PROBLEMOMRÅDET
Som referensram till vår undersökning har vi tagit del av tidigare undersök- ningar i form av två rapporter från Skolverket och en vetenskaplig essä. Vi har valt att inte referera innehållet i dessa skrifter till fullo utan återger det som legat inom vårt arbetes intresseområde.
Skolverket är den nationella myndighet som sedan 1991 har ansvaret för barnomsorg och skola. Deras uppgift är att aktivt arbeta så att de nationella målen för barnomsorg och skola uppnås. För att skaffa sig kunskap om verksamheten och bidra till utvecklingen, arbetar Skolverket med uppfölj- ning, utvärdering, utveckling, forskning och tillsyn.
Regeringen gav Skolverket i uppdrag att följa genomförandet av gymnasiere- formen och mellan 1997 och 2000 har 15 av de nationella gymnasiepro- grammen utvärderats. I rapport nr 163, Utvärdering av fem gymnasiepro- gram 1998 (Skolverket 1999 b) granskades Samhällsvetenskapsprogram- met. Fokus på undersökningen har varit om programmen fungerar enligt uppställda mål när det gäller bredd, valfrihet, flexibilitet, elevernas delaktig- het och elevernas rätt till hjälp och stöd. I undersökningen ställdes frågor på olika nivåer, bland annat på kursnivå och kring de lokalt bundna förutsätt- ningarna. På kursnivån var frågornas avsikt att se om utbudet av kurser och grenar var relevanta och funktionella, om det fanns tillräckligt med valbara kurser och vilka kurser som var svåra att omforma till konkret undervisning. Motiven för många av eleverna som valt Samhällsvetenskapsprogrammet är att det varit en fråga om tillval eller frånval. När det gäller tillval var vanliga skäl till valet av SP att ”de inte visste vad de ville bli” eller att det är ”en bred grund för vidare studier”. På Samhällsvetenskapsprogrammet får ele- verna möjlighet att skjuta upp beslutet om framtida yrke eller sysselsättning och samtidigt studera något som de är intresserade av. För elever som an- såg att andra program var för svåra eller begränsande var det fråga om från- val (Skolverket 1999 b).
Just konstruktionen av Samhällsvetenskapsprogrammet med många olika inriktningar skapar svårigheter för skolan att konstruera scheman som är sammanhållna. Det innebär för eleverna att de kan ha många håltimmar. När det gäller individuella valet är det vanligt att skolorna blocklägger detta för hela skolan på gemensamma tider. Konstruktionen av Samhällsveten- skapsprogrammet ger också utrymme för många lokala inriktningar och specialutformade program i anslutning till programmet. Anledningen till det-
ta, ansåg en del lärare som deltog i undersökningen, var ”...att programmet har en alltför oelastisk konstruktion med ett första gemensamt år för alla ele- ver, en timplan och en ämnesuppsättning som inte tillåter förändringar” (a.a. s 142). Bland eleverna finns det två huvudströmningar vad gäller åsikter om programmet. En del är mycket nöjda med sin utbildning medan en anmärk- ningsvärd stor del av eleverna upplever att gymnasiet är en upprepning av grundskolan och att deras intresse och motivation sjunker under den första terminen. Orsaken är att de inte ser det nya och spännande som de har för- väntat sig.
Rapporten pekar också på att elevernas möjlighet att påverka sin utbildning genom olika val är beskuren på Samhällsvetenskapsprogrammet. Det är programutformningen som begränsar eleverna och gör att endast små möj- ligheter finns till successiva tillval. Det individuella valets möjligheter är bero- ende av hur stor skolan är och dess ekonomi. Ju större skola desto större utbud av språkkurser, kompletteringskurser eller kurser som tillgodoser fri- tidsintresse, vilket många av eleverna är nöjda med. Många elever som är inställda på högskolestudier har ingen aning om vad de ska studera. Därför väljer de inte kurser efter intresse utan kurser som kan ge dem höga betyg så att de ska kunna klara inträdeskraven till högskolan (a.a.).
En annan utvärdering, Skolan inifrån, som också utförts på uppdrag av Skolverket (1999 a), tar bland annat upp läroplanen och demokratin. Demo- kratibegreppet beskrivs som ett ord med stor innebörd och frekventa ord som nämns är elevinflytande, engagemang, egen aktivitet, hänsyn, tolerans, ansvar, kritiskt tänkande, kreativitet, synen på lärandet som aktivt sökande process. För att ge en översikt över demokratibegreppet i skolan används en modell som har två dimensioner, kollektiv – individ och form – funktion. Form
Elevrådsarbete Fria val av kurser
Kollektiv Individ
Klassen planerar Makt över det egna tillsammans lärandet
Figur 2 Demokratibegreppet i två perspektiv (SOU 1996:22)
I dimensionen individ på funktionsnivå visar undersökningens resultat att individens makt över det egna lärandet är minimal. Det är bara den egna mo- tivationen eleverna har makt över. En förutsättning för att kunna ta makten i det egna lärandet är elevens ansvar och aktivitet. Eleverna tycker inte de har ansvaret för sitt lärande utan enbart ansvaret för sin motivation – att kämpa på för att hänga med. Ur det kollektiva perspektivet med aspekten på funk- tion finns att klassen planerar tillsammans. Det är svårt, kräver tid och ener- gi, men är inte omöjligt, och ses som en grund för det egenaktiva lärandet. Undersökningens resultat visar att kollektivt vardagsplanerande inte fungerar utan att det är kollektiva projekt, såsom klassresor eller teaterföreställningar, som planeras. För individen på formnivån står dennes fria val av kurser. Av- sikten med fria val är att skapa en skola för alla med fria val för eleverna, men valfriheten upplevs inte som verklig. Betygen har en stor inverkan på valen liksom tillgång på platser och tillräckligt många kursdeltagare. Därför upplevs valen inte som fria, vilket undersökningens material vittnar om (Skolverket 1999 a).
Ytterligare ett perspektiv på gymnasieskolan ges i den vetenskapliga essä Gymnasieskola i stöpsleven – då nu alltid som Wallin (1997) skrivit på uppdrag av Skolverket. När det gäller val och väljande i den differentierade gymnasieskolan menar författaren att en komplicerad valsituation är ett pro- blem för eleverna. Eleverna bemästrar inte valfriheten vid ett stort utbud och effekten som valfriheten var tänkt att ge uteblir eller får motsatt verkan. Ele- vers prestationer i och motivation för skolarbetet påverkar deras valstrategi- er och därmed också deras slutliga val. Wallin uttrycker att valet ska ses som en process över tid inom vilken valet växer fram. Därför bör gymnasie- skolans struktur och innehåll ge ungdomarna inte bara information utan även undervisning som både ger kunskap och en reflekterande hållning, som då blir en del av valprocessen. Inflytande och ansvar i skolan är nära förbundet med val och väljande och i reformeringen av gymnasieskolan betonas ele- vens eget ansvar för sina studier. Inflytande och delaktighet är betydelsefullt när det gäller att uppleva meningsfullhet. ”På samma sätt som uppfattningen om att arbete inte bara skall ge materiell belöning utan också vara utvecklan- de, så skall skolarbetet inte bara ha ett bytesvärde utan också ha mening och vara utvecklande här och nu” (Wallin 1997 s 61). De undersökningsresultat Wallin har tagit del av visar att lärarens engagemang och vilja är avgörande för hur stort inflytande och möjlighet till ansvar ungdomarna har.