Figur5.Radiellochseriellinformationsgrafik
4 Diskussion: fragmentering och textutformning
I artikeln har vi diskuterat hur moderna, multimodala texter fungerar:
vilkakravdeställerpåläsarenochhurolikadesignerpåverkarläsarens
möjlighetattintegrerainformationfrånskrift,bildochgrafik.Dethisto
riska produktperspektivet visade en förskjutning från en struktur som
styrmotenvissläsordningmotenstruktursomärmindrestyrande.Re
ceptionsundersökningen, som gjorts genom en kombination av kvalita
tiva och kvantitativa metoder och kartlade användares läsprocesser vid
olika utformningar av multimodal nyhetsgrafik, visade på signifikanta
skillnader vad gäller läsning, integration av text och bild och förståelse
beroendepåinformationsgrafikensutforming.
Idagärvisualiseringochmultimodalitetärettfaktum,ochvimåsteut
gåfråndetta.Dagenstexterärvisuelltbrokigaochfragmenterade.Men
det blir uppenbart att olika utformningar är knutna till olika för och
nackdelar. En uppenbar vinst med en mer fragmenterad, ickestyrande
utformningäratttextenblirmerflexibel.Denkanläsaspåolikasätt,med
olikaläsmål,ochläsarenkanblimedskapandegenomattväljaochvälja
bort efter eget intresse. Detta är nog ofta nödvändigt i dag. Många mo
dernatexterskauppfyllafleraolikasyftenochtalatillenheterogenmot
tagargrupp (jfr Kress 2005). Moderna trädgårdsböcker talar t.ex. antag
ligen till en mer heterogen läsargrupp än en bok 1874, både genom en
breddad läsekrets med mer varierade bakgrundskunskaper och intres
sen, och genom att en nöjesläsningsfunktion har tillkommit. Även i
avsnittsomigrundenärfaktaorienteradefinnsinslagsomsnarastpekar
mot mer extensiva, inspirationssökande läsningar. I det exempel som
diskuterats(figur2)erbjudsvit.ex.vidsidanavhandfastainstruktioner
även en vacker färgbild att drömma oss bort till en kulen dag framför
brasan. Att mottagargruppen blivit mer heterogena gäller säkert också
dagenstidningar.
Kanske är det så att dagens textproducenter inte längre anser sig ha
auktoritetattförutsättavadläsarenvillveta,ochatttextendärförmåste
utformas så att den är flexibel och tillåter läsaren att i själva läsögon
blicket själv vara med om att skapa texten. Receptionsundersökningen
bekräftadeocksåattdettablireffekten.Denvisarattläsningärendyna
miskprocessochattläsareharenaktiv,medskapanderolliinteraktionen
med den fragmenterade texten, liksom att layouten har betydelse för
tolkningavdenmultimodalatextenochpåverkarläsningen.Omutform
ningengörssåattdettamedskapandeblirenförutsättninginnebärdetta
dock också att avsändaren delvis släppt kontrollen – och ansvaret – för
meningsskapandet.Tillnackdelarnahörnämligenattinteraktivitetenien
fragmenteradstrukturblirobligatorisk.Läsarentvingasblimedskapande
närdetintefinnsnågot”rätt”sättattläsapå,ochdetgörattgörattinfor
mation lätt går förlorad, något som receptionsstudien också bekräftade.
Tillförlusternahörocksåenriskförsnuttifiering.Enlinjäruppbyggnad
gör det trots allt möjligt att på ett annat sätt bygga upp längre resone
mang eller faktaframställningar. Receptionsundersökningen visade bl.a.
attläsaretenderarattinteintegreragrafikochnyhetstextomdetinteär
uppenbartattdehängersamman,ochattägnagrafikmedsvåröverskåd
liguppbyggnadmindrelästid.
Dettaaktualiserarenfrågasomdesomägnarsigåtmoderntextdesign
bör ställa sig vid utformning av sådant som informationsgrafik, fakta
texterochläroböcker:Hurgörstextenmeständamålsenligförskiftande
användningar? Hur mycket ansvar ska läggas på läsaren? Finns det
lösningar som möjliggör design av flexibla texter utan att följden blir
fragmenteringinegativmening?
Deempiriskaresultatenbekräftarantagandenaattbådeinnehålletoch
strukturen har betydelse: läsare tolkar texten både på en operationell
nivå (hur materialet är organiserat) och på innehållsnivå (information,
ämnen, åsikter som presenteras). Layouten kan alltså användas som re
sursförläsaresorienteringitexten(Lemke1998).Layoutenkanvägleda
läsaren genom att strukturera funktionella enheter bestående av skrift,
bildochannangrafiskform,genomattmarkeradenoptimalaläsvägen,
genomattrangordnainformationmedhjälpavrubrikeriolikastorlekar
ellergenomattvisasemantiskkopplingmellanolikadelaravdenfrag
menterade texten. På så sätt kan strukturen bli tydlig och överskådlig
menändåtillåtaolikaläsareattväljaolikaläsvägarochlässätt.Avdetta
skälmåstedensomgörutformningenvaramedvetenomochreflektera
övervaddevalenidenvisuellautformningenledertill:Hurskatexten
kunnaanvändas?Ivilkasammanhang,förvilkasyftenochavvem?Vad
måsteläsarenveta?Vadvillläsarenveta?
Vi kan alltså konstatera att textproducenter inte kan bortse från den
visuella utformningens viktiga roll. Detta gäller dock också textforsk
ningen.Skaviförståmodernatextermåstevitamultimodalitetenpåall
varochsetextensomdenmöteranvändaren.FörattciteraEvans(1973):
”Designisnotdecoration.Designiscommunication.”
Litteratur
Evans,H.1973.Editinganddesign.Bookfive:Newspaperdesign.Heinemann. Hannus,M.&Hyönä,J.1999.Utilizationofillustrationsduringlearningofscience textbook passages among low and highability children. Contemporary
EducationalPsychology,24,95–123.
Hansson,M.&Hansson,B.2005.Alltomträdgård.NaturochKultur/Faktaetc. Hegarty, M. & Just, M.A. 1993. Constructing mental models of machines from
textanddiagrams.JournalofMemoryandLanguage,32,717–742.
Holmqvist, K., Holsanova, J., Barthelson, M. & Lundqvist, D. 2003. Reading or scanning?Astudyofnewspaperandnetpaperreading.I:J.R.Hyönä&H. Deubel(red.),Themind’seye:cognitiveandappliedaspectsofeyemovementre search.ElsevierScienceLtd,657–670. Holsanova,J.&Holmqvist,K.2004.Medblickpånätnyheter.Ögonrörelsestudier avläsninginätbaseradetidningar.I:C.G.Holmberg&J.Svensson(red.), Mediekulturer,hybriderochförvandlingar.Carlssonförlag,216–248. Holsanova,J.,Holmqvist,K.&Holmberg,N.2008a.Läsningigamlaochnyame dier.I:R.Domeij(red.),Teknikenbakomspråket.Norstedts,144–167. Holsanova, J., Holmqvist, K. & Holmberg, N. 2008b. Reading information gra
phics:Theroleofspatialproximityanddualattentionalguidance.Applied
Cognitive Psychology (2008). Publicerad online i Wiley InterScience
(www.interscience.wiley.com)DOI:10.1002/acp.1525.
Holsanova,J.,Rahm,H.&Holmqvist,K.2006.Entrypointsandreadingpathson the newspaper spread: Comparing semiotic analysis with eyetracking measurements.VisualCommunication,5(1),65–93.
Karlsson, A.M. & Ledin, P. 2000. Cyber, hyper och multi: några reflektioner kringITåldernstextbegrepp.HumanIT,2–3,2000,15–59.
Karlsson,A.M.2007.Ettvidgattextbegrepp–hurdå?I:B.L.Gunnarsson&A. M. Karlsson (red.), Ett vidgat textbegrepp. (TeFa. 46.) Institutionen för nordiskaspråk,Uppsalauniversitet,1–7.
Kress, G. & van Leeuwen, T. 2006. Reading images. The grammar of visual design. 2nded.Routledge.
Kress, G. 2005. Gains and losses: New forms of texts, knowledge, and learning.
Computersandcomposition,22,5–22.
Ledin,P.2000.Veckopressenshistoria.DelII.(RapporterfrånprojektetSvensksak prosa.29.)Institutionenförnordiskaspråk,Lundsuniversitet.
Lemke, J.L. 1998. Multiplying meaning: Visual and verbal semiotics in scientific text.I:J.R.Martin&R.Veel(red.),Readingscience.Routledge,87–113. Lindgren, E. 1874. Trädplantering, omfattande uppdragning, plantering och skötsel af
alladeträdochbuskar,somanseskunnafortkommaidetfriainomSverige.Sig fridFlodin. Mayer,R.E.2005.Cambridgehandbookofmultimedialearning.CambridgeUniversi tyPress. Moreno,R.&Mayer,R.E.1999.Cognitiveprinciplesofmultimedialearning:The roleofmultimediainstruction.AppliedCognitivePsychology,13,351–371. Nord, A. 2007. Hypertext i trädgården. Skrift, bild och textstruktur i trädgårds
handböcker1690–2005.I:L.Wollin,A.Saarukka&U.StrohWollin(utg.),
Studier i svensk språkhistoria 9. Det moderna genombrottet – också en språk
fråga? Föredrag vid nionde sammankomsten för svenska språkets historia, i Åbo
19–20maj2006.Åboakademi,189–196.
Nord,A.2008.Trädgårdsbokensomtext1643–2005.(StockholmStudiesinScandi navian Philology. N.S. 47.) Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.
Sweller,J.&Chandler,P.1994.Whysomematerialisdifficulttolearn.Cognition
andInstruction,12,185–233.
Svensson, J. 1996. Det offentliga samtalet. Några utvecklingslinjer mot slutet av det20:eårhundradet.I:L.Moberg&M.Westman(red.),Svenskanitusen år.Glimtarursvenskaspråketsutveckling.Norstedts,142–162.