• No results found

Mognad, ansvar och inskolning

9 REDOVISNING AV INTERVJUUNDERSÖKNING

9.1.4 Mognad, ansvar och inskolning

Några av de intervjuade eleverna ger själva uttryck för att de har genomgått en mognad under sin första termin på gymnasiet. De tycker att de är mer förberedda nu på att välja inriktning och kurser än om de skulle valt redan i grundskolan. Enligt ordbokens definition betyder mognad ”tillräckligt ut- vecklad för klokt och ansvarsfullt handlande” (Bra Böcker, 1999). Denna definition tycker vi på ett bra sätt beskriver vår tolkning av det ungdomarna uttrycker. Mognad och ansvar är begrepp som i det här sammanhanget är intimt förbundna med varandra och därför har vi inte skilt dessa kategorier åt. Inom ramen för mognadsprocessen kan vi i elevernas utsagor skönja en

lättnad över att inskolas på gymnasiet innan de ska fortsätta välja. Åsas svar på frågan: om ansvaret att välja varit för stort, illustrerar vårt resonemang: Åsa: Nää, nä det tycker jag inte. Lite kände jag det i 9:an när man skulle välja linje här på

gymnasiet. Där är man inte mogen för att göra ett så pass stort val men det fick man ju göra ju och det är ju - det var ju stort ansvar. Det var det ju, det var för mycket ansvar då tyckte jag. Man nu har man ju ändå gått ett halvt år på gymnasiet och ska göra det valet. Det är lagom tror jag.

H: Känns det som att du är mer mogen att välja nu?

Åsa: Mm absolut!

Pär ser allvaret i att själv få ta ansvar för sin utbildning och känner att det hänger på honom om resultatet ska bli bra. Pär har redan erfarenhet av kon- sekvensen av att inte ta ansvar:

H: I och med det här nu att ni väljer kurser – känner du att det har någon inverkan på att du får ta ansvar?

Pär: Jo självklart så är det så, alltså man måste ju ta ansvar nu när man - det är ju mer indivi- duellt nu. Så att man måste ju verkligen skärpa sig och ta sitt ansvar.

H: Är det viktigt?

Pär: Ja jag tycker det är jätteviktigt. H: Hur tänker du då att det är viktigt?

Pär: Alltså.. jag vet inte riktigt men när jag gick på högstadiet så kanske jag inte riktigt tog ansvar som jag borde göra och därför kom jag inte in på samhälle direkt.

Eftersom Pär antyder att han mognat sedan nionde klass anser han att det är en fördel att inte behöva välja inriktning förrän han redan går på gymnasiet:

Pär: --- så att jag tycker det är mycket bättre att välja inriktningar nu och så gör man det inte i 9:an för jag tycker det blir lite för krångligt.

H: Det är för krångligt när man går i 9:an?

Pär: Ja, jag tycker det blir för mycket att blanda ihop.

Tom reflekterar över att mogna under gymnasietiden och kunna göra väl- grundade val:

Tom: När man kommer till gymnasiet - har jag ingen aning om vad jag vill bli, så är det viktigt att den tid man går här kunna komma fram till saker och få välja.

C: Du får ta mer ansvar?

Tom: Ja, absolut.

Tom: Ja, tänker jag efter så har man fått det. Jag ansvarar att få välja egen inriktning, jag väljer kurser vad jag vill läsa, eftersom jag är ansvarig för det jag gör nu. Det kommer att visa sig när jag blir 60…

C: Om du valde rätt?

Tom: Ja, typiskt om det som händer nu - har liksom stor inverkan på något annat. Ifall jag bara skiter i detta nu liksom, går slölinjen och skippar det, kommer jag nog inte vara så nöjd när jag är 60. I fall jag inte gör något åt det.

Liz uttrycker att hon känt ansvar under hela sin skolgång men understryker att det är ännu viktigare nu när det gäller att välja:

H: Upplever du att du får ta ansvar för din utbildning i och med att du får välja kurser då? Liz: Ja det tycker jag för att man vill ju inte bara strunta i det - det är ju, läxor och så. Det

känns mer som att om man själv har valt det så måste man ju fullfölja det och se till att det blir bra gjort också.

H: Mm?

Liz: Det är ju inte bara att strunta i…såhär…

H: Nä?

Liz: I och för sig, det har jag aldrig kunnat göra. Jag har aldrig kunnat strunta i läxor och sånt, jag vet inte - det har jag aldrig kunnat. Men det ... det är ändå ens eget ansvar om man väljer grejer till att det blir gjort och så, såhär…

Mia är den enda av våra intervjupersoner som inte tycker att valen hon har gjort innebär att ta ansvar:

C: Du får ta ett rätt så stort ansvar här när du skall göra de här valen, hur upplever du det? Mia: Vet inte, det tänker jag inte på precis.

C: Du kanske är van att ta ansvar?

Mia: Nej, men jag tänker inte precis på det som så mycket ansvar egentligen.

I alla intervjuerna ställde vi frågan om hur eleverna såg på att välja inriktning i år ett på gymnasiet istället för att göra det direkt i grundskolan i samband med valet till gymnasiet. Våra åtta intervjupersoner uttryckte alla att det varit bra att få vänta med inriktningsvalet. Åsa säger så här:

Åsa: Ja visst absolut, för då hade man ju inte haft tid på sig att ändra sig under t.ex. det här första halvåret som vi nu fick testa på gymnasiet och testa på linjen man gick och så där, och veta mer vad det innebär och så.

Tom har en bestämd åsikt och kan även se konsekvensen att fler felval skulle uppstå:

Tom: Jag tycker det är bra att få vänta.

C: Bra att få vänta?

Tom: Ja hade tyckt det varit idiotiskt att låta oss välja det i nian. Det ser ut som så, det gör väl- digt stor skillnad på det året. Hade man fått välja då julen i 9:an, jag menar att det finns så många som hoppar av linjer i början på 1:an och byter linjer för att det är helt fel. Men om de hade valt inriktning hade det varit ännu krångligare. Och hade det varit som på sam- hälle nu t ex där finns 5 olika inriktningar… Att välja det när man inte vet hur det är att gå samhälle. Det tycker jag är smått idiotiskt.

Ida är säker på att hon skulle valt fel om hon valt inriktning i nian:

Ida: --- för i 9:an att man då skulle välja direkt inriktning - så hade jag nog gjort fel val, det tror jag. Då hade jag valt ekonomi och det tror jag, nej det tror jag inte, då tror jag att jag hade ångrat mig.

Analys

Resultatet av intervjuerna visar hur viktigt det är för ungdomarna att själva ta ansvar. Känslan vi får efter att ha pratat med eleverna är att de växer och mognar med sitt ansvar. Som blivande vägledare förefaller det oss vara ide- aliskt med ett inskolningsår på gymnasiet, vilket ungdomarna faktiskt har eftersom val av inriktning inte sker förrän inför år två. Inskolningsåret verkar fungera som en bra mognadsprocess för de elever som inte redan i grund- skolan hade klart för sig vilken inriktning de ville gå. Även elever som tidigt haft planer för inriktning har chans att ändra sig vilket Ida i citatet ovan är ett bra exempel på. Ida säger att hon hade valt ekonomisk inriktning i nionde klass om hon varit tvungen att välja redan då. Efter sin första termin på gymnasiet vet hon emellertid att det är social inriktning hon vill välja. Här kan vi se att studie- och yrkesvägledarens arbete är av stor vikt genom att gå tillbaka till Fyrstegsmodellen. Steg två och tre handlar om medvetenhet om alternativen och hjälp att fatta beslut vilket i det här fallet betyder att väg- ledaren tillsammans med eleven går igenom inriktningar och kurser, väger för och nackdelar mot varandra och synliggör de olika valalternativens konsek- venser.

Våra resultat går lite stick i stäv mot Skolverkets utvärdering av Samhälls- vetenskapsprogrammet. Den redovisar att en stor del av eleverna inom pro- grammet är kritiska till sin första termin, vilken de ser som en upprepning av nionde klass. Skolverkets undersökning visar att ungdomarna ofta blir be- svikna då gymnasiet inte innebär några nya utmaningar. När vi gör denna jämförelse av resultat finner vi det märkligt att ingen av våra intervjupersoner har uttryckt sig negativt om ett första gemensamt år inom programmet. Tvärtom har alla sett detta som något positivt, vilket vi har belyst med cita-

ten ovan. Vi måste ställa oss själva frågan om vårt sätt att fråga kan vara or- saken till resultatet. Har vi påverkat eleverna på något sätt?