- ten och för att kunna göra en kartläggning som grund för den kvalitativa de- len av undersökningen, vilken bestod av intervjuer. Anledningen till att vi valde ett kvalitativt arbetssätt var att vi ville få insikt i och förståelse för hur en grupp ungdomar uppfattar sin valsituation i gymnasieskolan. Det är dessa ungdomars subjektiva upplevelser som ligger till grund för våra resultat. Vi är mycket nöjda med vårt urval då eleverna på Centrumskolan har varit hjälpsamma och positiva. Av vårt totala urval på 118 personer besvarade 93 enkäten och vi tror att ett bortfall på 25 personer vid en enkätundersökning av detta mått inte påverkar resultatet nämnvärt. På undersökningens plane- ringsstadium resonerade vi kring att jämföra elevers uppfattningar kring va- len på olika gymnasieprogram, vilket hade varit intressant. Exempelvis kunde detta ha skett genom att urvalet gjordes ur en SP-klass, en NV-klass och en TE-klass. Eventuella skillnader mellan elevernas uppfattningar om valen på de olika programmen skulle kunna belysas i en sådan undersökning. Med tanke på vårt arbetes omfattning är vi emellertid glada över vårt beslut att begränsa oss till ett gymnasieprogram, eftersom vi på detta sätt har kunnat nå en rimlig nivå på undersökningen.

Enkätens utformning verkade först fungera enligt vår avsikt då den var enkel och inte tog särskilt mycket av elevernas tid i anspråk att besvara. Vi märkte emellertid vid resultatsammanställningen att en fråga inte var riktigt formule- rad. Vi fann att den saknade en del information som skulle ha behövts för att ge eleverna förståelse för vad vi egentligen menat. Vi förstod efteråt att våra egna gymnasieerfarenheter färgat vårt sätt att ställa frågan. En annan sak som vi i efterhand konstaterade var att vi skulle ha lämnat plats på enkäten för

eleverna att markera vilket kön de tillhörde. Vi var vid enkätens konstruktion inte intresserade av att anlägga ett könsperspektiv på undersökningen och därför uteslöt vi möjligheten att få information om elevernas könstillhörighet. Vid sammanställningen av enkätresultaten fann vi emellertid att det skulle ha varit av intresse att veta exempelvis hur många elever av bortfallet från det totala urvalet som var pojkar eller flickor. Detta för att se om könsfördel- ningen i procent var densamma i den totala urvalsgruppen, de besvarade enkäterna och i den grupp om 30 elever vilka anmälde sitt intresse för att bli intervjuade. Om vi hade haft dessa fakta till vårt förfogande kunde vi försäk- rat oss om ett könsrepresentativt urval vid intervjuundersökningen. Vi tror dock inte att könsfördelningen har haft någon betydelse för slutresultatet. Genomförandet av enkätundersökningen gick inte riktigt enligt vår planering då vi inte själva var närvarande vid alla undersökningstillfällena. Vi ser det som en risk för att reliabiliteten inte blev hög, då alla fyra klasserna inte fick exakt samma förhandsinformation och instruktioner. Vi ställer oss emellertid frågande till om vi själva skulle kunna ha gett exakt samma information i alla klasserna om vi skött denna del av undersökningen utan hjälp. En viss på- verkan för vårt intervjuurval kan denna omständighet dock ha haft. Ur det enkätmaterial vi återfick, från en av de klasser som vi inte själva var närva- rande i, kunde vi se att färre elever anmält sitt intresse för att bli intervjuade. När det gäller enkätresultatet kan vi inte se att någon av de deltagande klas- serna skiljer sig från de andra. Vi har fått lika många utförliga svar från alla klasser oavsett vem som distribuerat frågeformulären.

I förberedelsestadiet till intervjuundersökningen skrev vi ett brev till de elever som var aktuella för intervju och ombad dem att kontakta oss med en lämp- lig tid för detta. Vi ville på detta sätt helt anpassa oss efter deras önskemål och visa att vi var tillgängliga när de hade tid att bli intervjuade. När endast en elev hade tagit kontakt och vi tyckte att tiden började bli knapp bestämde vi oss för att ringa dem. I vår iver att vara tillmötesgående gjorde vi oss själ- va en otjänst. Genom att i vår tidsnöd ge eleverna en vecka till sitt förfogan- de att höra av sig på blev påföljden att vi inte fick någon tid alls till att boka intervjurum. Vi hade emellertid tur då detta löste sig ändå tack vare Cent- rumskolans vänliga personal. Vi upplever också att vi hade tur med de ut- valda intervjupersonerna då alla ställde upp och vi kunde genomföra vår in- tervjuundersökning utan problem. Vad som hade hänt om någon uteblivit kan vi bara spekulera i. Hade vi med kort varsel fått tag i nya intervjuperso- ner? Hur stor tidsnöd hade vi lidit om intervjuerna dragit ut på tiden?

När det gäller genomförandet av intervjuerna upplever vi i efterhand att det hade varit bra om vi båda hade gjort varsin provintervju först. Detta för att

vi själva märkte att vi blev säkrare på att intervjua efter hand. Säkerheten i intervjusituationen, liksom i ett vägledningssamtal, innebär för oss att bättre kunna nå ett djup i samtalet. Vid genomgången av våra intervjuer konstatera- de vi att vi båda vid något tillfälle kunnat ”borra” djupare i elevernas utsagor för att få en fylligare bild av deras upplevelser. Vad en djupare nivå av ung- domarnas berättelser hade gjort för undersökningsresultatet vet vi inte men vi tror att resultaten kunde ha tett sig annorlunda punktvis. Kanske hade ka- tegorierna i resultatredovisningen inte varit de samma då tyngdpunkten i in- tervjuerna eventuellt hade styrts i en annan riktning.

När vi resonerat om intervjuförfarandet efteråt känner vi att vi var för bundna till vår intervjuguide i de första intervjuerna. Vi var måna om att inte glömma någon punkt i guiden och därmed kom djupet lite i skymundan till en början. I det stora hela känner vi dock att vi har fått en bra bild av ungdomarnas upplevelser kring sina val i gymnasieskolan genom de utförliga svar de ändå har givit oss. Vi kan konstatera att vi som intervjuare båda har hållit oss på samma nivå och inom ramen för vårt problemområde. Det ungdomarna har berättat för oss har varit av vikt för undersökningen och samtidigt en lagom mängd data för oss att hantera.